Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Salzburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
eller sina egna landsständer och utöfvade mot
andra religionsbekännare ett hårdt förtryck. Genom
ärkebiskopen-kardinalen Matteus Lang (1519 -40) blef
S. en härd för kampen mot reformationen. Förhållandena
tillspetsades till det yttersta under ärkebiskop
Leopold Anton von Firmian (1727-44), en
obetydlig man, som styrdes af sin hätske kansler
von Krall. 1731, på de lutherska tesernas dag,,
31 okt., kom det beryktade emigrationspåbudet, som
ålade alla evangeliska öfver 12 år att inom 8 dagar
utvandra. Mer än 20,000 af de landsflyktige mottogos
af Preussen och bildade sedan en gränsvakt mot Polen
i Ostpreussen. Äfven i Amerika blef salzburgares
inflyttning af betydelse. I Sverige väckte de
olyckliges fördrifvande stort deltagande, som gaf
sig uttryck i penningunderstöd; bl. a. utfärdades
8 maj 1732 publikation om allmän kollekt för
dem. Kommerskollegium föreslog (24 jan. s. å.) K. M:t
att intaga salzburgska industriidkare och
handtverkare till Sverige genom att bevilja dem
20 års frihet från utskylder och ge fattiga sådana
respenningar. Se C. Fr. Arnold, "Die vertreibung der
Salzburger protestanten" (1900) och "Die ausrottung
des protestantismus in Salzburg unter erzbischof
Firmian" (2 bd, 1900-01). Ärkebiskoparna af S. egde
vidsträckta privilegier, t. ex. rättighet att adla och
att omväxlande med Österrike leda riksfurstekollegiets
förhandlingar, och 1750 erhöllo de titeln primas af
Tyskland. Men genom den af Napoleon 1802 verkställda
sekulariseringen förvandlades S. till ett världsligt
kurfurstendöme och gafs jämte Eichstätt, Berchtesgaden
och en del af
Passau till ärkehertig Ferdinand af Österrike som
ersättning för det af honom afträdda storhertigdömet
Toscana. I freden i Pressburg 1805 förenades S. med
Österrike (Ferdinand fick i stället Würzburg till
kurfurstendöme), ställdes enligt freden i Wien 1809
till Napoleons förfogande, öfverlämnades af honom 1810
till Bajern och afträddes 1814 till Österrike, med
undantag af en del af vänstra Salzachstranden. 1824
upprättades åter ett ärkestift i S., som därefter
under namn af hertigdöme utgjorde kretsen Salzach
i Österreich ob der Enns, tills det 1849 upphöjdes
till själfständigt "kronland" och 1861 erhöll sin
första landtdag.
2. Ärkebiskopsdöme. Se S. 1.
3. Kurfurstendöme. Se S. 1.
4. Hufvudstad i ofvannämnda kronland,
i en trång dalgång mellan Kapuzinerberg och
Mönchsberg, på ömse sidor om den strida floden
Salzach. 36.188 inv. (1910). Staden är delad i
två medelst sju järnbroar förenade stadsdelar,
Allstadt, på vänstra, och Neustadt, på högra
flodstranden. Förstäderna äro sex: Mülln,
Riedenburg och Nonnthal på vänstra samt
Elisabetvorstadt, Schallmoos och Stein
på den högra stranden. Gatorna äro i
allmänhet trånga och krokiga, men med ståtliga
hus och monument, flerstädes af marmor från det
närbelägna Untersberg. Bland stadens många katolska
kyrkor märkas: domkyrkan, 115 m. lång, 74 m. hög,
70 m. bred, med en fasad af hvit marmor, uppförd
1614-28 i tidig barockstil, Margarethenkapelle,
universitetskyrkan, benediktinnunnornas
 |
| Utsikt af staden Salzburg. I midten Mönchsberg med fästningen Hohensalzburg. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
