Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Salenia - Salenius. 1. Anders Gustaf Gotthard S -- 2. Erik Gustaf Nikolaus S - Salenskij, Vladimir - Salep - Saleph, flod. Se Gök 2 - Salepsrot - Salernes - Salerno - Salernoskolan. Se Medicin, sp. 1429 - Sales [sal], FranÁois de. Se Frans från Sales - Salesianer, kongregation. Se Munkordnar, sp. 1347 - Salesianerinnornas orden. Se Visitantinnor - Salève
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
461
Salenius-Saléve
462
genom sin stora hjässapparat, hvars analfält
med undantag af analöppningen täcktes af en enda
hjässplåt. De få nutiden tillhörande arterna lefva
i de stora hafsdjupen, t. ex. i Västindiens haf. I
Sveriges kritsystem är släktet represen-teradt
af tre arter. Den vanligaste af dessa, Salenia
areolata Wahl. (Des.), förekommer hufvudsakligen
inom Kristianstadsområdets senona skal-gruskalk.
L-e. A. Hng.
SalénillS. 1. Anders Gustaf Gotthard S., präst,
lexikograf, f. 25 maj 1815 i Hammar, Örebro län, d. 9
juni 1896 i Kjula, student i Uppsala 1835, prästvigd
1839, filos, kandidat 1845, filos, doktor s. å.,
blef kyrkoherde i Kjula, Strängnäs stift, 1860 och var
kontraktsprost 1872-86. Han utgaf några smärre andliga
skrifter m. m. samt Latinsk-svensk ordbok (1873). -
2. Erik Gustaf Nikolaus S., den föregåendes son,
ingenjör, f. 1862 i Kjula, genomgick Örebro tekniska
skola, studerade en tid i Nord-Amerikas förenta stater
och hade därefter anställning vid Maxim-Norden-felts
vapenfabrik och är nu chef för Maskin-a.-b. Kosmos’
fabriksafdelning. S. är företrädesvis känd som
konstruktör af Radiator (se d. o.).
Sale’nskij, Vladimir, rysk zoolog, f. 1847 i
guv. Poltava, professor 1871 i Kazan och 1882
i Odessa samt föreståndare för vet. akad:s
zoologiska laboratorium i Petersburg 1879, är en
bland samtidens främsta jämförande embryologer. Han
har lämnat många viktiga bidrag till kännedomen om
både lägre och högre djur, hvaraf må framhållas
Störens utveckling (på ryska, 2 bd, 1880),
Beiträge zur entwicklungsgeschichte der knorpeligen
gehör-knöchelchen bei säugetieren (1880), Études sur
le développement des annélides (1882-83, 1887) och
Neue untersuchungen iiber die embryonale ent-wicklung
der salpen (1883). L-e.
Salep, Tuber Salep (1. Saleb), farm., en drog, som
består af de nybildade stjälkknölarna af åtskilliga
orkidacéer till gruppen Ophrydece. I mellersta Europa
hämtas salep från Or Ms Mono L., O. mascula L.,
O. militaris L., O. fusca Jacq., O. ustulata L.,
Anacamptis pyramidalis Richard, Ophrys myodes
L. m. fl. Ophrys-arter. Mera sällan samlas de
handlikt delade knölarna från Orchis maculata
L. ("Jungfru Marie hand"), O. latifolia L. och
Gymnadenia conopsea R. Brown. I Ostindien användas de
i färskt tillstånd stundom knytnäfs-stora knölarna
af Eulophia campestris Lindley, Eulophia herbacea
Lindl. och Habenaria pectinata Don., hvilka skattas
särskildt högt. Knölarna, som äro antingen odelade
och aflångt rundade (på våra apotek de vanligaste)
eller ock hand-klufna, uppgräfvas på eftersommaren,
afsköljas och gnidas med grofva tyglappar för
att befrias från yttre delen af barklagret, som
innehåller ett eget, något fränt luktande ämne,
förvällas sedan genom neddoppning i kokande vatten,
hvarigenom stärkelsen delvis omsattes till dextrin,
samt torkas slutligen. Drogen utgöres af grågulaktiga,
mycket hårda, svårt brytbara, relativt tunga knölar
af något växlande storlek, IVs å 2 cm. långa, något
plattade och gropiga genom torkningen. Ibland äro
de för torkning uppträdda på snören. Brottytan är
hornartad och matt glänsande. Den torra drogen är
luktlös, men fuktad utvecklar den en egen lukt,
som för de fleste är obe-
haglig. Smaken är fadd och slemmig, beroende på den
stora halten af stärkelse (27 proc.) och växtslem
(bassorin, 48 proc.). Af l del pulveri-serad salep
beredes med 100 delar vatten Muci-lago Salep,
salepslem, som användes i mixturer och emulsioner
såsom lenande medel, företrädesvis vid diarréer.
