Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Saint-Hilaire [sätilär]. 1. Jules Barthélemy -- 2. Augustin FranÁois César Provenal -- 3. Marco de S -- 4. Étienne Geoffroy S -- 5. Isidore Geoffroy S - Saint-Honorat (sätånåra'], ö. Se Lerinerna - Saint-Honoré-les-bains - Saint-Hubert - Saint-Hubert [sätybär], fr., jägarnas skyddspatron. Se Hubertus - Saint-Hyacinthe - Saint-Imier - Saintine [säti'n], Joseph Xavier Boniface - Saint-Irèné [sätirene], förstad till Lyon (se d. o., sp. 73) - Saint Ives - Saint James's palace [sent dJei'msis päles]. Se London, sp. 1051 o. fig. 8 å pl. II - Saint-Jean [säJa'], fransk namnform för Sankt Jan, ö. Se Dansk-västindiska öarna - Saint-Jean-d'Acre, stad. Se Acre - Saint-Jean-d'Angély - Saint-Jean-d'Angély [säJãdãJeli]. Se Regnault de Saint-Jean-d'Angély - Saint-Jean-d'Auxiliare [säJãdåksiliär], frimurarloge. Se Frimureri, sp. 1445 - Saint-Jean-de-Luz - Saint John - Saint John [si'ndJen], gammal engelsk adelsätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
387
Saint-Honorat-Saint John
388
har förnämligast gjort sig känd genom sina stora
verk öfver Brasiliens natur, särskildt dess flora, af
hvilka må nämnas: Apercu d’un voyage dans Vintérieur
du Brésil, la province Cisplatine et les missions
dites du Paraguay (1823), Voyage dans les provinces
de Rio de Janeiro et de Minas geraes (2 dlr, 1830),
Voyage dans le district des Diamans (1833), Histoire
des plantes les plus re-marquables du Brésil et du
Paraguay (1824), Plantes usuelles des Brasiliens
(1824-28), Flora Brasilice meridionalis l-3 (1825-33)
och Voyage aux sources de S. Francisco et dans la
province de Goyaz (2 dlr, 1847-48). Hans stora verk
Lecons de botanique (1840) är en god framställning
af växtmorfologiens dittillsvarande utveckling. -
3. Marco de S. (eg. Em i le M a re Hilaire),
fransk memoarförfattare, f. 1793, d. 1887, page
hos Napoleon I, väckte uppseende genom några till
omfånget delvis rätt stora, men i litterärt hänseende
obetydliga arbeten till Napo-leons förhärligande:
Mémoires d’un page (1830 -47), Histoire populaire
de Napoleon et de la Grande armée (1842) m. fl. -
4. Etienne Geoffroy S., fransk naturforskare. Se
Geoffroy S a i n t-H i l a i re 1. - 5. Isidore
Geoffroy S. Se Geoffroy Saint-Hi-1 a i re 2.
2. C. Lmn.
Saint-Honorat [sätånåra’], ö. Se L er i n er n a.
Saint-Honoré-les-bains [sätånåreläba’],
badort i franska dep. Niévre (Nivernais). 562
inv. (1901). S. har fyra svafvelkällor (27°-30°),
en badanstalt och kvarlefvor af gamla termer.
J. F. N.
Saint-Hubert [sätybar], stad i belgiska
prov. Luxemburg. 3,204 inv. (1904). En af de största
och ståtligaste kyrkorna i Belgien, tillika en af de
mest besökta vallfartsorterna, uppförd öfver jägarnas
skyddspatron, den helige Hubertus’ (se d. o.) graf.
(J. F. N.)
Saint-Hubert [sätybar], fr., jägarnas skyddspatron. Se
Hubertus.
Saint-Hyacinthe [eng. utt. sent håYesinth,
fr. utt. satiasa^], stad i kanadensiska prov. Quebec,
vid Yamaska, en biflod till S:t Lawrence. 9,797
inv. (1911), mest af fransk börd. Katolsk biskop,
jesuitkollegium, ylle-, läder- och träindustri. (J-
F. N.)
Saint-lmier, Val [valsätimie], ty. S:t Im-mertal,
en af Suze (Schtiss) genomfluten dal i schweiziska
kantonen Bern. 18,297 inv. (1900; */4 af tysk,
de öfrige af fransk härkomst), hvilka idka liflig
ur-industri. Omkr. 9/io äro protestanter. Hufvudorten,
S:t I m i e r (ty. S:t Immer), har 7,489 inv. (1900),
fransktalande. (J.F. N.)
