- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
435-436

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sakramentsstriden - Sakregister. Se Register 1 - Sakrificiell. Se Sacrificium - Sakristan. Se Sakristia - Sakristia - Sakropolitik - Sakrosankt - Sakrätt - Sakse, dansk historieskrifvare. Se Saxo - Sakskjöbing - Saksumdalen - Sakuntala - Sakurashima - Sakuska (eg.zakuska) ry. Se Smörgåsbord - Sakut. Se Zakut - Sakyamuni - Saköre - Saköreslängd, jur. Se Böteslängd - sal. - Sal. - Sal - Sala

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

435

Sakregister-Sala

436

altarets sakrament samt en katekes efter mönstret
af Heidelberg-katekesen. Striden mellan honom och
ärkebiskopen angående nattvardsläran fortfor i flera
år (se Olaus Martin i). Resultatet blef endast, att
den svenska kyrkan fick en mera utprägladt luthersk
karaktär. (J- P.)

Sakregister. Se Register 1.

Sakrificie’11. Se Sacrificium.

Sakristan. Se Sakristia.

Sakristia (mlat. sacristia, af lat. sacer, helig)
kallas den i de flesta kristna kyrkor befintliga,
afstängda plats, där de för kyrkliga handlingar
afsedda föremålen (böcker, mässkjortor o. d.) förvaras
samt där sådana kyrkliga handlingar förrättas, hvilka
ej skola ske offentligt inför hela församlingen. På
denna plats uppehåller sig prästen, när han under
gudstjänsten icke tjänstgör. – Sakristan, i katolska
kyrkor den tjänare, som har tillsyn öfver sakristian.
(J. P.)

Sakropolitik (af lat. sacer, helig, och politik, se
d. o.), en politik, som förbinder andliga intressen
med de världsliga.

Sakrosankt (lat. sacrosanctus), helig, fridlyst,
okränkbar.

Sakrätt, jur., den del af förmögenhetsrätten (se
d. o.), som behandlar rättigheterna att (med mer eller
mindre fullständigt uteslutande af andra personer)
förfoga öfver saker, med hvilket uttryck här förstås
de särskilda konkreta föremålen i den förnuftslösa
naturen (jorden med hvad därtill hör, byggnader,
lösören, penningar, värdepapper). Ifrågavarande
rättigheter, sakrättigheterna l. sakrätterna
(i subjektiv mening), ha icke de obligatoriska
rättigheternas (se Obligation 2) snart sagdt
oändligt mångskiftande natur, utan förekomma allenast
under vissa, i hvarje lands rättsordning fixerade
hufvudtyper. Den svenska sakrätten har sålunda
följande sex hufvudtyper: eganderätt (den i princip
obegränsade förfoganderätten), samt de begränsade
sakrättigheterna: panträtt, retentionsrätt,
afkomsträtt, nyttjanderätt och servitut (se
de särskilda art.).
C. G. Bj.

Sakse, dansk historieskrifvare. Se Saxo.

Sakskjöbing [-köb-], dansk stad på
ön Lollands norra kust, vid den långa,
smala och grunda Sakskjöbingfjord. Station
på den lolland-falsterska järnvägen. 1,781
inv. (1916). I den angränsande landsförsamlingen
(1,746 inv. 1911) ligga en af Danmarks största
sockerfabriker och herrgården Orebygaard. I
S. tillbragte Kristofer II sina sista dagar 1332.
E. Ebg.

Saksumdalen, en ganska vid och lång dalsänka,
som v. om Mjösens norra del genom Faabergs härad
(Kristians amt) sträcker sig i nordvästlig riktning
uppemot V. Gausdal och genomströmmas af Rinda,
en biflod till Sjoa. S. delas i Söndre S. med
297 inv. och Nordre S. med 141 inv. (1910).
K. V. H.

Sakuntala, en mycket brukad, oriktig form i
st. f. Çakuntala [tja-], namn på ett fornindiskt
skådespel. Se Kalidasa.

