- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
609-610

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Samson von Himmelstierna (Himmelstern; ry. Gimmelsjerna). 1. Herrman S -- 2. Reinhold Johan Ludvig S - Samsun - Samsun dag, halfö. Se Mykale - Samsyskon. Se Syskon - Samsö - Samsöe [-ö], Ole Johan - Samtal. Se Herredag. -- Om heligt samtal se d. o. - Samter - Samtiden - Samtiden - Samting - Samtingsgode. Se Gode - Samtrafik - Samuel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

609

Samsun-Samuel

610

gagn för Kiga och det öfriga Livland, hvars
kyrkoskick af honom började ordnas. Genom strids- och
härsklystnad skaffade han sig många fiender. Men han
egde ock många vänner, t. ex. Axel Oxenstierna, som
alltid skänkte honom sitt mäktiga stöd. S. adlades
1640 (han hette förut endast Samson), och ätten
introducerades på riddar-husen i Reval och Eiga. -
2. Reinhold Johan Ludvig S.3 den föregåendes ättling,
liv-ländsk rättslärd, f. 1778, d. 1850, inträdde
1798 i livländska landratkollegiets kansli, blef
1803 assessor i livländska konsistoriet och insattes
1819 i kommittén för det livländska bondeståndets
befrielse från lifegenskapen, blef 1843 president
i livländska evangelisk-lutherska konsistoriet
och medlem af Livlands hofgericht. Han författade
många statsrättsliga och andra juridiska skrifter,
t. ex. Historischer versuch ilber die aufhebung
der leib-eigenschajt in den Ostseeprovinzen (1820),
Institutionen des livlandischen processes (1824),
Das liv-landische erbschaft und naturrecht (1828) och
Vber die anwendung des schwedischen rechts und der
russischen ukasen in Livland (i Brockers "Jahr-buch
fur rechtsregel"). Han var ock skönlitterärt verksam
och ett par årtionden president för historie-och
antikvitetsföreningen i Riga. 1. Fr. W. 2. A-d J.

Samsun, hufvudstad i ett sandjak i
turkisk-asiatiska vilajetet Trabezon vid Svarta
hafvets kust. Omkr. 11,000 inv. Staden har vackert,
men osundt läge. Genom vägbyggnader till det inre
landet har den på senare år fått större betydelse. En
järnväg till Sivas är under byggnad. Stark
ångbåtstrafik. Säte för en grekisk metropolit och
en armenisk biskop. Handelskammare. Natten till
11 juni 1915 förstörde en rysk torpedbåtseskader
hamnanläggningen i S. och sänkte flera turkiska
fartyg. S. är forntidens Amisos (se d. o.).
J. F. N.

Samsun dag, halfö. Se Mykale.

Samsyskon. Se Syskon.

Samsö, dansk ö i Kattegatts sydvästra del
(se kartan till art. Danmark). 114 kvkm. 7,500
inv. (1911). S. består af en mindre, nordlig, och
en större, sydlig, del, förenade genom en smal,
ljungbevuxen landtunga; mellan dessa två partier
inskjuter på östkusten Stavnsfjord, med många holmar;
utanför fjorden ligger Kyholm. Norra sidan är mera
kuperad och mindre bördig än den södra; högsta
punkterna äro Ballebjerg (64 m.) och Annebjerg
(52 m.). Hvarken sjöar eller vattendrag finnas och
blott föga skog. S. utgör en domsaga (ett "birk")
under Holbæk amt och ett kontrakt med 5 socknar
under Aarhus stift. Största socknen är Tranebjerg
med ett stadsliknande samhälle af samma namn och 620
inv. Ångbåtarna mellan Kalundborg och Aarhus anlöpa
S. vid Koldby på sydvästkusten. Till 1814 tillhörde
nästan hela ön grefskapet S., som upprättades 1677
och innehafves af släkten Danneskjold-Samsöe; men
sedan dess har största delen af den underlydande
jorden sålts till själfegare eller som ärftligt
arrende. Grefskapet omfattar de två herrgårdarna
Brattingsborg och Bisgaard samt 4 afvelsgårdar,
med en ytvidd af inalles 1,448 har och ett
fideikommisskapital af 1,1 mill. kr. utom alla tionden
från ön. – Sagan förlägger till denna ö Hjalmars kamp
med Angantyr och hans bröder. Kristofer II fick 1307
som prins S. i förläning, men afstod ön 1326
till Knut Porse. 1674 köptes S. af Griffenfeld och
skänktes efter hans fall 1676 till Sofie Amalie Moth,
hvars ättlingar äro grefvarna Danneskjold-Samsöe.
E. Ebg.

