Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Saint-Gilles - Saint-Gilles [säJi'll], helgon. Se Ægidius den helige - Saint-Girons - Saint-Gobain - Saint-Graal [sägral], den helige Graal. Se Graal - Saint Helena - Saint Helen's - Saint Helier - Saint-Henri - Saint-Hilaire [sätilär]. 1. Jules Barthélemy -- 2. Augustin FranÁois César Provenal -- 3. Marco de S -- 4. Étienne Geoffroy S -- 5. Isidore Geoffroy S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
385
Saint-Gilles-Saint-Hilaire
386
Saint-Gilles [saji’11]. 1. (S. les Boucheries) Stad
i franska dep. Gärd, vid Beaucairekanalen. 6,258
inv. (1911). Påfven Klemens IV:s födelseort. 1116
lades grunden till en kyrka,, som, om den fullbordats,
anses skola ha blifvit en af de vackraste romanska
kyrkorna i södra Frankrike, men endast den stora
treskeppiga kryptan blef färdig. Staden, som på
1100-talet hade öfver 30,000 inv., förlorade sin
folkmängd under de följande religionskrigen. -
2. (Flarn. S:t Gillis) Förstad s. om Bruxelles,
med stora handelsträdgårdar och fabriker samt
många undervisningsanstalter. 66,572 inv. (1912).
lo. 2. (J. F. N.)
Saint-Gilles [saji’11], helgon. Se ^gidius den helige.
Saint-Girons [säjirå7], arrondissemangshufvud-stad
i franska dep. Ariége, vid floden Salat. 5,929
inv. (1911). Tillverkning af papper och linolja,
ullspinneri. Marmorbrott i närheten. (J-F. N.)
Saint-Gobain [sägåbä7], by i franska dep. Aisne. 2,049
inv. (1901). Stor spegelglasfabrik, upprättad 1693.
J- F. N.
Saint-Graal [sägräl], den helige Graal. Se Gr a al.
Saint Helena [eng. utt. sant helige]. 1. (Sankt
Helena) Brittisk ö, kronkoloni (jämte Tristan da
Cunha) i Atlantiska hafvet, mellan 15° 54’ och 16°
l’ s. br. samt 5° 38’ och 5° 47’ v. lgd, 1,863
km. från Afrikas kust, 3,562 km. från Brasiliens
och omkr. 1,100 km. från Ascension, som är dess
närmaste grannland, ön är 179 km. lång, 104 km. bred
och har en areal af 121,7 kvkm. 3,520 inv. (1911),
mest negrer. S. reser sig nästan lodrätt ur hafvet
med 180-300 m. höga stränder, som äro fattiga på
bukter. De högsta topparna äro Dianapeak, 824 m.,
och Cuc-kolds point, 815 m. Longwood är en 600 m. hög
slätt af 7-8 km. i omkrets, den största slätten på
ön. ön är en vulkanisk bildning och består af lava,
basalt och andra vulkaniska stenarter, som genomskäras
i olika riktningar af djupa räm-nor. I dess södra
del ligga utbrunna kratrar.
Saint Helenas klippstrand med Jamestowns hamn
och fäste.
Växtligheten är mycket yppig, åtminstone på de högre
belägna delarna. Mer än 150 bäckar lämna godt, friskt
dricksvatten. Jordbruket är obetydligt; dock har det
nyzeeländska linet (Pliormium) under senare tider
införts och alstrat en lofvande
Tryckt den 17/4 16
linindustri. Boskapsskötseln drifves ifrigt af de
få stora godsegare, som ega ön. Hudar och läder
äro de viktigaste exportvarorna. Hvalfiskfångst i
det kringliggande hafvet var förr betydligare än
nu, men skall fortfarande ha ett värde af 20,000
pd st. Förr besöktes S. regelbundet af de fartyg,
som seglade på Ostindien och som där förnyade sina
vattenförråd, men efter Sueskanalens öppnande har
denna trafik mest upphört. Den enda landningsplatsen
är Jamestown, som är en amiralitetets kolstation. På
Ön är en afdelning artilleri förlagd. In- och utgående
fartyg hade 1912 en dräktighet af 188,336 ton, hvaraf
185,930 voro brittiska, ön är medelst telegraf förenad
med Kapstaden och med S:t Vincent. - S. upptäcktes af
portugiser 21 maj 1502 och var då obebodd. En liten
portugisisk befolkning slog sig ned där. Omkr. 1600
togs ön af holländarna, som 1650 afstodo den till
engelska ostindiska kompaniet, hvilket 1670 anlade en
koloni och byggde fort S:t James. Kompaniet innehade
ön till 1833, då den öfvertogs af engelska kronan,
hvilken redan under Napoleons fångenskap förvaltat
den. Världsbekant blef S. som förvisningsort för
Napoleon I, hvilken bodde där på landtgården Longwood
från 1815 till sin död, 1821. Han begrofs äfven på ön,
men liket flyttades 1840 till Paris. 1902-04 hölls
en mängd boer internerade på ön.
2. Bukt i sydvästra Afrika, Kaplandet,
200 km. n. om Kapstaden.
3. ö vid kusten af South Carolina^ Nord-Amerikas
förenta stater, i n. skild från fastlandet
genom Saint Helena sound.
4. Ort i nordamerikanska staten
Kalifornien vid Mount S:t Helena, en
slocknad vulkan. 1,582 inv. (1900).
Vinodling. I närheten af S. svafvelbad.
1-4. J- F. N.
Saint Helen’S [sant he^ins]. 1. Stad och grefskap
(county borough) i nordvästra England. 29,5
kvkm. (före 1888 hörande till grefsk. Lancaster),
vid Liverpool-Leedsbanan. 96,551 inv. (1911). S. har
betydande krön- och spegelglasfabriker, kopparhyttor,
kemiska fabriker och stenkolsgrufvor. - 2. Stad
på ön Wight, 6 km. s. ö. om Ryde. 4,982
inv. (1911). - 3. Vulkan i Kaskadbergen
i nordamerikanska staten Washington, 3,250
(2,972) m. hög. Den hade ett utbrott senast 1842.
1-3. (J. F. N.)
Saint Helier L S:t Heliers [sont he;lJ9sJ,
stad och hufvudort på brittiska ön Jersey, vid
S:t-Aubynviken. 27,866 inv. (1901). Stor konstgjord
hamn, anlagd 1873, försvarad genom två fort. College,
bibliotek, museum. (J. F. N.)
Saint-Henri [fr. uttal: sätäri], sedan 1874 stad
i kanadensiska prov. Quebec, s. om Montreal, till
hvilket det kan betraktas som förstad. 21,192
inv. (1901), mest franska katoliker. Sågverk,
bomulls-väfverier, garfverier, pappersfabriker. (J-
F. N.)
Saint-Hilaire [satilar]. 1. Jules Barthé-iemy, fransk
skriftställare. Se Barthélemy-S a i n t-H ilaire. -
2. Augustin Francois César Prouvenpal (kallade sig
August e de S.), fransk botanist, f. 4 okt. 1779 i
Orleans, d där 30 sept. 1853, egnade sig först åt
handelsyrket, sedan åt vetenskapen, reste 1816-22
i södra och mellersta Brasilien och blef därefter
professor i botanik vid universitetet i Paris. S.
24 b. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
