Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Samzelius, Johan Axel Hugo - San - San l. Saan (plur. af sâp, saap), det inhemska namnet på buschmän (se d. o.) - San - Sana - Sanæ mentis - Sanaga - Sanai, Hakim, persisk skald. Se Persiska litteraturen sp. 570 - San Ambrosio de Linares [-ambrå'siå-], stad. Se Linares 4 - Sana mens in corpore sano, lat. Se Mens sana in corpore sano - San Andrés de Palomar - San Andrés Tuxtla - San Angel - San Angelos borg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
623
San-San Angelos borg
624
nelklubben sedan 1910. S. har företagit etnografiska
studie- och insamlingsresor för Nordiska museet i
svenska och grannländernas lappmarker 1889 -1900,
hvarifrån han lämnat redogörelser till museets
"Meddelanden". Han har författat Skogs-och jägarlif
(1894), På skogs- och fjällstigar (s. å.),
Fänriksår. Svenska bilder (1899), / Nordanland
(1900), Paterson fr comp. (1902), / skogen och på
fjället (1905) och Gränsmark, ströverier och äventyr
(1915). Han har redigerat "Jägaren" 1895 -1907,
"Svenska julboken" (1910) och "Sv. kennelklubbens
tidskrift" (sedan 1911). Som person- samt skogs-
och jakthistorisk forskare har S. publicerat bl. a.:
Skogs- och jägeristaten 1539-1900 I-II (1899 och
1902), det betydande verket Jägeristaten. Anteckningar
om svenska väldets skogs- och jaktväsen (1915)
samt Anteckningar om släkten Samzelius (1901 och
1915). F. ö. har han utgett småskrifter i skogs-
och jaktvård, turistväsen, minnesskrifter vid
kynologiska och jaktliga jubileer o. s. v. och
utöfvat en ganska omfattande publicistisk verksamhet
i in- och utländska tidskrifter och tidningar.
G. Sch.
San, it. och sp. (förk. af santo, fem. santa, af
lat. sanctus), helig. Jfr Sankt.
Sån 1. Sa an (plur. af säp, saap)} det inhemska namnet
på buschmän (se d. o.).
San, biflod fr. h. till Weichsel i Galizien,
upprinner på Karpaternas norra sluttning vid
Sianki inom distriktet Sambor, flyter genom en
trång dal i n. v. och n. ö. till Přzemyśl, där
den blir segelbar, och faller nedanför Sandomierz
ut i hufvudfloden. Bifloder: fr. h. Wisznia,
Lubaczowka och Tanew, fr. v. Solinka, Oslawa
och Wislok. Längd 467 km. – Under ett af 1915 års
världskrigs betydelsefullare skeden spelade Sanlinjen
en synnerligen viktig roll. I maj 1915 sökte sålunda
ryssarna försvara densamma mot de förbundnes anfall,
men 10 maj gingo österrikarna öfver floden vid
Dvornik och kort därefter äfven mellan Sanok och
Dynov; 16 öfvergingo tyskar och österrikare S. vid
och n. om Jaroslaw, som tagits 2 dagar förut; 18
tilltvingade sig de förre öfvergång n. om Přzemyśl;
och 21 kastades ryssarna af de förbundne tillbaka
öfver S. nedanför Sieniava. Sedermera utkämpades
häftiga strider på flodens båda stränder 24 och
25, hvarefter striderna fortsattes ö. om S. 31 maj
och 1 juni samt vid flodens nedre och öfre lopp 4
och 5. Přzemyśl hade återtagits af de förbundne
3 juni, men först natten till 29 utrymde ryssarna
fullständigt nedre S:s norra strand. Jfr Přzemyśl.
(J. F. N.) L. W:son M.
Sana. 1. Liva i turkisk-asiatiska vilajetet
Jemen i sydvästra Arabien. Det var fordom ett
själfständigt rike, styrdt af imamer. Landet
eröfrades af turkarna 1871. 1904 gjorde det
uppror under zeidit-sektens imam, men kufvades. –
2. Hufvudstad i turkisk-asiatiska vilajetet Jemen,
fordom hufvudstad i riket Sana eller det egentliga
Jemen, belägen i en dalgång 2,210 m. ö. h., vid
berget Nokum, 320 km. n. om Aden. Den består af
tre, af hvar sin mur omgifna kvarter: arab-, turk-
och judekvarteret, och hade 1891 enl. H. Burchardt
50,000 inv. samt torde till följd af de oroligheter,
som sedan varit rådande i Jemen, ej ha flera nu. Det
är Arabiens största, vackraste och renligaste stad,
omgifven med en 9 km. lång mur, har
vattenledning, 50 moskéer, karavan-serajer, offentliga bad,
trädgårdar och vinberg. S. drifver liflig handel i
synnerhet med kaffe, dessutom med bomullstyg och
sidentyg, som tillverkas i staden. S. intogs af
turkarna 25 april 1872. 1 o. 2. J. F. N.
Sanæ mentis, lat., vid sundt förnuft.
Sanaga (Sannaga), flod i mellersta delen af tyska
Kamerun, upprinner vid 15° ö. lgd alldeles på gränsen
till Franska Kongo och bildar genom sina många
bifloder koloniens största flodsystem. Till följd af
forsar och fall är den dock endast bitvis segelbar
ända till de sista fallen vid Eden, 80 km. från
mynningen, som är bred och djup, men utanför hvilken
ligga sandbankar, som försvåra inloppet till floden.
J. F. N.
Sanaʿi, Hakim, persisk skald. Se Persiska
litteraturen, sp. 570.
San Ambrosio de Linares [-ambrå’siå-], stad. Se
Linares 4.
Sana mens in corpore sano, lat. Se Mens sana in
corpore sano.
San Andrés de Palomar [palå’mar], förr stad i spanska
prov. Barcelona, 6 km. n. n. ö. om Barcelona, numera
inkorporeradt i denna stad. (J. F. N.)
San Andrés Tuxtla [to’stla], stad i mexikanska
staten Vera Cruz, vid sydvästra foten af vulkanen
Tuxtla. 13,140 inv. (1910). S. hette förr Tochtlan.
J. F. N.
San Angel [a’ŋchel], stad i mexikanska
förbundsdistriktet, 50 km. s. v. om Mexico,
vid järnvägen från Mexico mot s. 10,720
inv. (1910). Karmelitkloster med rikt
bibliotek och stora fruktträdgårdar.
J. F. N.
San Angelos borg, it. Castel l. Castello San
Angelo [a’ndjelå], Sant’ Angelo, ty. Engelsburg,
fsv. Ängelsborgen, en byggnad i Rom (se
kartan till art. Rom och fig. å pl. VII till
art. Byggnadskonsten), byggdes urspr. af kejsar
Hadrianus (däraf det latinska namnet Moles Hadriani),
d. 138 e. Kr., i Domitias stora parkanläggning vid
Tiber som mausolé åt honom själf och hans gemål
Sabina samt tjänade sedan som bisättningsplats
(återupptäckt 1902) för de kejserliga familjerna ända
t. o. m. Septimius Severus
 |
| Fig. 1. Hadrianus’ mausolé, enligt ett af Borgattis rekonstruktionsförsök. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
