- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
525-526

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Safech, egyptisk gudomlighet. Se Egypten, sp. 1472 - Saltsjöbaden - Saltsjökvarn - Saltsjön - Saltsjön - Saltsjöstaden. Se Salt lake city - Saltskatt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stenbyggnad i 6 våningar; fig. 3) med
mediko-mekanisk gymnastik och alla förekommande
badformer och pensionat (tillhörigt ett bolag),
telegraf- och telefonstation, afdelningskontor af
Stockholms enskilda bank, enskildt praktiserande
läkare (förutom den vid sanatoriet). Äfven som
turistort är S. mycket besökt; alla kongresser och
utlänningar, som samlas till hufvudstaden, ha ett
besök där på sitt program, och det är en medelpunkt
för hufvudstadens idrottslif: segling om sommaren,
då K. S. S. S:s lustjakter en gång om året samlas till
täfling, om vintern isjaktssegling, skridskoåkning
och skidlöpning, särskildt backtäflingar i
Karlsbaderbergets nordsluttning s. om Neglingeviken
(en 62 m. hög backe). – Enl. k. br. 22 maj
1908 bildar S. från 1909 års början som en kommun för
sig en äfven i fattigvårdshänseende från Nacka
afskild köping, men var i kyrkligt hänseende förenadt
med Nacka till 1 maj 1913, då det (enl. k. br. 4
april s. å.) blef egen församling och pastorat,
sedan samhället af bankdirektör Wallenberg fått en
efter ritningar af F. Boberg uppförd, synnerligen
dyrbar kyrka, Uppenbarelsekyrkan (fig. 4),
konstnärligt smyckad af Milles (kopparportar m. m.),
O. Hjortzberg (freskomålningar) m. fl. och invigd
samtidigt som donator fyllde 60 år (19 maj
1913), jämte kyrkoherdeboställe, belägna på ett berg
vid Neglingevikens västra strand. Köpingen
hade 1912 4 industriella verk (båtvarf m. m.) med
60 arbetare och 253,207 kr. tillverkningsvärde, 15
handlande (1911) med 19,915 kr. bevillningstaxerad
inkomst samt många handtverkare. Invånarnas antal
var 2,255 vid 1914 års slut. Taxeringsvärdet å
fast egendom var s. å. 15,648,400 kr., hvaraf
227,000 kr. å bevillningsfri, den taxerade
inkomsten af kapital och arbete 2,398,403 kr.
Kommunalskatten utgick 1915 med kr. 3:76 (hvaraf kr.
3 för den borgerliga kommunen) för 100 kr.
inkomst. Köpingens inkomster upptogos s. å.
till kr. 275,190:49 och utgifter till kr.
275,359:54, tillgångar till 183,764 kr. och skulder till
239,731 kr.

Förbindelsen med hufvudstaden uppehälles
dels genom ångbåtar, dels genom en aktiebolaget
tillhörig, 15,3 km. lång, normalspårig, 23 dec. 1893
öppnad järnväg, hvars byggande har i förhållande
till banans längd varit förenadt med större kostnader
och tekniska svårigheter än någon annan svensk
järnväg. Från Stadsgårdshamnen, där den är ställd
i samband med statens spår, går den genom en
643 m. lång tunnel (näst Nuoljatunneln på banan
Gällivare–Riksgränsen den längsta i Sverige)
under Ersta till f. d. Södra varfvet, därefter på tre
viadukter, innan den når stadens gräns, vid Henriksdal
ytterligare genom en tunnel (335 m.) och därefter
nästan hela vägen på bankar eller i skärningar.
Den har kostat i anläggning omkr. 5,5 mill. kr.,
inberäknadt den rullande materielen. 1913 fullbordades
en 2,8 km. lång grenbana från Igelboda station
till Vårgärdet (Solsidan) för att möjliggöra
bebyggandet af köpingens södra del vid Vårgärdssjön
och Erstaviken. S. å. infördes elektrisk
drift och anlades dubbelspår på sträckan
Storängen–Saltsjö-Dufnäs. Trafiken (hufvudsakligen
persontrafik) har oafbrutet ökats (från 340,433 pers.
1894 till 2,443,270 pers. 1915), beroende på den
ökade byggnadsverksamheten såväl inom köpingen
som i Nacka socken. Med undantag af
Dufnäs’ och Erstaviks områden genomlöper banan nästan
uteslutande järnvägsbolagets mark (Stora Sickla
och Järla), och för att underlätta bebyggandet af
denna och andra områden inom socknen har bolaget för
afsikt att anlägga spårväg från den nya högbron öfver
Skurusundet genom Skuru, Järla och Sickla områden till
stationen Saltsjö-Järla. I samband med järnvägstågen
har S. ångbåtsförbindelse sommartiden dagligen med
Dalarö, Nynäshamn, Gustafsberg, Tyresö, Runmarö och
Sandhamn m. fl. ställen. – 2. Se Ystad.

