Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sampan - Samper, José Maria - Sampierdarena (san Pier d'Arena), förstad till Genua (se d. o., sp. 947) - Sampo - Sampsa, finsk myt. Se Sämpsä - Sampson [sä'msen], William Thomas - Samre, folkstam. Se Kambodja, sp. 706 - Samregent. Se Konung, sp. 927 - Samsa - Samsal - Samsan-us-saltana, persisk höfding. Se Persien, sp. 564 - Samsara - Samsat, turkisk stad. Se Samosata - Sam-schui, stad. Se San-schui - Samsi-Adad, assyriska härskare. Se Assyrien, sp. 255-256 - Samskola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
framdrifvas genom vrickning eller med segel (merendels ett).
R. N.*
Sampe7r, José Maria, kolumbiansk författare,
diplomat, f. 1828 i Honda, d. 1888, var en tid
minister i Chile, för öfrigt tidningsredaktör och
medarbetare i tidskrifter, var produktiv som lyriker,
romanförfattare och historisk skriftställare. Hans
förnämsta arbeten äro Romances americanos, Ecos
de los Andes, El poeta soldado, El hijo de pueblo,
Martin Flores, IJn drama inlimo, Historia de un alma»
Florencio Conde* Los claveles de Julio, Un vampiro,
Goleccion de piezas dramati-cas, Hombres ilustres, El
libertador Bolivar och Ensayo sobre las revoluciones
politicas y condicion social de las Republicas de
Colombia. Ad. H-n.
Sampierdarena (San P i er d’Arena), förstad till Genua
(se d. o., sp. 947).
Sampo, finsk folkpoesi, framträder i den tryckta
"Kalevala" (se d. o., sp. 605 ff.) som ett
lyckobringande underting, hopsmidt af Ilma-rinen af
en svanfjäder, en gallkos mjölk, ett kornfrö och en
sommartackas ull; det hade ett utsiradt lock och vid
den ena kanten en mjölkvarn, den andra en saltkvarn
och den tredje en penningkvarn. Om detta underting
stod striden mellan Kalevalas och Pohjolas länder. En
mängd hypoteser har, till största delen utgående
från den tryckta "Kalevala", framställts rörande
Sampo och dess ursprung, hvarvid man naturligtvis
särskildt fäst sig vid dess likhet med nordbornas
mytiska Grottekvarn (Castrén). Först Kaarle Krohn
har (i "Kalevalan runojen historia", I, 1903) med
hjälp af de ursprungliga runouppteckningarna lyckats
definitivt utreda Sampomotivets ursprung. I en i In
germanland upptecknad runa skildras det, huru Guds
ende son hämtar solen från Pohjola, lyckas undgå sina
förföljare och sätter den på sin plats på himmelen. I
en något nordligare runa, som är en blandning af
denna solhämtningsruna och en båtfärdsruna, talas det
om den märkliga störfisken, hvars namn på finska är
sampi-, här inkommer således det ord, hvaraf längre
i n. Sampos namn bildas. I Ryska Karelen har från
ytterligare en annan runa inkommit det material,
hvaraf ett troll-redskap smides, och slutligen har,
under inflytande af en sägen om Hiisis kvarn, Sampo
utbildats till en mjöl-, penning- och saltkvarn,
hvilken dessutom från beskrifningen af Pohjolas portar
lånat epitetet "den med utsiradt lock försedda". Sampo
är sålunda icke något urgammalt, mytiskt begrepp,
utan har under runomotivens vandring skapats af
en mängd från olika håll kommande beståndsdelar.
K. B. W.
Sampsa, finsk myt. Se Sam p sä.
Sampson [salsan], William Thojnas, nordamerikansk
sjöofficer, f. 9 febr. 1840, d. 6 maj 1902,
tjänstgjorde med stor utmärkelse i flera befattningar
till sjöss under inbördeskriget och var äfven därefter
mycket använd i sjötjänst, bl. a. på en arktisk
expedition. Befordrad till captain (kommendör) 1889,
förordnades S. 17 febr. 1898, två dagar efter det
slagskeppet "Maine" sprängts i Habanas hamn, till
ordf. i den kommission, som skulle utreda förloppet
vid nämnda händelse. Kommissionens utlåtande innebar,
att "Maine" sprängts af en torped eller en mina,
men ingick ej på frågan om, hvem som bar ansvaret
härför. T. f.
konteramiral, afgick S. april 1898 med den i Key
West sammandragna flottan för att blockera Cubas
hamnar. San Juan och Porto Rico bombarderades 12 maj
af fartyg under hans befäl, och när amiral Cervera
med fyra spanska kryssare 19 maj inlöpt i Santiagos
hamn och 10 dagar därefter upptäckts där af com-modore
Schley, anordnade S. en sträng blockad af hamnen samt
l förberedde omsorgsfullt j flottans förhållande,
händelse att spanjorerna skulle bryta ut. Hvarje
fartygschef fick detaljerade förhåll-ningsorder för
olika tänkbara fall. När Cervera 3 juli vågade sig ut
med sina kryssare, hade S. med sitt flaggskepp "New
York" ångat ost-vart för att öfverlägga med general
Shafter. Fiendens förföljande och tillintetgörande
föllo därför på den tillfällige befälhafvarens,
commodore Schleys, lott, hvilket dock ej hindrade,
att S. rönt stort och berättigadt erkännande för sina
ypperliga förberedelser och dispositioner. Jfr S c
h l e y. H. W-L
Sämre, folkstam. Se Kambodja, sp. 706.
Samregent. Se Konung, sp. 927.
Samsa, sjöv., att föra ihop och draga åt slagen af
linan i en surrning, ridning, bänsel o. s. v. B. N.*
Samsal, förr adlig sätesgård i Ringsakers härad,
Hedemarken amt, Norge, omtalas 1489 och egdes på
1600-talet af familjen Skaktavl, som därjämte innehade
de närliggande stora adliga säterierna Skapal (nu för
tiden Skappel) och Ulven. S. var den enda af häradets
sätesgårdar, som ända till adelslagen af 1821 bevarade
sina adliga rättigheter. K. V. H.
Samsam-us-saltana, persisk höfding. Se Persien,
sp. 564.
Samsära (sanskr., eg. "kretslopp"),
ind. relig. 1. Världskretslopp i allmänhet,
hvarmed då förstås den periodiska förstörelsen
och förnyelsen af universum. - 2. Själarnas
kretslopp i tillvaron, deras ständiga död och
återfödelse till nya tillvarelse-former, alltså
terminus technicus för själavandring i specifikt
indisk form. Jfr M o k s a, S ä m k h y a och
Själavandring och under dessa art. anförd litt.
K. F. J.
Samsat, turkisk stad. Se Samosata.
Sam-schui, stad. Se San-schui.
Samsl-Adad, assyriska härskare. Se A s s y-rien,
sp. 255-256.
Samskola, en läroanstalt, hvari manliga och kvinnliga
lärjungar undervisas gemensamt. I Sverige äro
folkskolorna, vissa fackskolor samt några skolor,
afsedda för bibringande af högre allmän bildning,
samskolor. I det skoladministrativa språkbruket pläga
emellertid endast skolor, tillhörande den sistnämnda
gruppen, benämnas samskolor. Samskolan i denna
bemärkelse är en helt ung skolform. I äldre tider
tillgodosågs behofvet af högre skolbildning genom de
för gossar afsedda statsläroverken. När småningom
behofvet af högre skolbildning gjorde sig gällande
äfven för den kvinnliga ungdomen, upprättades för
sådant ända-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