Samsöe [-ö], O le Johan, dansk skald, f. 21 mars
1759, d. 23 jan. 1796, blef 1776 student och egnade
sig uteslutande åt litterära sysselsättningar,
reste utrikes med Rahbek 1782-84 och hade sedan sin
utkomst som lärare. Utom några nordiska berättelser
(Frithiof, Hildur och Haljdans sönner), författade
före den utländska resan, diktade han ett sorgespel,
Dyveke, som 1796 gjorde ofantlig lycka och uppfördes
ännu så sent som 1856. Det betecknar ett icke ringa
framsteg i den litterära utvecklingen, ehuru det
icke är fritt från sin tids sentimentalitet. S. var
Ewalds förste själfständiga efterföljare på
det nationella dramats område. S:s Efterladte
digteriske arbejder utgåfvos 1796 af Rahbek.
E. Ebg.

Samtal. Se Herredag. – Om Heligt samtal se d. o.

Samter, kretsstad i preussiska reg.-omr. Posen,
vid järnvägen Posen–Stargard. 6,878
inv. (1910). Elektricitetsverk,
järngjuteri, sockerfabrik o. a. industri.
J. F. N.

Samtiden, en högt ansedd och mycket inflytelserik
"veckoskrift för politik och litteratur", utgifven
i Stockholm 1871–74 af K. F. Bergstedt.

Samtiden, norsk tidskrift för politik, litteratur
och samhällsfrågor, uppsatt 1890 i Bergen
af J. Brunchorst och Gerh. Gran. Den senare
har från 1892 ensam redigerat tidskriften,
som sedan 1900 utges i Kristiania.
K. V. H.

Samting (fsv., gemensam l. allmän sammankomst)
benämndes det i Strängnäs under medeltiden
omkr. första söndagen i fastan (8 febr.–4 mars)
sammanträdande Södermanlands landsting. Det torde ha
upphört redan vid unionstidens början. I sammanhang
därmed hölls marknad, samtingen, hvilken fortfor att
hållas vid samma tid till 1872.

Samtingsgode. Se Gode.

Samtrafik, järnv. Se Järnvägssamtrafik.

Samuel, israeliternas siste domare, omkr. 1100
f. Kr. Han hade redan under sin företrädares, den
svage Elis, dagar haft en inflytelserik ställning,
och efter Elis död trädde han på en gång som
präst vid centralhelgedomen i Silo och domare i
spetsen för Israels folk. S. framstod som en kraftig
reformator af israeliternas i djupt förfall varande
gudsdyrkan. Själf profet och siare, upprättade han
till stöd för den reformerade Jahveh-dyrkan, möjligen
efter egyptiskt mönster, de s. k. profetskolorna,
hvilka sedermera blefvo ett slags högskolor för den
israelitiska bildningen och stamhåll för den lysande
rad af profeter, som än i strängt teokratisk, än i
demokratisk anda trädde upp emot konungarna. Genom
profetdömets upprättande i Israel fick S. sin
största historiska betydelse. Kampen mellan denna
andliga makt och konungamakten skulle redan i hans
dagar taga sin början. Ty mot S:s vilja infördes under
hans tid konungadömet i Israel. Den egentliga orsaken
därtill var den, att landet hotades af filistéerna
(se d. o.). Då S. icke var krigare, beslöt folket
för att skydda sig mot den öfverhängande faran och på
samma gång genom ett starkt föreningsband sammanhålla
de söndrade stammarna, att välja en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:44 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0327.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free