Sakurashima [-ʃi-], japansk ö i Kagoshimaviken
på södra kusten af ön Kiushiu. På ön idkas
trädgårdsskötsel, och den är berömd för sina utmärkta
äpplen och jätterättikor, som skola väga ända till
30 kg. – S. har ett kraterberg med flera
vulkantoppar, den högsta 1,145 m. 10 jan. 1914 hade dessa
vulkaner ett förhärjande utbrott, hvilket betecknas
som ett af de största i nyare tider. Se Petermanns
mitt. 1914, bd 1.
J. F. N.

Sakuska (eg. zakuska), ry. Se Smörgåsbord.

Sakut. Se Zakut.

Sakyamuni l. Sakiyamuni, eg. "den vise af
Sakya(släkt)" (pali af sanskr. Çakya-muni), ett
namn på Gotama Buddha (jfr Buddismen, sp. 504).
K. F. J.

Saköre (fnsv. saköri, af sak, i betydelsen af straff,
och öre), jur., kallades förr böter, särskildt
från synpunkten af den inkomst, som därigenom
bereddes den, hvilken böterna tillföllo. Jfr Böter.
J. H-r.*

Saköreslängd, jur. Se Böteslängd.

sal., förk. för salig.

Sal., vid växtnamn förk. för engelske botanisten
R. A. M. Salisbury.

Sal, lat., salt. – S. acetosellæ, surt
oxalsyradt kali, bläckpulver, begagnas på
det tekniska området vid kattuntryckerier och
hattblekerier, till borttagande af rost- och
bläckfläckar från linne m. m. – S. Alembrothi,
kvicksilfverklorid-klorammonium. – S. amarum,
bittersalt, magnesiumsulfat. – S. ammoniacum,
salmiak. – S. ammoniacum martiatum,
järnkloridammoniak eller järnsalmiak. –
S. anglicum, engelskt salt, magnesiumsulfat. -
S. carlsbadense factitium, konstgjordt Karlsbadsalt
(se Karlsbadsalt). – S. carlsbadense genuinum
(l. S. thermarum caroliniensium genuinum),
naturligt Karlsbadsalt (se d. o.). - S. cornus
cervi
, hjorthornssalt (se d. o. och Luktsalt). –
S. digestivum, klorkalium.
S. febrifugum Sylvii, likaledes klorkalium,
förr användt som medel mot frossa. – S. gemmæ
(eg. pärlsalt), bergsalt, d. v. s. koksalt ur
grufvor. – S. marinum, hafssalt, saltblandning,
erhållen genom afdunstning af hafsvatten, nyttjad
till bad.
S. (mirabile) Glauberi, glaubersalt,
natriumsulfat. – S. mirabile perlatum,
natriumfosfat.
S. polychrestum Glaseri, kaliumsulfat. –
S. polychrestum Seignetti,
Seignette-salt, kalium-natrium-tartrat. –
S. rochellense, detsamma som det föregående. –
S. sapientiæ, ammonium-kvicksilfverklorid. –
S. sedativum, borsyra. – S. tartari, vinsyra.
C. G. S.

Sal, socken i Skaraborgs län, Åse härad. 953
har. 399 inv. (1915). Annex till Flo, Skara stift,
Väne kontrakt.

Sala, Salning, jur., betecknar i nutida svenskt
språkbruk det förfarande, hvarigenom flera personer
sammanskjuta penningar i och för gemensamt inköp af
en sak; i juridiskt språkbruk afses vanligen därmed
det fall, att flera personer slå sig tillsammans
för gemensamt inköp af brännvin i syfte att
hvar för sig åtkomma varan i mindre kvantitet än
vid tillfället lagligen kunnat till hvar och en
af dem försäljas. För dylikt fall finnes straff
utsatt i k. förordn. ang. försäljning af brännvin
9 juni 1905 § 36, hvilken § bl. a. stadgar straff
för den, som mellan flera köpare fördelar såldt
brännvin i mindre belopp än det minsta, som det
vid tillfället i fråga varit tillåtet att sälja.
N. S-g.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:44 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0240.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free