Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sammanstötning, jur. Se Ombordläggning - Sammansvärjning. Se Komplott - Sammantryckbarhet - Sammanträffande af brott - Sammanviket, bot. Se Bladläge - Sammanväxning, språkv. Se Konglutination - Sammanväxta blad - Sammartini, Giovanni Battista - Sammasambuddha, sanskr. Se Pratyeka-Buddha - Sammatti, kapell. Se Karis-Lojo - Sammelart. Se Människoraser, sp. 270 - Sammelnamn, språkv. Se Kollektiv - Sammelsurium - Sammelverk. Se Samlingsverk 1 - Sammet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
591
Sammanstötning-Sammet
592
Sammanstötning, jur. Se Ombordlägg-ni n g.
Sammansvärjning. Se K om p lott.
Sammantryckbarhet 1. Sammantryck-Il g het, fys.,
den egenskapen hos en kropp, att genom yttre tryck
kunna intvingas i en mindre volym. Alla kroppar
äro sammantryckliga, vätskorna dock endast i
högst ringa grad, hvarför man förr antog dem vara
osammantryckliga. Vid mekaniska beräkningar kan
man äfven utan något märkligt fel behandla dem som
sådana. Jfr Piezometer. .
R- R-*
Sammanträffande af brott, jur., betecknar det fall, då
en och samma person samtidigt är skyldig till straff
för flera förbrytelser. Man skiljer emellan ideellt
och reellt sammanträffande. Det förra inträder, då
någon genom en och samma handling begår flera brott;
det senare, då en person för-öfvar först ett brott och
sedan, innan han utstått straff härför, ett annat. I
hvartdera fallet kunna brotten vara af samma eller
olika slag. För det ideella sammanträffandet gäller
enligt svensk lag den regel, att straffet för det af
brotten, som är svårast, skall användas och det brott,
hvarför särskildt straff ej ådömes, därvid betraktas
som en försvårande omständighet. Vid det reella
sammanträffandet skall åter för hvarje brott dömas
till särskildt ansvar och straffen sedan sammanläggas
efter särskilda bestämmelser (se Sammanlägg-ning 3). I
åtskillig nyare strafflagstiftning har emellertid
denna skillnad uppgetts och i stället för båda arterna
af sammanträffande gemensamma regler uppställts,
enligt hvilka domstolen har att i dylika fall
ådöma ett enda efter vissa grunder förhöjdt straff.
J. H-r. (N. S-g.)
Sammanviket, löt. Se Bladläge.
Sammanväxning, språkv. Se Konglutination.
Sammanväxta blad, Folia connata, bot., sägas
två motsittande blad vara, när deras bladbaser
sammanvuxit på ömse sidor om stjälken. Sådana blad
förekomma exempelvis hos Lonicera Capri-folium.
O. T. S. (O.L-m.)
Sammartmi, Giovanni Battista, italiensk musiker,
f. 1704, d. 1774, var 1730-70 kapellmästare i
Milano. Han är märklig som Glucks lärare (1737-41)
och som en af Haydns föregångare i symfoni- och
kammarmusikkompositionen. S. komponerade flera verk
af olika slag. A. L.*
Sammäsambuddha, sanskr. Se P r a t y e k a-Buddha.
Sa’mmatti, kapell. Se K a ris-L o j o.
Sammelart. Se Människoraser, sp. 270.
Sammelnamn, språkv. Se Ko 11 ek t i v.
Sammelsurium (af det lågtyska ordet sammel-sur,
en sur maträtt af allehanda köttrester, med en
latinsk ändelse), oredig blandning, särskildt
om sammanhangslösa muntliga eller skriftliga
framställningar.
Sammelverk. Se Samlingsverk 1.
Sammet (ty. sammt, af mlat. sa’mitam, af grek. liex,
sex, och miftos, tråd; fr. velours, eng. veloet),
en väfnad, som på ytan eger en tät betäckning af
uppstående trådtofsar eller öglor. Tofsarna (foreller
pol-ytan, af fr. poil, ’hår, tofs) bildas antingen
af varptrådar eller af inslag, och man skiljer därför
mellan varpsammet och inslagssammet. I båda sorterna
behof vas förutom poltrå-
darna äfven grundtrådar och inslag, som
bilda grundväfven.
I varpsammet bildas tofsarna på så sätt, att man
inväfver tunna, på kant ställda metallnålar, kring
hvilka polvarptrådarna bilda öglor, som af två. eller
flera inslag fastbindas vid grundväfven. Sedan några
dylika nålar blifvit inväfda, af skär man de öglor,
som ligga omkring den första nålen, så att
Fig. 1. Varpsamrnet (vanlig silkessammet).
p poltråd, g grundtrådar, i inslag, n nål, k knif.
(Till hvarje pol-tråd höra 2 grundtrådar.)
däraf bildas en rad tofsar (se fig. 1). Den lösblifna
nålen inväfves bakom de kvarvarande; man af-skär den
andra ögleraden och inväfver dess nål bakom de förra
o. s. v. alltjämt med erforderligt antal inslagstrådar
mellan hvarje nål. På detta sätt uppstår vanlig
s. k. skuren sammet (fr. ve-lours coupé). Oskuren
sammet (fr. velours bouclé, ty. gezogener sammt)
bildas, om man i st. f. att skära loss nålarna,
drager ut dem åt sidan. Till grundväfven i varpsammet
använder man nästan alltid bomullsgarn, någon gång
lin eller jute (i en del sammetsartade mattor),
sällan silke (i äkta silkesfälb). Polvarpen tages
af silke eller karaull, sällan af lin (linneplysch)
eller bomull. Grundväfven och äfven poltrådarna kunna
väfvas i olika bindningar. Nålarnas bredd eller höjd
bestämmer florets höjd. Till fin krag- och kappsam-met
begagnas nålar af icke fullt l mm. höjd och en
tjocklek, som utgör blott en ringa bråkdel af detta
mått. Till s. k. schagg och plysch användas högre
Fig. 2. Schagg. p, pi poltrådar, g grundtrådar,
i inslag. (Till hvarje poltråd höra 2 grundtrådar.)
nålar (3 å 6 mm. eller mer). I schaggen (fig. 2)
låter man endast hvarannan poltråd höjas öfver hvarje
nål, hvarför dess flor blir jämförelsevis glest. Till
jälb begagnas höga och tunna nålar; dess flor borstas
omkull och pressas till liggande ställning. Fasonerad
sammet bildas dels genom kombination af tofsar och
öglor (hvarvid man måste använda särskilda nålar
för skärning, andra för dragning), dels genom att
man på en slät botten af t. ex. satinväf anbringar
mönster af tofsar eller öglor eller bådadera. Den
fina, täta varpsammeten väfves ännu för hand, men
glesare kvaliteter tillverkas numera hufvudsakligen i
maskinstolar. Dessa äro af två vidt skilda system. Det
ena arbetar med nålar efter samma princip som
nyssbe-skrifna handväfning, fastän nålarna här äro
i spetsen försedda med en liten uppåtriktad knif,
som vid utdragningen af skär öglorna. Det andra
maskinstolssystemet väfver utan nålar och tillver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
