Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär / 553-554 (1916) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Salzburg - Salzburg [sa'lts-], tyska namnet på staden Château-Salins (se d. o.) - Salzburg-alperna - Salzburgerkopf [sa'lts-], bergstopp i Westerwald (se d. o.) - Salzgitter - Salzkammergut - Salzmann [sa'lts-], Christian Gotthilf

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kyrka, med präktiga glasmålningar, m. fl. Andra
anmärkningsvärda byggnader äro residenset, med det
midt emot liggande Neubau (landtregeringens säte),
berömdt för sitt klockspel, det forna universitetet,
flera kloster, slottet Mirabell (nu museum), den
forna fästningen Hohensalzburg, nu kasern, som reser
sig öfver staden på östra sidan af Mönchsberg, 130
m. öfver Salzach, det med största lyx inrättade
furstbiskopliga stallet, numera artillerikasern,
Mozarts födelsehus med ett betydande Mozarts-museum
(många märkliga minnen af tondiktaren), ett väl
bibehållet romerskt bad m. fl. På den präktiga
residensplatsen reser sig en 14 m. hög springbrunn
af hvit marmor, uppförd 1664–80; på Mozartplatsen
aftäcktes 1842 den store kompositörens staty
af Schwanthaler. I stadens omgifningar, bekanta
för sin skönhet, finnes en mängd parker, villor
och lustslott, bland hvilka må nämnas Hellbrunn,
Klesheim, Aigen och Leopoldskron. S. är, utom
kronlandets hufvudstad, äfven säte för ärkebiskop,
öfverdomstol, domänstyrelse, finansdirektion
och handelskammare samt eger en teol. fakultet
(enda återstoden af det 1623 stiftade, 1810
upphäfda universitetet), högre prästseminarium,
ett statens och ett ärkebiskopligt högre gymnasium,
öfverrealskola, lärarseminarium och tekniska skolor,
musikskola samt många välgörenhetsanstalter och 6
kloster, hvaribland det rika nunneklostret Nonnberg,
nära Hohensalzburg. Ett bibliotek (67,000 bd och
4,626 inkunabler), hvarjämte benediktinstiftet
S. Peter har ett bibliotek på 70,000 bd. Museum
carolino-augusteum innehåller bl. a. keltiska
och romerska antikviteter. – Industrien omfattar
bryggerier, kvarnar, sågverk, fabriker för
musikinstrument, handskar, papper m. m., hvarjämte
marmorarbeten, cement och järnvaror exporteras. Genom
tre hufvudbanor står S. i liflig förbindelse med
Wien, München och Italien. Det besökes årligen af
skaror af turister. – Staden ligger på samma plats
som det forna Juvavum, hvilket redan under 1:a
årh. e. Kr. var ett betydande romerskt municipium,
men sedermera förföll och förstördes. Antagligen på
600-talet uppstod det nuv. S. och blef 696 biskopssäte
(se ofvan).

1. (^{J. F. N. Hj. H–t.}) 4. (^{J. F. N.})

Salzburg [sa’lts-], tyska namnet på staden Château-Salins (se d. o.).

Salzburg-alperna [sa’lts-], en afdelning af de
norra kalkalperna. De tillhöra Bajern och Salzburg,
begränsas i v. af Grosse Ache, som utfaller i
Chiemsee, i ö. af Enns’ biflod Steyr, i s. af
Salzach och Enns’ dalar. De högsta topparna ligga
i allmänhet v. om Salzach, såsom Watzmann (2,714 m.)
och Hochkönig (2,938 m.). Öster om nämnda flod når
dock Tennengebirge 2,428 m. och Dachstein ända till
2,996 m. Mot n. utbreder sig det för sin skönhet
bekanta alplandskapet Berchtesgaden, förenadt
med Saalachdalen genom en väg öfver Hirschbühel
(1,153 m.).

(^{J. F. N.})

Salzburgerkopf [sa’lts-], bergstopp i Westerwald (se d. o.).

Salzgitter [saltsgi’tter], köping i preussiska
reg.-omr. Hildesheim. Omkr. 2,000 inv. I
närheten finnes en salin, Liebenhalle,
med ett stensaltlager på 229 m. djup.

(^{J. F. N.})

Fig. 1. Gmunden vid Traunsjön.

Salzkammergut [sa’lts- -got], alplandskap och
kejserlig domän i ärkehertigdömet Österrike, 1,500
kvkm., omkr. 50,000 inv., hvaraf 5,000 protestanter,
på gränsen till Steiermark och Salzburg. S. är
i ö. och v. uppfylldt af Salzburgalperna, som
här ock kallas Kammeralperna och hvilkas högsta
delar äro Tennengebirge, i s. af Dachstein (2,996 m.),
i n. ö. af Todtes gebirge med Priel (2,514 m.)
m. fl. bergmassor. En mängd alpsjöar (Traun-,
S:t Wolfgang-, Hallstattsjöarna m. fl. (se fig. 1
o. 2) bidrar att göra
naturscenerierna pittoreska och storartade, hvarför
äfven detta s. k. österrikiska Schweiz årligen besökes
af en mängd turister. Invånarna arbeta
förnämligast i de stora saltverken vid Ischl, Ebensee
och Hallstatt, men sysselsätta sig äfven med
boskapsskötsel, skogskultur och jakt. Hufvudorter äro
badorten Ischl och den lilla staden Gmunden. Se en
uppsats af C. O. Nordensvan i "Ord och bild" 1894.

(^{J. F. N.})

Fig. 2. Hallstattsjön.

Salzmann [sa’lts-], Christian Gotthilf, tysk pedagog,
en af de främste bland filantropisterna, f. 1744
i Sömmerda vid Erfurt, d. 1811 i Schnepfenthal vid
Gotha, studerade teologi i Jena, blef predikant i
Erfurt (1781), men antog s. å. en kallelse till den
filantropistiska läroanstalten i Dessau, där han
verkade som religionslärare och höll predikningar
utan konfessionell karaktär.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>