Saintine [sätirn], Jo-seph Xavier B o-niface, fransk
skriftställare, f. 1798, d. 1885, debuterade 1817
och skref dikter, romaner och tills, med Scribe
m. fl. ej mindre än 200 teaterstycken (signerade
Xavier). Hans berömdhet, hvilken en gång var stor,
hvilar emellertid uteslutande på romanen
Picciola (1836; många uppl.; "Picciola", 1848;, som
öfversattes till alla europeiska språk och förskaffade
honom Montyonska priset. Några af hans arbeten ha
öfversatts till svenska. J- M.
Saint-lréné [sätirene], förstad till Lyon (se d. o.,
sp. 73).
Saint Ives [sant åVvs], stad i engelska
grefsk. Cornwall, vid en vik af Atlantiska
hafvet, ändstation på Great-Westernbanan. 7,179
inv. (1911). Staden har god hamn samt
idkar skeppsbyggen och sardellfiske.
(J- F- N.)
Saint James’s palace [sont djéYmsis pä’les]. Se
London, sp. 1051 o. fig. 8 å pl. II.
Saint-Jean [säja7], fransk namnform för Sankt Jan,
ö. Se D a n sk - v ä s t i n d iska öarna.
Saint-Jean-d’Acre, stad. Se Acre.
Saint-Jean-d’Angély [säjädäjeli],
arrondisse-mangshufvudstad i franska
dep. Charente-inféri-eure, vid Boutonne, en biflod
till Charente. 7,060 inv. (1911). College. Kvarnar
och sågverk. 01-och brännvinstillverkning. Af
det af Ludvig den frommes son Pippin af
Akvitanien grundlagda (rättare reorganiserade)
klostret finnes intet spår kvar, men af
klosterkyrkan (från 1200-talet) finnas ruiner.
(J. F. N.)
Saint-Jean-d’Angé!y [säjädäjeli]. Se Reg-nault de
Saint-Jean^- d’A n g é l y.
Saint-Jean-d’Auxiliaire [säjädåksiliär],
frimurarloge. Se F r i m u r e r i, sp. 1445.
Saint-Jean-de-Luz [säjädelys], stad i franska
dep. Basses-Pyrénées, vid Nivelles’ utlopp i
Gas-cogneviken. 5,372 inv. (1911). Hafsbad. (J. F. N.)
Saint John [sant djå’n]. 1. Flod i Nord-Amerika, af
indianerna kallad Looshtook (långa floden), rinner
upp i nordvästra delen af staten Maine, öfvergår
sedan till New Brunswick, där den fortsätter i sydlig
och sydöstlig riktning samt faller ut i Fundybai,
vid staden S:t John, efter att ha bildat de 23
m. höga, lodräta Grand falls. Bifloder: Allaguash,
S:t Francis, Madawaska och Aroostock. Med en längd
af 965 km. är floden för smärre fartyg segelbar
till Woodstock (240 km.) och för fartyg om 100 ton
till Fredericton (132 km.). Inberäknadt bifloderna
ha de segelbara vattendragen en längd af 2,100
km. - 2. Stad i Dominion of Canada, prov. New
Brunswick, vid S:t Johnflodens mynning i Fundy bay
och Shediac-S:t-Johnbanan. 42,511 inv. (1911). S. är
provinsens största handelsplats och hufvudorten i ett
grefskap. Det har en stor, alltid öppen hamn. Katolsk
katedral, bibliotek, dårhus m. fl. allmänna
inrättningar samt två förstäder, Portland och
Carleton. Tillverkning af maskiner, lokomotiv och
textilvaror. Skeppsvarf Importen hade 1912 ett värde
af 9,8? mill. doll., exporten af 25,e mill. Staden
anlades 1635 af fransmännen. - 3. Hufvudstad
på engelska ön Antigua i Västindien. 9,262
inv. (1901). Export af socker. 1-3. (J. F. N.)
Saint John [si’ndJ9n], gammal engelsk adelsätt, inom
hvilken den äldre grenens hufvudman sedan 1559 bär
titeln baron S : t John of Bletso (enligt J. H. Round
är denna peersfamilj den enda, hvars härstamning
i rakt nedstigande led på svärdssidan från en på
Domesday-books tid lefvande stamfader kan uppvisas).
1. Oliver S., domare och politiker, f. omkr. 1598,
d. 31 dec. 1673, blef 1626 advokat, var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
