Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Saint-Laurent-de-la-Salanque - Saint Lawrence - Saint Leger - Saint-Léonard - Saint Leonards [sent le'neds], förstad till Hastings (se d. o. 1, sp. 72) - Saint-Leu-Taverny - Saint-Lô - Saint Louis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Saliner. Vid hafvet har staden en befäst hamn med
liflig export, företrädesvis af vin.
(J. F. N.)
Saint Lawrence [sənt lå’rəns]. 1. Sankt Lawrenceviken
(eng. Gulf of Saint Lawrence), vik af Atlantiska
oceanen, på Nord-Amerikas östra kust, omgifven af
Labrador, New Brunswick, Nova Scotia samt öarna Cape
Breton och Newfoundland. Den sammanhänger med öppna
hafvet i ö. genom tre sund: Strait of Belle-isle,
mellan Labrador och Newfoundland, Gut of Canso, mellan
Cape Breton och halfön Nova Scotia, samt Cabotsundet,
som är mycket bredare än dessa mellan Cape Breton
och Newfoundland, med ön S:t Paul i midten. Mot
v. afsmalnar viken bortom ön Anticosti till ett
æstuarium åt den väldiga flod, som fått dess namn
(se S. 2). Jämte ön Anticosti ligga i viken Prince
Edward’s och Magdalen’s öar m. fl. mindre, alla
farliga för sjöfarten genom de dimmor och strömmar,
som omge dem. Viken är ryktbar för sina rika fisken,
men är af ännu större betydelse som trafikled,
i det den sammanbinder ett bland de lifligaste
af alla oceanhandelns farvatten med den största
samling insjövatten på jorden (Canadiska sjöarna). –
2. Sankt Lawrencefloden (eng. Saint Lawrence river),
fr. Saint-Laurent [sälårã’], ty. Sankt Lorenzstrom,
Lorenzofloden, den vattenrikaste floden i Nord-Amerika
och en af de vattenrikaste strömmar på jorden, för
de fem canadiska sjöarnas vattenmassa i nordöstlig
riktning till Atlantiska hafvet. Om man antar Lake
superiors förnämsta tillflöde, den 260 km. långa S:t
Louis, som källflod och betraktar ofvannämnda sjöar
som flodutvidgningar, har vattendraget en direkt längd
af omkr. 1,900 km., men med krökningarna omkr. 3,450
km. och ett vattenområde af omkr. 1,25 mill. kvkm. Den
egentliga Lawrencefloden, Ontario-sjöns aflopp,
1,140 km. lång, täflar i bredd och djup med
Amasonfloden. Vid utloppet ur sjön är floden så
bred, att man kallar den "de tusen öarnas sjö",
efter en grupp af 1,692 till en del skogbevuxna öar,
hvilka prisas för sin naturskönhet. Äfven längre ned
ligga holmar i strömmen, som där bildar forsarna Long
sault och Big pitch, utför hvilka fartygen pilsnabbt
ila. Nedanför Cornwall och S:t Regis, där strömmen
inträder på uteslutande kanadiskt område (dittills
tillhör högra stranden Förenta staterna), vidgar den
sig till den 60 km. långa och nära 15 km. breda S:t
Francis-sjön, vid hvars ända en rad forsar afbryter
färden för större fartyg på en sträcka af 20–25 km.,
hvaremot längre ned vattenfallet vid S:t Louis-sjön
kringgås medelst kanalen vid La Chine. Kort därefter
utmynnar från n. Ottawa och bildar med S. flera öar,
af hvilka en bär staden Montreal. Därefter uppträder
strömmen som ett lugnt, majestätiskt vatten, som är
farbart för 8,4 m. djupgående fartyg, och Montreal,
ehuru beläget nära 1,600 km. från hafvet, har alla
en sjöstads fördelar. Längre ned bildar floden den 48
km. långa och 20 km. breda sjön S:t Peter, med spår af
ebb och flod. Vid Quebec delar S. sig i två armar, som
omsluta ön Orleans. Omkr. 150 km. nedanför befinner
sig den sista forsen, Richelieu. Storartade kanal-
och vattenregleringsarbeten ha erfordrats för att göra
hela floden segelbar. Som flodens yttersta ändpunkter
betecknar man Cap Rosier i s. och Minganöarna på
norra sidan eller Cap Chats och Monts Pelés, där den
utan bestämd
gräns öfvergår i S:t Lawrenceviken. Jämte nämnda
Ottawa äro S:t Maurice och Saguenay fr. v. samt
Richelieu, Champlainsjöns aflopp, fr. h. de största
bifloderna. Ofvanom Quebec är floden vanligen
isbelagd 5 månader af året. Nedre delen tillfryser
visserligen aldrig, men äfven där är om våren
sjöfarten afbruten till följd af isgången. – 3. Stor
ö i Berings haf, söder om Berings sund.