Saltsjökvarn,
em 1889 uppförd kvarnanläggning i Nacka socken
omedelbart vid gränsen till Stockholms stad,
utmed Saltsjön, tillhör A.-b. Saltsjökvarn. Den
arbetar med 1,015 hkr, 110 par valsar och ett
hundratal arbetare samt har en produktionsförmåga
af 230,000 kg. i dygnet. Den i 8 våningar uppförda
väldiga tegelbyggnaden är genom brandmurar afdelad
i fyra fullständigt af skilda delar, nämligen två
flyglar, den ena inrymmande silomagasinen (för
6,000 ton spannmål) och den andra mjölmagasinen,
samt midtpartiet inrymmande själfva kvarnverket
och renseriet. Vidare finnas maskinhus, verkstad
m. m. samt på midtfasaden åt sjösidan ett tio våningar
högt torn, hvars ena del, fullständigt isolerad,
innehåller trappuppgången, den andra ett förrenseri,
dit spannmålen kommer öfver en viadukt direkt fi ån
den på kajen uppförda elevatorn. Hela etablissemanget
är taxeradt till 1,031,000 kr. Wbg.

Saltsjön, i Stockholm vanlig benämning på den del
af Östersjön, i hvilken Mälaren utfaller genom Norr-
och Söderström.

Saltsjön, Stora (Great Salt lake), sjö i nordvästra
delen af nordamerikanska staten Utah, belägen i en
nedsänkning i bergplatån, kallad Saltsjöns bassäng,
har en längd af 128 km.; en bredd af högst 60 km. och
en areal af 6,100 kvkm. samt ligger 1,283 m. ö. h.;
dock äro både höjd och omfång växlande. Dess stränder,
i allmänhet flacka, äro ytterst oregelbundet
formade; djupet uppgår på långa sträckor icke
till 1 m. (högst 16 m.). Sjön innesluter sex
större och flera mindre öar och har klart vatten,
hvilket utmärkes för ovanlig rikedom på salter
(ända till 22 proc., hvaraf 19,3 proc. koksalt),
hvarför endast några insekter och krustacéer kunna
lefva i detsamma. Från s. upptar sjön Jordanfloden,
som bortför Utahsjöns vatten, och från n. ö. Bear
river, men saknar själf aflopp. Den är blott en
ringa kvarlefva af istidens stora Bonneville-sjö
(se d. o.), hvars yta stod 330 m. högre än S:s
yta. Vid dess stränder finnas några badinrättningar,
och den trafikeras sedan 1871 af ångbåtar. S. ö. om
densamma ligger Salt lake city. Sjön omnämnes redan
1689 af den franske upptäcktsresanden La Hontan,
men blef först 1843 undersökt och beskrifven
af nordamerikanske kaptenen Fremont. Noggranna
mätningar företogos 1849–50 af Stansbury.
(J. F. N.)

Saltsjöstaden. Se Salt lake city.

Saltskatt, finansv., en flerstädes förekommande
indirekt förbrukningsskatt, hvilken uppträder dels
under form af produktionsskatt, dels under form af
finansmonopol, dels slutligen under form af blott
införseltull. Produktionsskatten, som i regel är
ställd i förbindelse med en införseltull af sam-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:03 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0285.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free