Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Saint-Sulpicekongregationen - Saint Thomas - Saint-Thomas - Saint Thomas' mount - Saint Thomas-the-Apostle [sent tå'mes thi epå'sl], förstad till Exeter (se d. o.) - Saint-Trojan-les-bains - Saint-Trond - Saint-Tropez - Saint Ubes - Saint-Vaast-La-Hougue - Saint-Valery-en-Caus - Saint-Valery-sur-Somme - Saint-Vallier [sävalje], Charles Raymond de la Croix de Chevrières - Saint-Victor [säviktår], Paul Jacques Raymond Bins, grefve de S - Saint Vincent - Saint Vincent (sent vi'nsent], benediktinkloster. Se Latrobe - Saint-Vincent - Saint Vincent [sent vi'nsent], earl af. Se Jervis, J - Saint-Vincent [saväsã], Jean Baptiste George Marie Bory de, fransk naturforskare. Se Bory de Saint-Vincent - Saint-Yrieix
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
423
Saint Thomas-Saint-Yrieix
424
des kongregationen från 1802 åter af den som
skriftställare bekante generalsuperiorn Jacques
André Emery (f. 1732, d. 1811) och nådde ny
blomstring, till dess föreningslagen 1901
upplöste den; 1906 f ördrefvos sulpicianerna
äfven från Grande-Séminaire. Nu verka de^
omkr. 300 medlemmar, i Nord-Amerika. Se Méric,
"Emery" (5:e uppl. 1895), G. M. de Fruges, "Olier"
(1905), G. Letourneau, "La mission d’01ier" (s. å.),
Heim-bucher, "Orden und kongregationen" (III; 2:a
uppl. 1907), F. Monier, "Vie d’01ier" I (1914),
och H. Joly, "La compagnie de S. Sulpice" (s. å.).
Hj. H-t.
Saint Thomas [sant tå;m9s], stad i Ontario (Ca-nada),
vid Kettle creeks utlopp i Eriesjön. 14,054
inv. (1911). Tillverkning af maskiner och
vagnar. Liflig handel. College för kvinnor.
J- F. N.
Saint-Thomas, fransk [satarna7] och engelsk
[sant tå’mas] namnform för Sankt Thomas (se
Dansk-västindiska öarna).
Saint Thomas’ mount [sant tå’m8s mäu’nt], militärisk
förstad till Madras i Indien (distriktet Chengalpat),
med stark garnison. Portugisisk kyrka, byggd 1547
på den plats, där portugiserna funno ett kors med
pehleviinskrift från 600- eller 700-talet, hvilket
ansågs vara rest öfver aposteln Tomas, men som
enligt Burnell härstammar från en förut på platsen
befintlig kristen församling. 15,571 inv. (1901).
(J. F. N.)
Saint Thomas-the-Apostle [sant tå’mas thi opå’sl],
förstad till Exeter (se d. o.).
Saint-Trojan-les-bains [sätråjHäbä7], badort på
franska ön Olérons östkust.
Saint-Trond [sätrå7], flå. Sint Truiden [fröjden],
stad i belgiska prov. Limburg, vid järnbanan
Hasselt-Landen. 15,116 inv. (1904). S. har 7 kyrkor,
mellanskola, prästseminarium, lärar-seminarium;
tillverkning af spetsar, socker, tobaksvaror, läder
och brännvin. - Vid S. besegrades fransmännen af
österrikarna 1793. J- F. N.
Saint-Tropez [sätråpä’s], stad i franska dep. Var
(Provence), vid en vik af Medelhafvet. 3,164
inv. (1901). Staden, som försvaras af ett
citadell, har skeppsvarf, tillverkning af kork
och brännvin. Sardin-, ansjovis- och korallfiske
samt tonfiskfångst. Besökta hafsbad. Det anses
motsvara den massiliska hamnen Athenopolis.
(J. F. N.)
Saint Ubes [sant jö’bs], engelskt namn på staden
Setiibal.
Saint-Vaast-La-Hougue [sävästlao’g], stad i franska
dep. Manche (Normandie), vid La Manche, på östra
kusten af halfön Cotentin. 2,672 inv. (1901). Utmärkt
hamn, skyddad af tre fort. Sill-, kabeljo-, makrill-
och ostronfångst. Efter denna stad har sjöslaget vid
la Hougue (la Hogue) 29- 30 maj 1692 fått sitt namn.
(J. F. N.)
