- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
617-618

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Samundervisning - Samuppfostran. Se Samundervisning - Samur - Samuurai - Samuursakan - Samvat-æran - Samwer, Karl Friedrich Lucian - Samvete

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skolan nu är inne på, synes ytterligare aflägsna den
från realskolan. Tills vidare åtminstone måste dylika
fakta anses för frågan afgörande.

På skolan kan man emellertid lika litet som på andra
samhälleliga institutioner ställa det krafvet,
att den i hvarje fall skall uppfylla alla de
fordringar, som rent teoretiskt böra ställas på
densamma. Skolorganisatoriska frågor äro praktiska
frågor, vid hvilkas afgörande det kan befinnas
nödvändigt att för undvikande af en större olägenhet
afstå från en mindre fördel och, omvändt, att för
vinnande af en större fördel hålla till godo med en
mindre olägenhet. För mindre samhällen, som ej ha
råd att hålla två särskolor, är en samskola i hvarje
fall bättre än ingen flickskola alls, vid hvilket
senare alternativ flickorna antingen gå miste om högre
skolbildning eller ock, för erhållande af sådan, måste
med dryga kostnader för föräldrarna inackorderas å
främmande ort. Mot de brister, som möjligen vidlåda
de å ifrågavarande orter upprättade samskolorna, har
man att väga fördelarna af, att flickorna under hela
uppväxttiden få vistas i hemmet och röna inflytande
af dess för deras speciellt kvinnliga utbildning och
karaktärsutveckling betydelsefulla omvårdnad.

Samskolefrågan torde, hvad vårt land vidkommer, böra
tills vidare besvaras sålunda, att för båda könen
gemensam undervisning är lämplig å folkskolestadiet
eller större delen däraf, mindre lämplig å det
följande skolstadiet utom å mindre orter, där de
ekonomiska förhållandena icke medge upprättandet
af särskolor, samt slutligen den, praktiskt taget,
enda möjligheten vid universitet och andra högre
tillämpningsskolor. Af detta uttalande kan icke dragas
någon som helst slutsats med afseende på frågan
om det berättigade i kvinnornas kraf på vidgade
verksamhetsområden. Se vidare Samskola.

P. E. L–m.

Samuppfostran. Se Samundervisning.

Samur, flod i ryska prov. Dagestan och guv. Baku i
Kaukasus, upprinner på Kaukasus’ nordöstra sluttning
och faller genom flera mynningar ut i Kaspiska
hafvet. 214 km. lång.

(J. F. N.)

Samurai, män, tillhörande den japanska krigarkasten. Se bd XII, sp. 1272, 1458.

Samursakan, landskap i rysk-transkaukasiska
guv. Kutais, vid Svarta hafvet, mellan floderna
Ingur i s. och Tsarik i n., 65 km. i längd och 40
km. bredt. S. är ett skogrikt område, bebodt i s. af
mingrelier, i n. af abchaser.

J. F. N.

Saṁvat-æran (af sanskr. saṁvat, år, kanske en
förkortning af saṁvatsara, år) l. Vikrama-æran,
ind. kronol., är namnet på en i Indien, särskildt
n. om floderna Narbada och Mahanadi, mycket bruklig
tidräkning, hvars begynnelseår är 57 f. Kr. med första
dag (Karttika çukla 1) 19 sept. (resp. 18 okt.). Till
sin uppkomst torde den vara den äldsta af alla indiska
tidräkningar (jfr Saka-æran). Dess ursprung är
dock oklart. Enligt en indisk tradition skall Vikrama
l. Vikramaditya af Ujjayini (i Malva-landet, n. ö. om
Bombay) gett anledning till dess införande, så att
dess första år (57) satts antingen till dennes första
regeringsår eller dödsår. Detta är säkert oriktigt,
emedan en konung med detta namn och på angifven tid
säkerligen icke funnits. Men väl är det möjligt,
att æran såtillvida är riktigt benämnd efter en