O. T. S. (C. G. S.)
Saleph, flod. Se Gök 2.
Salepsrot, bot., namn på Anacamptis pyramidalis Rich.,
en på Gottlands och Ölands ängar sällsynt förekommande
orkidé. Knölarna äro klotrunda, den 15-45 cm. höga
stjälken bär smala, hopvikna blad och i spetsen ett
hufvudlikt ax af små rosenröda blommor med trådsmal
sporre. Släktet Anacamptis, som innehåller endast
ofvan-nämnda art, skiljer sig från Orchis genom
nedtill sammanhängande pollenmassor. Jfr Salep. G.L-m.
Salernes [salä’rn], stad i franska
dep. Var (Provence), vid floden
Bresque. Omkr. 2,000 inv. Förträffligt vin.
(J. F. N.)
Salerno [-nå]. 1. Provins i italienska
landskapet Kampanien, vid Tyrrhenska hafvet. 4,964
kvkm. 560,555 inv. (1911). – 2. Stad och hufvudort
i nämnda provins, vid norra ändan af den sköna
Salernoviken. 45,689 inv. (1911). Ärkebiskopssäte. Nya
hamnanläggningar. Betydande bomullspinnerier och
sidenväfverier samt ganska liflig handel, som dock
förr var mera betydande. Staden, som har en hänförande
belägenhet i en af berg omsluten, på vinrankor och
orangeträd rik trakt, eger åtskilliga präktiga
byggnader, i synnerhet vid Corso Garibaldi (vid
stranden). Den märkligaste byggnaden är katedralen
San Matteo, ombyggd af Robert Guiscard 1076–84,
men vanställd genom en restauration 1768. Den har
en särdeles vacker förgård, berömda mosaiker och
en intressant portal. Margareta af Anjou (gift med
konung Karl III af Neapel) och påfven Gregorius
VII ligga där begrafna. Märkliga arkitektoniska
arbeten äro dessutom: kyrkan San Domenico, Palazzo
Sanseverini, den nya teatern och ett 1320 uppfördt
vattenledningsverk, som nu ej begagnas. Ruiner
finnas efter ett langobardiskt klippfäste, som
eröfrades af Robert Guiscard 1077, efter åtta månaders
belägring. Stor bomullsindustri, svafvelraffinaderi,
mekaniska verkstäder m. m. I närheten ligger en
betydande schweizerkoloni, Fratte di Salerno. Staden
var urspr. en romersk koloni (Salernum), blef sedan
säte för langobardiska hertigar och råkade slutligen
i normandernas våld (1077). Under medeltiden var den
vida berömd för sin 1150 af benediktiner stiftade
medicinska högskola, som utgjorde plantskolan för
alla medicinska fakulteter i Europa (se Medicin,
sp. 1429). Detta universitet började redan under
1300-talet förlora sitt anseende och upphäfdes 1817.
1 o. 2. (J. F. N.)
Salernoskolan. Se Medicin, sp. 1429.
Sales [sal],Fran9oisde. SeFransfrån S a l e s.
Salesiäner, kongregation. Se Munkordnar, sp. 1347.
Salesianerinnornas orden. Se V i s i t a n t i n-n
o r.
Saléve [salav], ett 19 km. långt berg på gränsen
mellan schweiziska kantonen Geneve och frän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
