Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Saint-Paul - Saint Paul - Saintpaulia - Saint-Péray - Saint Peter - Saint Peter port - Saint-Pierre - Saint-Pierre [säpiä'r]. 1. Charles Irénée Castel 2. Jacques Henri Bernadin de S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
men har mossor och gräs samt är rikt på
pingviner. Både i kratersjön och det kringliggande
hafvet finnes fisk i mängd, hvilket ditlockat en
liten koloni af fiskare, som sända saltad fisk till
Mauritius och Réunion. S. upptäcktes 1617 och
afstods 1892 jämte Nya Amsterdam af England till
Frankrike. – 2. S.-de-Fenouillet [-də-fənωjä],
stad i franska dep. Pyrénées-orientales vid
floden Agly. 2,250 inv. (1901). Svafvelkällor
(25°), badanstalt. – 3. Hamnstad på västra kusten
af franska ön Réunion i Indiska hafvet. 18,646
inv. (1912). Utmärkt redd, kaserner, prästseminarium
och marinverkstäder. S. är genom kustbanan förenadt
med de andra kuststäderna.
1–3. J. F. N.
Saint Paul [sənt på’l]. 1. Hufvudstad i
nordamerikanska staten Minnesota, på båda sidorna
af den därifrån segelbara Mississippi och numera
sammanbyggd med grannstaden i v. Minneapolis (se
d. o.). 214,744 inv. (1910), hvaraf 56,524 i utlandet
födda hvita (11,335 i Sverige). Platsen bebyggdes
1838, blef stad 1854 och är nu en af de största i
västern. Af byggnader märkas kapitoliet (1905), af
marmor och granit (framför detsamma aftäcktes 1912 en
staty af guvernören J. A. Johnson), public library
(öfver 100,000 bd), posthuset, tullhuset, tyghuset,
S:t Paulskatedralen (katolsk); af undervisningsverk
Hamline university, hvars medicinska afdelning ligger
i Minneapolis, det katolska S:t Paul seminary för
S:t Pauls kyrkoprovins (gåfva af J. Hill, 1894),
Macalester college, S:t Joseph academy, Luther
theological seminary (1885) m. fl. Den vackraste gatan
är Summit avenue. S. är ett stort järnvägscentrum och
har mycket stor varuomsättning. Stor industri (23,530
arb. och 59 mill. doll. tillverkningsvärde 1909):
boktryckerier, gjuterier, bryggerier, skofabriker,
vagn- och pälstillverkning m. m. Handeln är liflig,
särskildt med trävaror och boskap. – Bland svenska
anläggningar märkas ett sjukhus (Bethesda, anlagdt
1880) med utbildningsanstalt för diakonissor. –
2. Klippö, belägen mellan Cape Breton och
Newfoundland, i Brittiska Nord-Amerika och bekant
genom de många skeppsbrott, som där förekomma. –
3. Kyrka. Se London, sp. 1053.
1–2. J. F. N.
Saintpaulia [säpålia] Wendl., bot., ett till
fam. Gesneraceæ, underfam. Cyrtandroidæ, hörande
örtsläkte med 3 arter i Öst-Afrika. S. ionantha,
usambaraviolen, med vackra, violetta blommor och
håriga, köttiga blad, odlas ofta i kruka. Nära släkt
med Saintpaulia är Ramondia med 1 art i Pyrenéerna
och 2 arter i Serbien; jämte Haberlea rhodopensis
(Balkan) äro dessa de enda representanterna af
fam. Gesneraceæ i Europa.
G. L-m.
Saint-Péray [säperä], stad i franska dep. Ardèche
(Languedoc), nära Rhône, midt emot Valence. 1,608
inv. (1911). Berömdt för sitt musserande vin.
J. F. N.
Saint Peter [sənt pī’tə], stad i södra delen
af nordamerikanska staten Minnesota. 4,176
inv. (1910). Där ligger Gustavus Adolphus college
(se d. o.).
