- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
403-404

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Saint-Marc Girardin [sämarJirardä'], eg. Marc Girardin, FranÁois Auguste - Saint-Mars [sämmär], vicomtesse de. Se Courtiras - Saint-Martin - Saint-Martin [sämartä'], Louis Claude, markis - Saint-Martin-de-Ré - Saint-Marylebone - Saint-Mary of Bathurst [sent mäe'ri ev bä'thest], ort. Se Bathurst 1 - Saint-Mary Pré [sent mäe'ri prei'], kloster. Se Leicester 2 - Saint-Mary's - Saint-Mary's loch - Saint-Mary's river - Saint-Mary's springs [sent mäe'ris springs]. Se Fond du Lac - Saint-Maur-des-Fossés - Saint-Maurice - Saint Mawes [sent må's]. Se Falmouth 1 - Saint-Maximin - Saint Michael - Saint-Michel [sämiJäl], befäst klippö. Se Mont-Saint-Michel - Saint-Mihiel - Saint-Nicolas-du-Port

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

403

Saint-Mars-Saint-Mihiel

404

phique de la littérature francaise 1800-1906" (1907).
J-M-

Saint-Mars [sämar], vicomtesse de. Se C o u r-t ir
a s.

Saint-Martin [sämartä’], ö bland Små Antillerna i
Västindien på 18° n. br., n. v. om S:t Barthélemy,
har en areal af 99 kvkm. samt tillhör till hälften
Frankrike (52 kvkm., 3,863 inv. 1906), till hälften
Nederländerna (47 kvkm., 3,072 inv. 1908). Ön, som
1493 upptäcktes af Columbus, är bergig och har endast
ringa odlingsbar mark. Socker, rom, bomull, tobak och
salt exporteras. Hufvudhamnarna äro Marigot på norra
och Philippsburg på södra sidan. S. besattes 1638 af
franska flibustiärer, tillhörde 1640–48 Spanien och
delades 1648 af fransmännen och holländarna. Flertalet
af den europeiska befolkningen talar engelska.
(J. F. N.)

Saint-Martin [sämarta/], Louis Claude, markis,
fransk teosof, kallad "le philosophe in-connu" och
"den franske) Jakob Böhme", f. 1743 i Amboise,
d. 1803 i Aunay vid Paris, var till en början
militär, men öfvergaf denna bana, efter att ha
studerat Swedenborgs och Böhmes skrifter, samt
lefde sedermera i tillbakadragenhet, sysselsatt
med teosofiska studier och författarskap. I ett
oftast mycket dunkelt språk, men ej utan lyftning
framställde S. sin teosofiska lifsåskådning,
bekämpande sensualismen och materialismen. Hans
förnämsta arbeten äro Des erreurs et de la verité
(1775; flera uppl.), Tableau naturel des rapports,
qui existent entré Dieu, Vhomme et Vunivers (1782),
L’homme de désir (1790; ny uppl. 1802), Ecce homo
(1792), Le nouvel homme (1796), De V esprit des
choses (1800), Le ministére de Vhomme-esprit (1802),
Théorie de la pensée (1806) samt Oeuvres posthu-mes
(1807). Hans Correspondance utgafs af Schauer och
Chuguet (1862). Monografier af E. Caro (1852) och
Claassen (1891). (S-e.)

Saint-Martin-de-Ré [sämartädere], befäst
stad i franska dep. Charente-inférieure
(Aunis), på ön Re. 1,330 inv. (1901). Hamn
och skeppsvarf. Staden uppväxte kring
ett kloster och befästes af Vauban 1681.
(J. F. N.)

Saint Marylebone [sont måe^rilibålin
1. måe’ri[l]-oåun], förvaltningsdistrikt
(metropolitan borough) i nordvästra London, mellan
Regenfs park och Hy de park (595 har). 118,160
inv. (1911). Se kartan till art. London.
J. F. N.

Saint Mary of Bathurst [s9nt måleri 9v bä’thöst],
ort. Se Bathurst 1.

Saint Mary Pre [sent mäe’ri préY], kloster. Se
Leicester 2.

Saint Mary’s [sent mae’ris]. 1. Den största
af Scillyöarna (se d. o.). - 2. Stad i
nordamerikanska staten Ohio, vid S:t Mary’s flod och
Miami-kanalen. 5,732 inv. (1910). Glas- och järnbruk.
J. F. N.

