- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
445-446

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Saladin - Saladjär - Salado - Salæmontanus, lat., från Salberget. Se Johannes Erici Salæmontanus - Salaga - Salagakartoffel, bot. Se Coleus - Sala-Garva, myt. Se Mytologi, sp. 171 - Salagranit, petrogr. Se Granit, sp. 131 - Sala--Gysinge--Gäfle järnväg. Se Trafik-förvaltningen Göteborg--Stockholm--Gäfle - Salahmi - Salahor [-hår]. Se Salachor - Salaijer, ö. Se Saleijer - Salaïrbergen - Salaire [-lär], fr. Se Salarium - Sala kontrakt - Sala landsförsamling - Salám - Salamanca

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

högsinnad, gifmild, strängt rättskaffens, from,
återhållsam och kunskapsälskande. Jfr biografier
öfver S. af Beha-ed-Din (1897) och S. Lane-Poole
(1898) samt under Korståg anförd litteratur.

Saladjär
(fr. saladier), eg. sallatsfat; låg glasskål (eller
ställ af flera sådana) för sylter, gurkor, lök e. d.

Salado [salarå, ej -a’då]. 1. Flod i Argentina, bildas
på den östra sluttningen af Anderna, i staten Salta,
af fem källfloder: Cachil 1. Calchaqui, Santa Maria,
Toro, Arias och Huachipas, kallas efter föreningen af
dessa Juramento 1. Passage. Den flyter hufvudsakligen
i sydöstlig riktning genom staterna Santiago, del
Estero och Santa Fe, bildande stora saltmarker, i sin
nedre del stora sumpmarker, och faller ut i floden
Paranå, nedanom staden Santa Fe. Längd 1,260 km. Sitt
namn har denna flod, liksom åtskilliga smärre floder i
Sy d-Amerika, erhållit på grund däraf, att dess vatten
är salthaltigt. -. 2. S. är namn på två bifloder
till Guadalete i spanska landskapet Andalusien.
1-2. (J. F. N.) Salaemontänus, lat., från
Salberget. Se Johannes Erici Salaemontänus.

Salaga [sälaga], handelsstad i öfre Guinea,
förr hufvudstad i riket Gvandjova (Banjaue), nu
hörande till norra territoriet af engelska kolonien
Guldkusten, 35 km. från Volta. S. var fordom en
mycket betydande stad (med 70-80 tusen inv. ännu
1873), men hade enl. v. Franpois m. fl. 1885
endast 10,000, enl. Binger 1888 blott 6,000 inv.,
och 1894 blef det nästan alldeles förstördt. I
stället har byn Pambi, 5 km. s. ö. om S., ryckt
upp till den viktiga handelsorten i denna trakt.
(J- F- N.)

Sälagakartoffel, bot. Se C o l e u s. Sala-GaYva,
myt. Se Mytologi, sp. 171. Salagranit, petrogr.
Se Granit, sp. 131. Sala-Gysinge-Gäfle järnväg.
Se Trafik-förvaltningen Götebor g-S t o c k h o
lm -Gäfle.

Sa lahrni, by i Savolaks, Kuopio län, Idensalmi
socken, Finland, vid vägen Kuopio-Uleåborg. Vid
S. befäste sig svenskarna under Sandels 29 okt. 1808
samt byggde batterier och skyddade sig i front
och flanker med förhuggningar; men efter order
uppbröt han 13 nov. och drog sig utan svärdsslag
tillbaka mot Uleåborg. Vid S. var förr ett järnbruk.
L. W:sonM.

Salahor [-hår]. Se Salachor. Salaijer, ö.
Se S a l e i j e r. Salairbergen, de mellan
floderna Ob och Tom i sibiriska guv. Tomsk
utskjutande nordliga utskotten af Altaibergen.
(J- F. N.) Salaire [-lar], fr. Se S a l a r i u
m. Sala kontrakt, i Västerås stift, omfattar
de åtta pastoraten och församlingarna Sala stad,
Sala landsförsamling, Möklinta, Kila, Kumla,
Björksta, Tortuna, Sevalla. 75,932 har. 17,475
inv. (1915). Sala landsförsamling i Västmanlands
län, öfver-tjurbo härad. 7,835 har. 1,201 inv.
(1915). S. utgör ett pastorat i Västerås stift,
Sala kontrakt. Saläm (Selä^m), arab. (eg. infinitiv
af verbet salima, vara frisk och sund, vara oskadd),
välbefinnande, hälsa frid, hälsning, t. ex. saläm
’alék, "frid öfver dig", saläm ’alekum, "frid öfver
eder"

(på klassisk arabiska wilämun ’aléika,
resp. caléi-kum). Jfr Ch utbe och Hälsning, sp. 115.
’ K. V. Z.

Salama’nca. 1. Provins i Spanien, utgörande
södra tredjedelen af konungariket Leon, mellan
prov. Zamora, Valladolid, Åvila och Cå-ceres
samt konungariket Portugal. 2,510 kvkm. 337,580
inv. (1913). Landet, som i det hela är slättland, har
i s. den vackra bergsträckan Sierra de Gata. De mest
betydande floderna äro Duero, som bildar gräns mot
Portugal, samt dennas bifloder Tormes,, Yeltes och
Agueda. Liflig handel, företrädesvis med bomull. -
2. Hufvudstad i nämnda provins, på och mellan
tre höjder på floden Tormes’ högra strand. 29,830
inv. (1910). öfver floden går en 400 m. lång bro på
27 bågar, delvis från romersk tid. Flera järnvägar
mötas i S. Staden, som är omgifven af höga murar med
gotiska torn, eger åtskilliga präktiga byggnader:
två stora katedraler (den ena, i bysantinsk

Den yngre katedralen i Salamanca.

stil, från 1200-talet, den andra, se fig.,
i sengj-tisk stil, från 1510-60), stadshuset
med utmärkta bildhuggeriarbeten . på fasaden,
det i florentinsk stil uppförda seminariet
(f. d. jesuitkollegiet) med en praktfull kupolkyrka,
universitetsbyggnaden i gotisk stil, uppförd 1415-33
(med en präktig pelargång och ett bibliotek på
80,000 band), palatset Casa de las Conchas, det
forna dominikan-klostret m. fl. Bland öppna platser
märkes den stora och vackra konstitutionsplatsen, med
parkanläggning och springbrunnar. S. är biskopssäte
och eger ett berömdt universitet. Redan före 1230
kallade Alfons IX af Leon professorer till S.,
men det egentliga stiftelsebrefvet utfärdades af
Ferdinand III af Kastilien 6 april 1243. Det var
på 1500-talet, då staden hade omkr. 50,000 inv.,
besökt af i medeltal 10,000 studenter, men räknar nu
endast 300-400; det har fyra fakulteter (filosofisk,
juridisk, naturvetenskaplig och medicinsk). Dessutom
har S. normalskola och museum. Det är en mycket gammal
stad (Salmantica, sedan Salamantica), som eröfrades
ai Kannibal, sedan af araberna och 861 af asturerna
från araberna. S. intogs 28 juli 1812^ efter ett
misslyckadt stormningsförsök 19 s. m., af engelska
divisionen Clinton efter tillbakavisandet af Marmonts
undsättnings-försök. I närheten, vid byn Arapiles,
blefvo fransmännen under Marmont 28 juli 1812
grundligt slagna af engelsmännen under Wellington. -

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:45 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0245.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free