Saint Peter port [sənt pī’tə på’t], fr. S:t Pierre
port [säpiärpår], stad på den engelska ön Guernsey i
Engelska kanalen, på östra sidan af ön, terrassformigt
höjande sig öfver hafvet. 20,100 inv. (1901). Staden,
som är säte för en vice guvernör, har en mängd kyrkor, högre lärdomsskola
och teknisk skola med museum och bibliotek (50,000
bd). S. om staden ligger fästet Fort George.
(J. F. N.)
Saint-Pierre [säpiä’r]. 1. Fransk-nordamerikansk ö,
16 km. s. om Newfoundlands sydkust, 7,5 km. lång,
5,5 km. bred, 25 kvkm.; tills. med Ile-aux-chiens
33 kvkm. 4,209 inv. (1912), hvaraf omkr. 900 på
Ile-aux-chiens. S. bildar med den närgränsande ön
Miquelon (se d. o.) en fransk koloni. Staden S. har
utmärkt hamn. Kolonien har betydelse som stödjepunkt
för fisket vid Newfoundland, i hvilket äfven 6,383
fiskare med 235 fartyg från Frankrike (mest från
Dunkerque) 1913 deltogo. Viktigast är torskfisket,
som likväl under senare år aftagit med ända till en
tredjedel. Som ön är en nästan kal klippa, förekommer
icke jordbruk. 1912 ankommo och afgingo 1,495 fartyg
om 168,789 ton. Importen hade ett värde af 199,925
pd st., exporten (mest torkad fisk) af 231,715
pd. S. har regelbunden ångbåtstrafik med Boston och
Halifax samt är genom telegrafkablar förenadt med
Europa och Amerika. – 2. Förr den största staden
på franska ön Martinique med omkr. 40,000 inv. Den
förstördes fullständigt 8 maj 1902 genom eruption af
vulkanen Mont Pelé, hvarvid alla invånarna omkommo
(se Martinique). – 3. (S.-lès-Calais) Förr
stad, nu inkorporerad i Calais, hvars södra stadsdel
det utgör. Upplagsort för skandinaviska trävaror. –
4. Stad på franska ön Réunion, vid sydkusten
och öns kustbana. 29,481 inv. (1912). God hamn;
gendarmkasern. – 5. Ort på Oléron (se d. o.).
1–4. J. F. N.
Saint-Pierre [säpiä’r]. 1. Charles Irénée Castel, abbé
de S., fransk filantrop och skriftställare, f. 1658
i Normandie, d. 1743 i Paris, är en af de många
författare, som på gränsen mellan 1600- och 1700-talen
ge uttryck åt det härskande missnöjet med Ludvig XIV:s
politiska system och därmed förbereda Voltaires och
Rousseaus uppträdande samt revolutionen. Han väckte
först uppmärksamhet genom Discours sur la polisynodie
ou pluralité de conseils (1718), där han angriper det
oinskränkta enväldet och blottar de skador, som Ludvig
XIV vållat Frankrike. Han uteslöts på grund däraf från
Franska akad., där han invalts 1695, hvilket icke
hindrade honom att fortsätta sina angrepp i Annales
historiques, liksom han direkt svarade akademien i
Mémoires sur Vacadémie fran-$aise. I Établissement de
la taille proportionnelle afhandlar han orättvisorna
i den bestående skattefördelningen ; i andra arbeten
söker han uppvisa olägenheterna af ärftlig adel
och ämbetenas falhet; han yrkar på celibatets och
munkväsendets af-skaffande inom kyrkan samt talar för
en mindre dogmatisk uppfattning af kristendomen. Hans
mönsterland var England. Berömdast af hans arbeten
är Projet de paix universelle (1713), där han efter
Utrechtfreden yrkade på ett allmänt världsförbund, i
hvilket de enskilda staterna skulle slita sina tvister
genom en gemensamt erkänd skiljedomstol. Han var
grundläggaren af den politiska klubben L’entresol. Det
var också han, som i det franska språkbruket införde
ordet bienfaisance, som är så karakteristiskt för
upplysningstidens tendenser. S. är en författare,
full af idéer och originella uppslag, men hans
långsläpiga stil och konstiga rätt-stafning
förhindrade spridningen af hans skrifter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