Saint Mary’s loch [sent mäerris lå’ch], sjö i
Skottland, grefsk. Selkirk, afflyter genom Yarrow
till Tweed.

Saint Mary’s river [sent magris rivej. 1. Ett
vattendrag, som sammanbinder de kanadiska sjöarna Lake
superior och Huronsjön. Längd 96 km. Det bildar på
ett ställe stora vattenfall (Saults de S:te Marie),
hvilka af fartygen kringgås genom kanaler på både
unionens och kanadiska sidan och hvilka

ha nära tre gånger större trafik än
Sueskanalen. Vattenfallen ha framkallat stor
sågverks- och pappersindustri. - 2. Gränsflod mellan
de nordamerikanska staterna Georgia och Florida,
är aflopp för Okee-fino-kee svamp och faller ut
i Cumberland sound. Längd 280 km. _
1-2. J- F- N.

Saint Mary’s springs [sent mäe^is sprids]. Se Fond
du La c.

Saint-Maur-des-Fossés [sämårdäfåse], stad i franska
dep. Seine på den half ö, som Marne bildar före
föreningen med Seine. 33,852 inv. i hela kommunen
(1911). Delvis i en tunnel går en 1,115 m. lång
kanal (Canal de S.), som för båtar förkortar vägen
omkring halfön. Fordom benedikti-nernas hufvudort
(se Maurinerna). (J. F. N.)

Saint-Maurice [samarit]. 1. (Ty. Sankt Moritz)
Hufvudort i området af samma namn i schweiziska
kantonen Valais, belägen på Rhönes vänstra strand,
417 m. ö. h., i ett trångt pass mellan Dent du
Midi och Dent de Morcles, vid järnvägslinjerna
Brig-Lausanne och S.-Bouveret. 2,182 inv. (1900),
hufvudsakligen fransktalande katoliker. Staden
har ett gammalt slott och tre kloster äfvensom en
bro öfver Khöne, byggd 1482. S. är en vallfartsort
och har ett gymnasium. Af romarna kalladt Agaunum,
var S. fordom hufvudort i nantuaternas land. Sitt
nuv. namn lär det ha efter den helige Mauritius
(se T e b a i s k a legionen), som där uppges ha
blifvit dödad. Efter honom är äfven det berömda
klostret Saint-Maurice uppkalladt, troligen anlagdt
på 300-talet, hvilket från 500- till 900-talet var
en af härdarna för helvetisk kultur. Dess abbot bär
sedan 1840 titeln biskop af Betlehem. - 2. Kommun i
franska dep. Seine, på högra stranden af Marne, ö. om
Charenton-le-Pont, har en från 1645 härstammande,
1830 ombyggd asyl (Maison de Charenton) med 600
platser, ett 1855 byggdt hem för rekonvalescenter
från sjukhusen i Paris (Asile de Vincennes) och ett
invaliditetshem för arbetare (Asile national Vacassy),
porslinsfabriker, kvarnar m. m. 7,693 inv. (1911;
i hela kommunen 8,958). - 3. [eng. utt. sent må’ris]
Flod i Ca-nada, prov. Quebec, som faller ut i S:t
Lawrence vid Three rivers. Den är 560 km. lång och
har många fall, de nedersta 62 km. från mynningen.
1-3. (J. F. N.)

Saint Mawes [sent må’s]. Se Falmouth 1.

Saint-Maximin [sämaksimä7], stad i franska dep. Var,
12 km. n. v. om Brignoles. Omkr. 3,000 inv. Stor
gotisk kyrka (från 1200-1400-talen) öfver en mycket
äldre (romansk) krypta med den heliga Maria Magdalenas
föregifna graf. Mycket besökt vallfartsort.

Saint Michae! [sent måYkl], hamnort vid
Berings haf, i norra Alaska, på en ö
med samma namn i Nortonsundet. Omkr. 9~00
inv. Stapelplats för skeppsfarten på Yukon.
J. F. N.

Saint-Michel [samijä’1], befäst klippö. Se
Mont-Saint-Michel.

Saint-Mihiel [såmijä’11], stad i franska dep. Meuse
(franska Lothringen), vid Meuse (Maas) och Canal de
1’Est. 9,604 inv. i hela kommunen (1911). College,
bibliotek, tillverkning af virk-varor, spetsar
och optiska varor; kvarnar och sågverk; berömdt
forellfiske. I kyrkan S:t Étienne finnes ett berömdt
skulpturarbete, före-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:03 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0224.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free