Saint-Valery-en-Caux [sävalriäkå],
hamnstad vid la Manche, franska
dep. Seine-inférieure (Normandie). 3,396
inv. (1901). Handelsdomstol. Sodafabriker,
sillrökerier. Fiske och ostronodling. Hafsbad.
(J. F. N.)
Saint-Valery-sur-Somme [sävalrisyrså’m], stad i
franska dep. Somme (Picardie), nära floden Sommes
utlopp i La Manche. 3,331 inv. (1901). S. är
genom en bibana förenadt med järnvägslinjen
Paris-Boulogne. Handelsdomstol. Navigations-
skola. Skeppsbyggen. Handel med segelduk. Hafsbad. I
S:s hamn inskeppade sig Vilhelm Eröfraren 1066 till
England. (J- F. N.)
Saint-Vallier -[sävalje], Charles Raymond de la
Croix de Chevriéres, grefve, fransk diplomat,
f. 12 sept. 1833, d. 4 febr. 1886, blef 1860
legationssekreterare i Konstantinopel, 1866
kabinettschef i utrikesministeriet och var
1868-70 fransk minister i Stuttgart. Han sökte
motarbeta krigsutbrottet 1870 och framhöll starkt
hopplösheten för Frankrike att lita på hjälp från
Syd-Tyskland. Efter kriget blef han generalkommissarie
vid tyska ockupationsarmén och ledde med skicklighet
ordnandet af krigsskadeersättningen. 1876 valdes han
till senator i dep Aisne och omvaldes 1885. 1877-81
var han ambassadör i Berlin och deltog som sådan i
Berlinkongressen 1878. F. A-t.
Saint-Victor [säviktår], Paul Jacques Raymond Bins,
grefve de S.a fransk skriftställare, f. 1827, d. 1881,
medarbetade som kritiker i flera tidningar under
andra kejsardömet. Flera af hans artiklar samlades i
på sin tid för sina stilistiska egenskaper rätt högt
uppskattade böcker, bland hvilka kunna nämnas Hommes
et dieux (3 bd, 1868; 4:e uppl. 1872, öfv. 1880),
Les femmes de Goethe (1869), Barbares et bandits
(1871), Les deux masques (3 bd, 1880-83). Efter hans
död samarbetade man föga lyckligt flera af hans
ej utgifna artiklar på samma sätt i bokform. Han
uppträdde äfven som teaterkritiker. Se Del-jant,
"Paul de S." (1887). J-M.
Saint Vincent [sant vi’nsant]. 1. Brittisk ö bland
Små Antillerna i Västindien, i Windward-gruppen. 389
kvkm. 41,877 inv (1911), mest svarta, ön är
vulkanisk och har en ännu verksam vulkan, La
Soufriére (1,190 m.), med två kratrar, hvilken
1902 i samband med katastrofen på Martinique
anställde förskräckliga ödeläggelser i norra delen
af ön, hvarvid 1,600 personer lära ha omkommit,
ön upptäcktes 1498 af Columbus och förklarades
1672 för brittisk besittning, men kom först 1763
formligen under England. Socker, bomull, kokosnötter
och arrowrot exporteras. Hufvudstad är K i n g
s-town. (Se d. o. 2.) - 2. Ö. Se Säo V i-cente.
1. (J. F-N.)
Saint Vincent [sant vi’nsant], benediktinkloster. Se
La t r o b e.
Saint-Vincent [säväsä7], fort i franska
dep. Basses-Alpes i Ubayedalen, nära ingången
till Du-rancedalen, ligger på en hög klippa och
understödes i s. af redutten och defensionskasernen
Chau-don, hvarjämte batterierna Ravin de la Tour och
Chatelard äro framskjutna åt ö., och s. om dessa
ligger fort Colbas till skydd för vägen åt Digne.
L. W:sonM.
Saint Vincent [sant vi’nsant], earl af. Se J e r-v
i s, J.
Saint-Vincent [säväsä7], JeanBaptisteGe-orge
Marie Bory de, fransk naturforskare. Se Bory de
Saint-Vincent.
Saint-Yrieix [sätiriä’. ej -iriä^s], stad i franska
dep. Haute-Vienne (Limousin) vid floden Loue. 3,807
inv. (1911; i hela kommunen 8,205). College. En
intressant kyrka från 1100-talet. Berömda kaolinbrott,
upptäckta 1768. Porslinsfabrik; tillverkning af
yllevaror. (J. F. JO"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
