- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
599-600

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Samoaöarna - Samoderzjets - Samogitien - Samogitiska. Se Litauiska språket och litteraturen - Samojeder - Samojedhalfön. Se Jalmal - Samojedhunden, zool. Se Hunden, sp. 1314 - Samojediska språk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fördraget i Berlin 14 nov. 1899 ordnades saken
så, att England afstod från sina anspråk på öarna,
hvilka delades mellan Tyskland och Förenta staterna,
hvarjämte konungadömet på S. afskaffades. Tyskland
erhöll Savaii, Upola, Manono och Apolima (2,588
kvkm. med 37,540 inv., 1914), Förenta staterna
Tutuila, Manuaöarna och Rosa (199 kvkm., med 9,048
inv., 1912). 29 aug. 1914 besatte engelsmännen
Apia och därefter de andra tyska öarna.
J. F. N.

Samoderzjets, ry. (öfv. af grek. autokrator),
själfhärskare, sedan Ivan III (1462–1505) titel för
den ryske monarken.

Samogitien (lit. Zmudz), landskap i det forna Litauen,
vid Östersjön. Det hörde under slutet af medeltiden
till Tyska orden och kom sedermera under Polen samt
blef ett särskildt hertigdöme. Numera motsvarar
S. ryska guv. Kovno. Samogitiskan utgör en dialekt
af det litauiska språket. Se Litauer, sp. 777.
(J. F. N.)

Samogitiska. Se Litauiska språket och litteraturen.

Samojeder, en sammanfattande benämning för ett flertal
stammar med besläktade språk (se Samojediska språk),
hvilka till ett antal af inemot 16,000 pers. uppehålla
sig på tundrorna längs Ishafskusten från floden
Mesen i nordöstra Ryssland i v. till Kap Tjeljuskin
och floden Chatanga i Sibirien i ö. och på spridda
ställen i skogarna mellan och vid Ob och Jenisej ända
upp till bergstrakterna vid kinesiska gränsen. De
delas, hufvudsakligen på språkliga grunder, i 5
hufvudafdelningar med en mängd underafdelningar:
1) jurakerna, omfattande de kaninske och timanske
samojederna på de liknämnda tundrorna mellan Mesen
och Petjora, de bolsjesemelske och obdorske på
tundrorna mellan Petjora och Ural och på Jamal
(Jalmal), Samojedhalfön, de kasymske l. kondinske
ö. om Obs nedersta lopp och de egentlige jurakerna
mellan Obviken och Jenisejs utlopp; 2) tawgy-
eller riktigare awamsamojederna på tundrorna
mellan Jenisej och Chatanga; 3) Jenisejsamojederna
vid Jenisejs nedersta lopp; 4) ostjaksamojederna,
sönderfallande i en mängd små stammar vid och mellan
Jenisej och Ob från Turuchansk i n. till trakterna af
Tomsk och Jenisejsk i s. vid floderna Tas, Vach, Tym,
Narym, Vasjugan, Ket o. s. v.; och 5) kamassintserna,
en nu nästan fullständigt tatariserad stam, som

illustration placeholder
Fig. 1. Samojedisk släde. (Efter en teckning af Hj. Théel.)


bevarat sitt språk endast i en liten by Abalakova
s. ö. om Krasnojarsk nära kinesiska gränsen. På
tundrorna i n. äro samojederna ren-nomader, jägare
och fiskare och bo i tält. Deras slädar äro ett slags
höga kälkar, hvilkas rede består af en flat låda;
de förspännas med flera renar i bredd och begagnas
både vinter och sommar (se fig. 1). I skogstrakterna
lifnära samojederna sig af jakt och fiske och bo i
små stugor; dessa sydligare samojeder ha inga eller
blott få renar och i stället till en del

illustration placeholder
Fig. 2. Samojedisk kvinnodräkt. (Efter en teckning af Hj. Théel.)


hundar som transportdjur. Deras religion är öfverallt
schamanismen. I vissa trakter finner man spår af en
totemistisk släktindelning. Folkpoesien är mycket
rik. Samojederna ha tydligen utbredt sig från s. mot
n. kanske efter de stora floderna Ob och Jenisej och
från flodmynningarna vidare utefter Ishafskusten. I
bergstrakterna vid Jenisejs öfversta lopp ha fordom
funnits många samojedstammar, som nu uppgått i den
omgifvande befolkningen och tala tatariska språk
(kojbaler, motorer, tubintser, tajgintser, karagasser
och sojoter). Samojedernas antropologiska
ställning är oviss och outforskad; med en äldre
terminologi räknas de till mongoliska rasen (jfr
fig. 5 å färgpl. Asiatiska folk och pl. "Asiatiska
kulturföremål" till art. Asien). Litt.: M. A. Castrén,
"Nordiska resor och forskningar" (I–VI,
1852–70), A. G. Schrenk, "Reise nach dem Nordosten
des europäischen Russlands" (I–II, 1848–54),
A. Th. v. Middendorff, "Reise in den äussersten
Norden und Osten Sibiriens" (IV, 2, 1875), O. Finsch,
"Reise nach West-Sibirien" (1879), S. Sommier, "Un’
estate in Siberia" (1885), A. A. Dunin-Gorkavitj,
"Toboljskij sjever" (III, 1911), B. M. Zjitkov,
"Poluostrov Jamal" (1913), Kai Donner i "Joukahainen",
XIV (s. å.), och "Bland samojeder i Sibirien"
(1915), samt A. Byhan, "Die polarvölker" (1909).
K. B. W.

Samojedhalfön. Se Jalmal.

Samojedhunden, zool. Se Hunden, sp. 1314.

Samojediska språk, de af samojederna (se d. o.) talade
idiomen, sönderfalla i 5 olika, från hvarandra delvis
mycket skiljaktiga språk med många underdialekter:
jurakiskan, tawgyspråket, jenisejsamojediskan,
ostjaksamojediskan och kamassin-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:33:32 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0322.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free