Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Samskola - Sam Slick [säm sli'k], pseudonym för nordamerikanske författaren Th. Chandler Haliburton (se denne) - Samson, judisk heros. Se Simson - Samson [sãså'], Joseph Isidore - Samson von Himmelstierna (Himmelstern; ry. Gimmelsjerna). 1. Herrman S -- 2. Reinhold Johan Ludvig S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
607
Sam Slick-Samson von Himmelstierna
608
mål särskolor för flickor. Bland de orter, som saknade
statsläroverk, hade emellertid en del nått en sådan
utveckling, att bristen på högre skolundervisning
gjorde sig kännbar. Det var å sådana orter, som
samskolan, i den mening ordet här tages, först vann
insteg. Under 1880-talet kommo några samskolor af
detta slag .till stånd. En stark stöt framåt erhöll
den sålunda påbörjade utvecklingen därigenom, att
statsmakterna i början på 1890-talet beslöto att
indraga ett afsevärdt antal mindre statsläroverk
och pedagogier. Till ersättning för hvad sålunda
förlorats, upprättades privata samskolor, -som växte
upp i rask följd. Dessa skolor sökte i det hela
anpassa sig efter statsläroverkens organisation. De
hade i allmänhet 5 klasser, hvilkas antal sedermera
vanligen ökades till 6, i följd hvaraf dessa skolor
vanligen pläga omtalas under benämningen: de fem-
och sexklassiga samskolorna. Ett erkännande af sitt
existensberättigande erhöllo dessa skolor genom 1896
års riksdags beslut om delaktighet för dem i det till
understöd åt högre flickskolor anvisade statsanslaget,
ett beslut, som ytterligare främjade utvecklingen
af denna skolform. Då emellertid dessa för de bättre
situerades barn afsedda skolor delvis löpte parallellt
med folkskolan, inställde sig snart den farhågan,
att denna skolforms hastiga utbredning skulle verka
menligt på folkskoleväsendets utveckling. På grund
häraf beslöt riksdagen längre fram att inskränka
dessa skolors delaktighet i statsanslaget till sådana
skolor, som före 1902 uppfyllt då gällande villkor för
erhållande af statsunderstöd. Och i följd af 1909 års
riksdags beslut om anslag till enskilda och kommunala
mellanskolor måste de ifrågavarande samskolorna
för åtnjutande af statsunderstöd ombilda sig till
mellanskolor, d. v. s. fyrklassiga öfverbyggnader
på folkskolan. Mellanskolorna, som utvecklat sig
ur dels fem- och sexklassiga samskolor, dels ur
högre folkskolor, äro samskolor och ha i allmänhet
rätt att anställa realskolexamen. F. n. är antalet
enskilda mellanskolor, till hvilken grupp äfven
sådana samskolor räknas, hvilkas ombildning till
mellanskoletypen ännu icke är verkställd, 21 och
antalet kommunala mellanskolor 30. År 1913 utgjorde
lärjungeantalet i den förra gruppen af skolor 2,289,
hvaraf 1,172 gossar och 1,117 flickor, och i den
senare gruppen 1,749, hvaraf 931 gossar och 818
flickor. För 1916 äro af riksdagen anvisade till
understöd åt enskilda mellanskolor 70,000 kr.,
hvarjämte dessa skolor äro delaktiga i anslaget
till lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda
enskilda läroanstalter och till understöd åt kommunala
mellanskolor 300,000 kr.
Bland de statsläroverk, som räddats undan
statsmakternas förut omnämnda beslut om indragning
af mindre läroverk och pedagogier, förde några en
rätt tynande tillvaro i följd af lärjungeantalets
nedgång. För att trygga dessa läroverks existens
beslöto statsmakterna år 1904, att de skulle om-bildas
till för båda könen tillgängliga realskolor. Dessa
skolor, som i den skoladministrativa terminologien
benämnas statssamskolor, ha sex årsklasser
med realskolexamen som slutmål. Under dö sista
skolåren kunna de kvinnliga lärjungarna befrias
från en del af undervisningen i främmande språk och
matematik. Lärarpersonalen utgöres af,
förutom rektor och öfningslärare, tre
manliga adjunkter, en första lärarinna
och två ämneslärarinnor. Skolornas antal är
f. n. 19. Lärjungeantalet uppgick 1913 till 2,604,
hvaraf 1,484 gossar och 1,120 flickor.
