- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
585-586

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Samlingspartiet - Samlingsplats för sårade, krigsv. Se Sjukvård - Samlingsrörelse - Samlingsverk - Sammael - Sammanbindningsbanan - Sammanbindningsbanan genom Stockholm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

häfdade, att frågan härom måste lösas ej som ett
enskildt partis, utan som en nationell angelägenhet.
De sammanslutna partierna segrade, 62 röster
mot 55, vid valen och störtade O. Blehrs då
sittande vänsterministär, hvarefter dåv. prof. Fr.
Hagerup 22 okt. 1903 blef regeringschef i spetsen
för en ministär, hvars sammansättning var
uttryck för den nya partibildningen. En af dess
medlemmar var Kr. Michelsen (se d. o.). Han
blef ledare för den fortsatta samlingsaktionen. Om
underhandlingarna med Sverige se Norge, sp. 1433–34,
och Sverige-Norge. Sedan dessa
afslutats utan resultat, enades nu hastigt alla norska
partier om att hålla ihop om häfdandet af Norges
fullständiga själfbestämningsrätt, och den nationella
endräkten förkroppsligades i den af Michelsen
bildade nya samlingsministären, som utnämndes
11 mars 1905 och räknade medlemmar från
alla de borgerliga partierna. Unionens upplösning
och afveckling blefvo denna nationella samlingspolitiks
stora mål. Då detta program lyckligt
genomförts, hade också samlingspartiets mission nått
sin fullbordan, hvilket äfven visade sig redan vid
valen hösten 1906; ty ur dem framgick ett
storting, hvars partiförhållanden snart röjde tecken
till inre upplösning. Vänsterns mera radikala
fraktion, den s. k. ”konsoliderade vänstern”, bildade
i jan. 1908 ett eget parti med Gunnar Knudsen
som ledare. Den öfriga, ”skalade” (”avskallede”)
delen af vänstern organiserade sig i mars 1909
som ”frisinnade vänstern”, hvilken vid valen
hösten s. å. ingick förbund med högern. Detta
nya samlingsparti fick i stortinget 1910–12 63
representanter (41 högermän, 22 medlemmar af
”frisinnade vänstern”) mot 48 vänstermän och
11 socialdemokrater. Med den från samlingen 1903
bekante W. Konow som chef bildades koalitionsministären
af 2 febr. 1910, hvilken 19 febr. 1912 afgick
för högerministären Bratlie, ty under
mellantiden hade den frisinnade fraktionen i det
närmaste söndersmulats till den grad, att den vid
valen hösten 1915 blott i enstaka kretsar förmådde
uppställa egna kandidater, men eljest slöt sig till
högern.
K. V. H.

Samlingsplats för sårade, krigsv. Se Sjukvård<sp></sp>.

Samlingsrörelse, krigsv., har man i Sverige
kallat det sätt för en trupps öfvergång från en
formering till en annan, då afdelningarna icke
föras såsom sådana in i den nya formeringen, utan
hvarje man för sig intar sin plats. Detta sätt
har sedan gammalt användts vid tyska infanteriet
och trängde sig in i Sverige i slutet af 1870-talet,
men blef riktigt antaget först genom 1904 års
infanteriexercisreglemente.
C. O. N.

Samlingsverk. 1. (Äfven Sammelverk) En
under gemensam titel utgifven samling bidrag af
olika författare. Rörande sådana bidrags rättsliga
ställning se Eganderätt 1. – 2. Befästningsk.,
kallas vid en fästning de reträttverk, som
ligga i betäckta vägens vapenplatser. Jfr Fästning,
sp. 314.
2. O. A. B.*

Sammā’ēl (aram., ”guds gift”), enligt den
orientaliska mytologien den ängel, som regerar på
planeten Mars. Han förband sig med andra änglar
till att förföra människorna och blef därför störtad
ned från himmelen. Hos judarna blef S. namnet
på djäflarnas öfverste. – Af S. uppstod den tyska
sagans Sāmiel (i operan ”Friskytten”).
(K. V. Z.)

Sammanbindningsbanan kallas det vackra
galleri, som löper utefter riksdagshusets (se d. o.,
sp. 349) fasad, med förbindelseleder till båda
kamrarna.

Sammanbindningsbanan genom Stockholm benämnes den från
Centralstationen söderut gående järnvägen å sträckan
fram till Södra stationen. Namnet har uppkommit däraf,
att banan af sin upphofsman, frih. Nils Ericson,
föreslogs som föreningslänk genom Stockholm mellan
de söder- och norrifrån inlöpande stambanorna.

I jan. 1864 påbörjades arbetena. De verkställdes under
ledning af kaptenen i Väg- och vattenbyggnadskåren
E. A. M. Unge samt bedrefvos så, att banan
kunde upplåtas för allmän trafik 17 juli
1871. Sammanbindningsbanan utbyggdes för dubbla spår
och utgår från Västra stambanan vid Tanto medelst en
där inlagd spårväxel. Därifrån är banan i lutning
1:100 framdragen först genom en större berg- och
jordskärning och sedan genom tunnel under Södermalm
samt vidare öfver den s. k. Järnvågen, där banan
blir horisontal, fram till Riddarfjärden, hvilken
öfvergås på en större brobyggnad (se fig.). Sedan
vidtar viadukt öfver Mälartorget samt bro öfver
Riddarholmskanalen, och därefter öfvergår banan
Norrström på en större bro samt inkommer så till
Centralstationen. Bansträckan mellan växeln vid Tanto
och öfvergången vid Gamla Kungsholmsbrogatan har en
längd af 2,97 km. Den under Södermalm sprängda tunneln
har en längd af 427 m. Vid utsprängningen mötte i
tunnelns norra ända afsevärda svårigheter, enär två
större boningshus hvilade på de bergmassor, som måste
undansprängas. För uppbärande af dessa hus samt den
s. k. Peder Myndes backe måste tunnelhvalf muras. För
banans terrassering omflyttades inalles 127,016
kbm. jord och utsprängdes 28,031 kbm. berg. Bron
öfver Riddarfjärden byggdes i 11 fasta spann om
15,14 m. och ett svängspann om 42,16 m. Viadukten
öfver Mälartorget utfördes i 19 spann af omkr. 6,5
m. samt bron öfver Riddarholmskanalen i 2 spann af
16,9 och 17,2 m. längd. Bron öfver Norrström erhöll
10 fasta spann, hvaraf 8 à 23 och 2 à 11,6 m., samt
ett svängspann om 27,6 m. längd. För banans korsning
med gator måste omfattande arbeten utföras. För
framförande af Tantogatan, Timmermansgatan
och Björngårdsgatan uppfördes vägbroar af järn;
Brunnsbacken och Västra Slussgatan öfvergå däremot
banan å broar af sten. Öfver såväl järnvägen som
Riddarholmskanalen byggdes mellan Riddarhustorget
och Riddarholmen en i 6 spann indelad viadukt af
44 m. längd och 18 m. bredd. Nya Kungsholmsbrogatan
korsades af järnvägen med en öfvergång i spårplanet,
men dessutom anordnades invid denna en underfart. Till
Stadsgården anlades ett grenspår, utgående från banans
västra hufvudspår strax s. om bron öfver Söderström. I
och för detta spårs framdragande uppfördes för Östra
Slussgatan en 58 m. lång och 14,3 m. bred viadukt,
och för Västra Slussgatans uppbärande anordnades
hvalf af granit. Från grenspåret utlades ett spår
till Skeppsbron, som framdrogs öfver Slussen å bro
med rörligt spann. 1862–63 årens riksdag hade för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:00:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcd/0315.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free