Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Salut - Salutatio ecclesiastica - Salutatorium - Salutbatteri - Salutdagar, krigsv. Se Parad 1 och Salut - Salutem - Salutera - Salutregemente. Se Salut - Salutskott. Se Salut - Salut-öarna - Saluvier l. Salluvier. Se Salyer - Saluzzo - Salv. - Salva appobatione - Salva conscientia - Salvador
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som efter fullgörande af särskild tjänsteförrättning
lämna platsen, samt i allmänhet för passerande
örlogsfartyg, som för högre befälstecken. Liknande
salut ges ock på de s. k. s a l u t d a g a r n a,
hvilka äro konungens och drottningens
födelse- och namnsdagar samt kronprinsens och
kronprinsessans födelsedagar, äfvensom vid särskilda
tillfällen. Vidare saluteras vid militärbegrafning,
då den döde deltagit i krig, m. m. Vanlig salut
sker så, att ett löst kanonskott efter annat
aflossas med 6 sekunders mellantid; sorgsalut
betecknas genom 1/2 minuts uppehåll mellan hvarje
kanonskott. Sorgsalut med gevär ges vanligen så,
att en eller flera gevärssalfvor aflossas öfver
grafven. Vid begrafning å örlogsfartyg eller fästning eger
vanligen sorgsalut rum. Skottens antal vid särskilda
tillfällen är genom reglemente (salutreglemente)
närmare bestämdt. Salut för nation eller för
statsöfverhufvud ges i allmänhet (af de flesta
nationer) med 21 skott, för storamiral, fältmarskalk,
främmande ambassadör med 19 skott, för chefen för
Sjöförsvarsdepartementet och amiral, främmande
envoyé med 17, för Viceamiral, ministerresident
med 15, för konteramiral, chargé d’affaires med 13,
för kommendör, generalkonsul med 11 skott o. s. v.
C. O. N. L. H.* H. W-l.
Salutatio ecclesia´stica, lat., "kyrklig hälsning",
kallas hos katolikerna prästernas tilltal: Dominus
vobiscum, "Herren vare med eder!"
Salutatorium, lat. (af salutare, hälsa någon),
hälsningsgemak, samtalsrum (i kloster).
Salutbatteri, krigsv., ett till salut afsedt eller
för tillfället beordradt batteri.
Salutdagar, krigsv. Se Parad 1 och Salut.
Salutem (ack. af salus, se d. o.), hälsa och välgång
(önskar jag dig), nylatinsk hälsningsformel.
Salutera, hälsa medelst salut (se d. o.).
Salutreglemente. Se Salut.
Salutskott. Se Salut.
Salut-öarna, fr. Iles-du-salut [ildysaly], en liten
till Franska Guyana hörande ögrupp, bestående af
öarna Saint Joseph, Ile royale och Ile-du-Diable,
bekant genom Dreyfusprocessen (se d. o.).
J. F. N.
Saluvier l. Salluvier. Se Salyer.
Saluzzo [-lo’ttså], kretsstad i italienska prov. Cuneo
(Piemont), belägen mellan Po och dess biflod Varaita,
vid en bibana till järnvägslinjen Turin-Cuneo. 15,979
inv. i hela kommunen (1911). Den är pittoreskt belägen
på sluttningen af en kulle och delas i den öfre och
nedre staden, af hvilka den förra är omgifven af
murar. Den är säte för en biskop och eger en ståtlig
katedral, kastell, seminarium, teknisk skola,
lyceum och gymnasium m. m. Dess industri omfattar
verkstäder för järnvägsmaterial, silkesspinneri,
sågverk m. m. S., hvars ålder ej kan spåras längre
tillbaka än till medeltiden, var då ett markgrefskap,
Salutiae, hvars innehafvare voro först kejsarens, men
från 1363 Savojens vasaller. Sedan den markgrefliga
ätten utslocknat på 1500-talet, intogs S. af
fransmännen 1529, men återlämnades till Savojen genom
fördraget i Lyon 1601. I S. föddes Silvio Pellico.
(J. F. N.)