De två slag af samskolor, för hvilkas tillkomst
nu redogjorts, ha framgått ur ett naturligt behof
att på mindre platser, där antalet barn gjort
endast en skola behöflig, få denna gemensam
för gossar och flickor. Enskilda samskolor
finnas emellertid, hvilka upprättats på grund
af öfvertygelse om samundervisningens företräde
framför särunder-visningen eller i syfte att få
samskoleidén pröfvad. De ifrågavarande skolorna,
som ha en rätt växlande organisation, äro till
antalet 7. De ha rätt att anställa studentexamen,
i några fall äfven realskolexamen. De pläga benämnas
högre samskolor. Lärjungeantalet utgjorde 1913, de
förberedande klassernas lärjungar oräknade, 2,534,
hvaraf 1,596 gossar och 938 flickor. Tillsammans
uppburo de för 1915 statsunderstöd till ett belopp
af omkr. 90,OCO kr. jämte bidrag till lärarinnornas
ålderstillägg och pensionering. Se Samunder-vi s n
i n g och S k o l v ä s e n. P- E. L-m.
Sam Slick [sä’m sli’k], pseudonym för nordamerikanske
författaren Th. Chandler H a l i b u r-t o n
(se denne).
Samson, judisk heros. Se Simson.
Samson [säså7], Joseph Isidore, fransk skådespelare,
f. 1793 i S:t Denis, d. 1871 i Auteuil, erhöll 1816
engagemang vid en teater i Kouen och uppträdde sedan
1819, med undantag af två spelar, på Théåtre francais,
där han 1827 blef societär. 1863 drog han sig tillbaka
till privatlifvet. S. skaffade sig ett stort rykte
genom sitt fina, intelligenta spel. Han glänste
företrädesvis i stycken af Moliérs, Beaumarchais,
Scribe och Marivaux. Som lärare (från 1836 professor)
vid konservatoriet åtnjöt han stort anseende; bland
hans lärjungar märkas Rachel och m:me Brohan. Äfven
som dramatisk författare uppträdde han med framgång;
"Familjen Poisson eller de tre crispinerna" utgafs i
öfv. af K. V. A. Strandberg 1865. Se biogr, af Legouvé
(1875).
Samson von Himmelstierna (Himmelstern,
ry. Gimmelsjerna). 1. Herman S., Livlands förste
lutherske superintendent, f. 4 mars 1579 i Riga,
d. där 16 dec. 1643, blef efter studier vid
universiteten i Rostock och Wittenberg predikant
i Riga, 1611 pastor vid domkyrkan där och 1616
oberpastor vid S:t Petrikyrkan. Sedan Riga 1621
eröfrats af svenskarna, slöt han sig genast till
det svenska partiet och använde sitt på duglighet
och oförskräckt uppträdande mot jesuiterna grundade
inflytande till det svenska väldets befästande samt
utnämndes 1622 till superintendent i det svenska
Livland med uppdrag att återupprätta det alldeles
förfallna kyrkoväsendet. Emedan han behöll sin
befattning som oberpastor och sedermera äfven mottog
anställning som professor vid det 1631 inrättade
gymnasiet i Riga, kunde han icke ode-ladt egna sig
åt superintendentsbefattningen. Äfven hindrades hans
verksamhet i provinsen betydligt genom där pågående
krigsrörelser och genom oupphörliga tvister, framför
allt med det af svenska regeringen för Livland 1634
upprättade öfverkonsistoriet. Hans arbete blef likväl
till stort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
