- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
419-420

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Saint-Simon [säsimå], 1. Louis de Rouvroy hertig de S 2. Claude Henri de Rouvroy grefve de S

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Spanien för en kanal mellan Madrid och hafvet. Under
skräckregeringen hölls han som adelsman nära ett år
i fängelse. Sedan han genom revolutionen förlorat
sin förmögenhet, sökte och lyckades han i viss
mån förvärfva sig en ny sådan genom spekulationer i
nationalgods. Men denna smälte snart bort. Han hängaf
sig åt ett luxuöst lif – för att fullända sina studier
af det jordiska – och utvecklade mycken frikostighet
mot lärde och konstnärer. Slutligen råkade han i
nöd; han togs då om hand och understöddes under åren
1806–10 af en sin förutvarande tjänare Diard. Nya
perioder af nöd kommo. Släktingar och vänner hjäpte
honom. Och slutligen egnades honom en vänlig omsorg
af den judiske bankiren Olinde Bodrigues. Efter en
sålunda jämförelsevis bekymmerfri lefnadsafton dog
han, omgifven af några honom svärmiskt hängifna
lärjungar, hvilka betraktade honom som en ny
Messias. – Hans litterära alstringsperiod sammanfaller
egentligen med hans fattigdomsperiod. Hans första
skrifter voro Lettre d’un habitant de Genève (1802)
och Introduction aux travaux scientifiques du 19:me
siècle
(1808). Sedan kom den politiska flygskriften
Reorganisation de la société européenne (1814), hvari
S., hvars hopp sträckte sig till en "sammanslutning
af alla människor på hela jordens yta", framlade
planen om upprättandet af ett gemensamt parlament
för de europeiska staterna, men med bibehållande
af den nationella själfständigheten. Den mera
socialfilosofiska och ekonomiska författarverksamheten
tog nu vid och inleddes af L’industrie (4 bd, 1817–18)
– en serie utkast och samtal, vid hvilkas utarbetande
han biträddes af några bland sina lärjungar,
såsom Aug. Thierry (se d. o.) och Aug. Comte
(se d. o.). Därefter uppsatte han tidskriften
"L’organisateur" (1819–20, återupptagen af hans
lärjungar och utg. 1829–31); dennas första häfte
innehöll hans Parabole politique, som väckte oerhördt
uppseende genom det däri gjorda uttalandet att, om
Frankrike på en och samma dag förlorade "konungens
herr broder" (och sedan anges den k. familjens
alla medlemmar), de högste civile och andlige
ämbetsmännen, de rikaste godsegarna och andra
af landets yppersta män till ett antal af 30,000,
så skulle denna förlust ej drabba riket så hårdt,
verka så försvagande för utvecklingen, som om det
förlorade 50 af sina främsta läkare, 50 af sina
främsta kirurger etc., 50 af sina främsta bankmän,
200 af sina främsta köpmän, 600 af sina främsta
jordbrukare, 50 af sina främsta smidesmästare (och
därefter räknar han upp de förnämsta näringsfångens
representanter). I senare fallet skulle Frankrike
bli en kropp utan själ. För denna skrift vardt han
åtalad, men frikändes. Efter 1820-talets ingång utgaf
han sina två betydelsefullaste socialekonomiska
arbeten, nämligen Du systéme industriel (1821–22)
och Catéchisme des industriels (1823–24; i tredje
häftet, "Système de politique positive", anses Comte
ha framlagt det första utkastet till sin filosofiska
lära). I ett anfall af förtviflan, alstradt af
ekonomiska svårigheter, sökte S. 1823 skjuta sig;
resultatet blef endast, att ena ögat förlorades. I den
mån han hämtade sig, samlade han sina sista krafter
för att utveckla den
religiösa ståndpunkt, till hvilken han, den forne
motståndaren till teologiska och metafysiska
åskådningar, drifvits; frukten däraf framträdde i
Nouveau christianisme (1825), i hvilket icke helt
afslutade arbete S. utgår från tron på Gud, men
samtidigt önskar från kristendomen bortrensa de dogmer
och utväxter, som vidlåda den både i dess katolska
och protestantiska skick. Denna "nya kristendom",
till sitt förenklade innehåll sammanfallande med den
ursprungliga läran om brödrasinne och barmhärtighet,
skulle som hufvudprincip uppställa: hela samhället
bör eftersträfva förbättring i de fattigaste
klassernas fysiska och andliga tillvaro. Samhället
bör organiseras på så sätt, att detta syfte bäst
förverkligas. (S:s betydelsefullaste arbeten utgåfvos
1832 i 2 vol. af O. Rodrigues under titeln Oeuvres
de S.-S.
) – Utgångspunkten för hela S:s samhälleliga
reformplan var nödvändigheten af mänsklighetens
intellektuella, religiösa, moraliska, politiska och
ekonomiska pånyttfödelse. En ny samhällsregim skulle
åvägabringas, nämligen industriens: i detta begrepp
innefattade S. allt slags "nyttigt arbete" inom
jordbruk, bergsbruk, handtverk och manufakturväsen,
handel samt vetenskap och konst. Denna regim skulle
förenas med en samhällsordning, uppbyggd uteslutande
i syfte att befordra det produktiva arbetet,
den enda källan till all rikedom. Under denna
"industriella" samhällsregim skulle indelningen
i adels-, borgar- och prästestånd försvinna. Här
komme att räknas med endast två klasser, nämligen
arbetande och ickearbetande eller, som S. uttryckte
sig, bin och getingar. Den sistnämnda kategorien
skulle utrotas. Den arbetande klassen omfattade
kroppsarbetare, jordbrukare, industriidkare,
handlande, bankirer, lärde och konstnärer. Mellan
dessa grupper skulle ingen annan gränsskillnad
råda än den, som hade sin grund i arbetet och
förmågan. Den lagstiftande och verkställande maktens
uppgift i detta nya samhälle skulle begränsas till
att skydda arbetarna från lättingarnas improduktiva
handlingar samt att upprätthålla trygghet och frihet
för produktionen. Intill denna punkt företräder
S. näppeligen något annat än en utpräglad ekonomisk
liberalism, förenad med en modifierad politisk
sådan: folksuveränitetens breda princip hade i
honom ingen anhängare. Men så skrider han långt
utöfver liberalismens råmärken, då han föreslår,
att den politiska statsmakten skall ersättas af en
ekonomisk sådan, att samhällsorganisationen skall
utdanas efter det industriella företagets mönster
och att nationerna skola förvandlas till väldiga
producentföreningar, ledda af stora affärschefer, med
det enda syftemålet att blomstra genom det fredliga
arbetet för en positiv nytta åt det stora flertalet
af människor. Mot den privata eganderätten uppträdde
aldrig S., om man bortser från en enstaka passus om
jordeganderätten. Han ansåg kapitalet, såsom detta
definierats af de klassiske nationalekonomerna, ha
rätt till andel af produktionsresultatet lika väl som
arbetet. Men samtidigt gaf han i sin sträfvan efter
en harmonisering af det ekonomiska samhällslifvet
åt arbetarfrågan dess roll som nutidens fundamentala
problem (Muckle). – Som S:s mest betydande rent
vetenskapliga gärning betecknar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:33:32 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0232.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free