1–3. (J. F. N.)
Saint Leger [sent leMje], en af Englands mera
betydande kapplöpningar för 3-åriga hästar; täf-lingen
har sedan 1778 årligen egt rum i Doncaster (se d. o.).
B. C-m.
Saint-Léonard [säleånär], stad i franska
dep. Haute-Yienne (Marche), arrondissemanget
Per-pignan, på en höjd vid Yienne och Tarn. 3,556
inv. (1911; i hela kommunen 6,443). Garfverier,
porslinsfabrik. Flera pappersfabriker. Yinodling.
(J. F. N.)
Saint Leonards [sent le’neds], förstad till Hastings
(se d. o. l, sp. 72).
Saint-Leu-Taverny [sä-lö-tavärnl], 1852-70 kalladt
Napoléon-S:t-Leu, kommun i franska dep. Seine-et-Oise,
s. om Montmorencyskogea. Efter ett (1835 lifvet)
slott, som tillhörde konung Ludvig af Holland,
buro han och hans gemål Hor-tense titeln grefve och
grefvinna de S:t Leu. I kyrkan ligga konung Ludvig,
hans fader och två söner samt marskalk Ney begrafna.
(J- F. N.)
Saint-Lö [sälå], hufvudstad i franska
dep. Manche (Normandie), vid floden
Yire. 11,855 inv. (1911). Gotisk kyrka,
yllespinneri, tillverkning af kläde, flanell
och papper. Lärarseminarium, andligt college,
departementsarkiv, bibliotek, museum, handelsdomstol.
(J- F. N.)
Saint Louis [eng. utt. sənt lō’is, fr. utt. sälωī],
stad i nordamerikanska staten Missouri, på högra
stranden af Mississippi, 32 km. nedanom den punkt,
där Missouri och Mississippi sammanflyta. S.,
till folkmängden den fjärde af unionens städer,
hade 687,029 inv. 1910 (1830 endast 5,862 inv.),
hvaraf 125,706 i utlandet födda hvita (i Sverige födda
1,129, af svenska föräldrar i S. födda 2,437). Staden
(159 kvkm.), regelbundet byggd, är belägen på
tre terrasser, af hvilka den öfversta höjer sig
60 m. öfver flodens yta. Genom en fylld floddal
delas S. i en nordlig och en sydlig del, hvilka
förenas medelst 7 broar öfver dalen. De viktigaste
gatorna äro Broadway l. Fifth street, Fourth street,
Washington avenue. Staden eger ett stort antal
framstående offentliga byggnader, de flesta uppförda
i klassisk stil eller fransk renässansstil: rådhuset,
stadshuset, det nya tullhuset, börsen, tyghuset,
frimurarlogen m. fl. Dessutom märkas bland de många
kyrkorna (omkr. 200 till antalet) den protestantiska
Kristuskyrkan, den katolska katedralen, den unitariska
Messiaskyrkan, den praktfulla israelitiska synagogan
och en presbyteriansk kyrka med ett prydligt gotiskt
torn. Staden har många storartade parkanläggningar,
bl. a. Shaws l. Missouri botanic garden, den vackraste
i unionen, Lafayetteparken med Washingtons staty,
Tower Grove park, Nordparken och Forest park (554
har), där världsutställning hölls 1904. Utom den
tills. med viadukterna 1,890 m. långa, i två våningar
byggda S:t Louisbron, som i staden fortsättes af en
13490 m. lång tunnel, går en högre upp 1889–90 byggd,
uteslutande för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