Salv., vid djurnamn förkortning för Osbert Salvin,
engelsk ornitolog och entomolog (f. 1835, d. 1898).
Salva approbatione (förkort, salv. appr.), lat.,
med förbehåll af (vederbörandes) godkännande. Jfr
Salva ratificatione.
Salva conscientia, lat., med samvetet oförkränkt,
med godt samvete.
Salvador [-då’r], officiellt República del
Salvador, den minsta, men tätast befolkade och bäst
odlade af de centralamerikanska republikerna, ligger
mellan 13° 7’ och 14° 24’ n. br. samt mellan 87°
37’ och 90° 4’ v. lgd samt gränsar i s. till Stilla
oceanen, i s. ö. till Fonsecagolfen, i ö. och n. till
Honduras och i v. till Guatemala. 21,160 kvkm. (något
större än Värmland). Utom ett 32 km. bredt alluvialt
kustområde är det en 600 m. hög platå af öfvervägande
vulkanisk berggrund, genomskuren af floddalar, från
hvilken resa sig många dels verksamma, dels slocknade
vulkaner, hvilka ligga i en rad vid gränsen till
kustslätten. Verksamma äro San Miguel (2,170 m.),
Chinameca (1,402 m.), Tecapa (1,604 m.), San Vicente
(2,174 m.), Boquerón (1,950 m.) och Santa Ana (2,530
m.), den högsta af alla S:s vulkaner, samt Izalco
(1,885 m.), som uppstod 1793 och utom flera stora
utbrott har täta periodiska utbrott (i febr. 1895
hvar 15:e å 20:e minut, på hösten s. å. hvar 5:e
minut), därutinnan täflande med Sangay (se d. o.). De
förnämsta vattendragen äro Rio Lempa (300 km.),
som för sitt strida lopp är segelbar endast 160
km., Rio San Miguel, Rio Goascoran och Rio Paz samt
sjöarna Guija (gränsen mot Guatemala går öfver sjön)
och Ilopango (se d. o.). Om klimat, flora och fauna
se Central-Amerika, sp. 1444. Jordmånen är fruktbar
och landet väl uppodladt; t. o. m. sluttningarna af
många verksamma vulkaner äro täckta af plantager. Af
den omkr. 300 km. långa kusten kallas sträckan
från Sonsonate till La Libertad Balsamkusten på
grund af sin rikedom på det träd, som frambringar
s. k. perubalsam (se d o.). Andra hufvudprodukter
äro kaffe, den viktigaste af alla, hvilket 1913–14
upptog 67,200 har och beräknades lämna en skörd
af omkr. 29,500 ton, kakao, kautschuk, tobak,
indigo, socker, ris, majs, frukt etc. Jordbruk
är befolkningens hufvudnäring; däremot täcker
boskapsskötseln icke landets behof, utan både
hästar och nötkreatur införas från Honduras. Af
metaller finnas bl. a. guld, silfver, koppar, järn,
kvicksilfver, antimon, bly m. fl., och bergsbruket
är stadt i snabb utveckling genom amerikanska och
engelska bolag. Industrien saknar större betydelse;
dess viktigaste grenar äro tillverkningarna af
mattor, panamahattar, skor och smidesvaror. Handeln
är ansenlig, hufvudsakligen med Förenta staterna,
Tyskland och Frankrike. Exporten hade 1913 ett värde
af 1,94 mill. pd st. och bestod af kaffe (28,390
ton), indigo, perubalsam (för 356,150 gulddoll.),
tobak, ädla metaller (för 1,5 mill. doll.) och
socker. Införseln s. å. steg till 1,27 mill. pd
st. (bomullsvaror, järn- och stålarbeten, mjöl och
silkesvaror). Sjöfarten på utlandet går nästan
h. o. h. öfver hamnarna Libertad, La Union och
Acajutla. 1912 anlände 419 ångare om 667,689 ton
till S:s hamnar. – 1882 öppnades mellan Acajutla och
Sonsonate den första järnvägen, hvilken sedermera
fortsatts till San Salvador och Santa Ana. En annan
linje förenar La Union med San Miguel, den viktigaste
staden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
