- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
549-550

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Salza [sa'ltsa], Hermann von - Salzach - Salzbrunn - Salzburg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kanske den som minnesångare
bekante Hugo von Salza.
N. H-tz.

Salzach [sa’lts-], Salza, den största af Inns
bifloder, upprinner i österrikiska hertigdömet
Salzburg, på Salzachscharte (1,987 m.) i
Kitzbühlalperna, flyter i östlig och nordlig
hufvudriktning genom Pinzgau, Pongau och det
romantiska passet Lueg till Hallein, där den blir
segelbar, hvarefter den upptar Lammer, Saalach
m. fl. vattendrag och mynnar vid Haiming ut i Inn. En
af dess öfversta bifloder, Krimmler Ache, bildar det
mest storartade vattenfallet i Österrike (380 m. i tre
afsatser). Längd 226 km. Den bildar under sitt nedre
lopp gräns mellan Bajern och Österrike. Floddalen,
6,550 kvkm., är utmärkt för sin naturskönhet.
(J. F. N.)

Salzbrunn [sa’ltsbronn], kommun och badort i
preussiska reg.-omr. Breslau, prov. Schlesien,
vid Salzbach och järnvägslinjen Breslau-Halbstadt,
407 m. ö. h. Det består af Ober-S. (med
kolonien Sandberg), 7,436 inv. (1910),
Neu-S. (2,895 inv.) och Nieder-S. (2,261 inv.),
har en katolsk och en evangelisk kyrka, spegel- och
glasfabrik, porslinsfabrik, lingarnsspinneri och
stenkolsgrufvor. Kurorten har subalpint klimat. Där
finnas 10 källor, den förnämsta af dessa
"Oberbrunnen" (se fig.). Källorna äro kalla natronkällor
med fri kolsyra; de hålla 2,152 dubbelt kolsyradt
natron och 0,013 litium på litern. Vattnet användes
vid katarrer i respirationsorganen, mag- och
tarmkatarrer o. s. v. Oberbrunnen begagnades redan
1621, men föll i glömska. 1812 kom den förste
kurgästen dit. Säsong 1 maj-1 okt. Omkr. 10,000
kurgäster.
(J. F. N. Ln.)

illustration placeholder
Elisabethallen med Oberbrunnen.


Salzburg [sa’lts-]. 1. Kronland, med titel
hertigdöme, i österrikisk-ungerska monarkien,
begränsas i n. af ärkehertigdömet Österrike och
Bajern, i v. af Tyrolen, i s. af Tyrolen och
Kärnten, i ö. af Steiermark och ärkehertigdömet
Österrike. 7,153 kvkm. S., som endast till en
obetydlig del utgör en fortsättning af den bajerska
högslätten, är ett alpland, uppfylldt i s. af Hohe
Tauern, hvars högsta spetsar äro Dreiherrnspitz
(3,505 m.), Wiesbachhorn (3,570 m.), Grossvenediger
(3,660 m.) och Grossglockner (3,798 m.), i n. af
Salzburgkalkalperna med den 2,938 m. höga Hochkönig
och i ö. af Tennengebirge, som i Raucheck nå 2,428
m. höjd. Landet är öppet endast mot n. n. ö., där
Salzach, dess hufvudflod, tränger fram mellan bergen
och bildar en på vissa sträckor fruktbar dalgång,
hvars öfre del kallas Pinzgau, den mellersta Pongau
och den nedre Salzachgau. öfriga
vattendrag äro Saalach, den förras biflod, samt Enns
och Mur, som båda flyta in i Steiermark. Bland
de många alpsjöarna märkes Zellsjön, som har
en längd af 9 km. och en bredd af 2 km. Af de
varma mineralkällorna äro de vid Gastein mest
bekanta. Med de vilda bergsklyftorna och passen vid
Liechtenstein-Klamm, Kitzloch, Lueg m. fl. ställen
erbjuder landet storartade naturscenerier. Klimatet är
rått, med riklig nederbörd och 8° årsmedeltemperatur
i Salzburg samt därför föga lämpligt för
jordbruk. Endast 9,2 proc. af jorden är odlad till
åker, och säd måste årligen införas. Vinodling
förekommer, ehuru i ringa grad; däremot är
fruktodlingen ganska betydande. Skogarna upptaga 32,4
proc. af arealen, ängar och betesmarker 34 proc.,
på grund hvaraf boskapsskötseln är hertigdömets
hufvudnäring. Af framstående betydelse äro äfven
bergsbruket och ännu mer salinerna, som 1910 lämnade
15,600 ton koksalt och 12,700 ton industrisalt med
ett värde af 3,25 mill. österr. kr.; riklig tillgång
på marmor finnes i Untersberg, hvarjämte förekomma
järn, koppar, nickel, kobolt och arsenik. Industrien
är däremot föga utvecklad; bortsedt från fabrikerna
i staden S. produceras hufvudsakligen trävaror,
pappersmassa, glas och öl, hvarjämte i Hallein
finnes en statstobaksfabrik. Handel och samfärdsel
understödas af goda kommunikationer. Utom en mängd
landsvägar och ångbåtsförbindelser på Salzach eger
landet 418 km. järnvägar, hvaraf en hufvudlinje,
som följer Salzachs dal och därifrån går öfver till
Ennsdalen, med bibanor till dalarna åt n. och s. För
undervisningen är sörjdt utom genom de anstalter,
som finnas i hufvudstaden, genom en fackskola för
trä- och stenarbeten i Hallein och omkr. 200 folk-
och borgarskolor. Befolkningen, som 1913 beräknades
till 221,300 inv. (31 inv. på 1 kvkm., det svagast
befolkade kronlandet), är uteslutande tysk. Den
utmärker sig för enkelhet, flit och fasthållande
vid gamla seder, men äfven för vidskeplighet. Fall
af kretinism förekomma ofta. Med undantag af
1,2 proc. (protestanter) äro invånarna romerska
katoliker och lyda under ärkestiftet Salzburg. I
administrativt hänseende delas hertigdömet i 5
bezirke (Salzburg, Hallein, S:t Johann, Tamsweg,
Zell am See) samt den själfständiga staden Salzburg,
dit hufvudstyrelsen för landets förvaltning är
förlagd. Representationen (landtag) består af 38
medlemmar; till österrikiska riksrådets andra kammare
sändas 7 representanter. Hertigdömets trupper lyda
under generalkommandot i Wien. Dess vapen är en på
längden delad sköld med ett upprättstående svart lejon
t. h. i gyllene fält och t. v. en silfvertvärbjälke
i rödt fält.

Historia. S. var redan under romartiden, då det
utgjorde en del af prov. Noricum, tätt bebyggdt. Dess
apostel blef Rupert den helige af Worms, som 696 där
upprättade ett biskopssäte. 798 upphöjdes stiftet
till ärkebiskopsdöme och utvidgades sedermera med
områden af Lungau, Pinzgau och Gastein m. fl. kretsar,
så att det vid westfaliska freden omfattade 9,900
kvkm. med 190,000 inv. Ärkebiskop Gebhard, död 1088,
erhöll därjämte för all framtid värdigheten af påflig
legat i Tyskland. Gebhards efterträdare lågo i nästan
ständig strid med kejsaren, Bajern

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:37:01 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0297.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free