konung Vikrama, i fall man antar, att en berömd konung
med detta namn i Ujjayini från 500-talet e. Kr. kan
vara dess stiftare; i alla händelser är det oklart,
hvarför början förlagts till ett år, som motsvarar
57 f. Kr. Enligt andra forskare (i främsta rummet
J. F. Fleet) skall grundläggaren af saṁvat-æran
– liksom af Saka-æran – ha varit Kushakonungen
Kanishka, hvars regering då förmodas ha börjat 57
f. Kr. – Jfr bl. a. Cunningham, "Book of indian
eras" (1883), afhandlingar af Sewell, Dikshit,
Fleet, Kielhorn och Jacobi i "Indian antiquary",
"Epigraphia indica", "Journal of the Royal asiatic
society" och annorstädes, M. Müller, "Indien in
seiner weltgeschichtlichen bedeutung" (1885), och
v. Schröder, "Indiens literatur und cultur" (1887).

K. F. J.

Samwer, Karl Friedrich Lucian, tysk politiker,
f. 1819 i Eckernförde, d. 1882 i Gotha, studerade
rättsvetenskap i Kiel och egnade sig efter aflagd
examen 1843 åt advokatverksamhet (från 1846 i
Kiel). I tal och skrift tog han lifligt del i den
schleswig-holsteinska rörelsen; han stod hertig
Kristian af Augustenborg personligen nära och häfdade
i arbetet Die staatserbfolge der herzogthümer
Schleswig-Holstein
(1844) dennes arfsrätt. 1848
var han medlem af "landsförsamlingen" och sändes
därpå som provisoriska regeringens diplomatiske
agent i olika uppdrag till London och Berlin (1848–51).
Samtidigt var han publicistiskt verksam
och utgaf bl. a. tills. med Droysen det mycket
omstridda arbetet Die herzogthümer S.-H. und das
königreich Dänemark. Actenmässige geschichte der
dänischen politik seit dem jahre 1806
(1850). 1849
hade han utnämnts till professor i Kiel, men afsattes
af danska regeringen 1852. S. å. kallade
hertig Ernst af Sachsen-Koburg och Gotha honom i
sin tjänst först som bibliotekarie, fr. o. m. 1859
som medlem af statsrådet. 1863–66 följde han den
augustenborgske pretendenten hertig Fredrik som
diplomatisk rådgifvare, men återvände därefter till
Gotha, där han sedan beklädde åtskilliga poster i
förvaltningen. S. fortsatte v. Mårtens’ "Recueil
général des traités" (7 bd, 1856–75, 2:a serien, 7
bd, 1876–81). Postumt har bl. a. utgetts ett arbete
af S. om det romerska myntväsendet (1883). – Biogr.
af Steindorff i "Allgemeine deutsche biographie".

N. H–tz.

Samvete (lat. conscientia, i detta ords speciellt
etiska och religiösa betydelse), filos., är hvarje
människas medvetande om sina egna individuellt
bestämda plikter, sådant detta framträder och
yttrar sig närmast i form af en vare sig redan vid
föreställningen om en tillämnad eller vid minnet af
en fullbordad viljehandling bunden, från all sinnlig
lust och olust kvalitativt skild och därmed alldeles
ojämförlig känsla af inre harmoni eller disharmoni;
men tillika som ett omedelbart ur denna känsla
framspringande, därpå sig grundande och tillbaka
verkande omdöme om den ifrågavarande handlingens
moraliska halt, såsom rätt eller orätt, plikt eller
synd. Denna känsla och detta omdöme stå sinsemellan i
ett så intimt samband och sammansmälta med hvarandra
så fullständigt, att de kunna skiljas åt endast
i abstraktionen. Och just i denna sin förening och
sammansmältning är det, som de tillsammans konstituera
en hel och full yttring eller funktion af hvad vi
kalla samvete.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:33:32 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0331.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free