Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sandby [sä'ndbi], Paul - Sandbyhof - Sandbäck. Se Kyrkås 2 - Sandceller - Sanddosträdet bot. Se Hura crepitans - Sanddöla - Sande - Sande, sätesgård. Se Sanne - Sandeau [sãndå], Léonard Sylvain Jules - Sande Backhuijzen, H. van de - Sande Bakhuijzen [-höjsen], Hendricus Gerardus van de - Sandeberg, Fredrik (Frits) Isidor David af - Sandebugten. Se Sande 1 - Sandefjord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sandby [sä’ndbi], Paul, engelsk målare, f, 1725 i Nottingham, d. 1809, studerade i den militära teckningsskolan i Tower i London, var kartritare och teckningslärare (1768-99 i Woolwichs militärskola) och deltog i inrättandet af akademien i London. S. var en af den moderna engelska akvarellskolans skapare. Han målade landskap och arkitekturmotiv, utförde raderingar och teckningar, äfven karikatyrer. Arbeten af S. finnas i British museum och S. Kensingtonmuseum i London, i gallerierna i Edinburgh och Dublin m. fl. - Hans broder, Thomas S., f. 1721, d. 1798, var jägmästare, tecknare och arkitekt (Frimurarlogen i London 1775) och blef professor 1768. Teckningar af honom finnas i British museum, Soanemuseet, i Windsor m. fl. st.
G-g N.
Sandbyhof, Norrköpings fattiggård i Ö. Eneby, nu i staden intagna, socken med vårdanstalt för sinnessjuka (80 platser), sjukhus för kroppsligt sjuka (140 platser)m.m., tax. till 1,5 mill. kr. Se Norrköping, sp. 1483.
Sandbäck. Se Kyrkås 2.
Sandceller, bot., parenkymceller fyllda af ytterst små kristaller af kalciumoxalat. Sådana celler äro i synnerhet karakteristiska för solanacéer.
G.L-m.
Sanddosträdet, bot. Se Hura crepitans.
Sanddöla, vänsterbiflod till Namsen (se d. o.), Norge, i Liernes härad nära svenska gränsen, bildar flera betydliga vattenfall, hvaribland Formofossen (31,1 m. hög) och Tömmeraasfossen (38,1 m. hög).
K.V.H.
Sande. 1. Härad och socken i Jarlsberg og Larvik amt, Norge, kring Sandebugten, en vik af Kristianiafjorden n. om staden Holmestrand. 172,59 kvkm. 3,984 inv. (1910). Genom S. löper Jarlsbergsbanan. - 2. Härad och socken på kusten af Romsdals amt, Norge, n. om udden Stad. 114,88 kvkm., hvaraf 70,9 kvkm. öar. 2,298 inv. (1910). Viktigaste handelsplatser (hamnar)äro Hauge, Sandshavn
och Haugsholmen. l-2.
K.V.H.
Sande, sätesgård. Se Sanne.
Sandeau [sādå], Leonard Sylvain Jules, fransk skriftställare, f. 19 febr. 1811 i Aubus-son, d. 24 april 1883 i Paris, fördes in på författarbanan af Aurore Dudevant, med hvilken han stod i personlig och litterär förbindelse. Hennes pseudonym, George Sand, framgick ur denna förbindelse. De utgåfvo nämligen tillsammans under pseudonymen Jules Sand, en roman, Rose et Blanche (1831; "Rosa och Blenda", 1839). Sedan skref han ett stort antal älskvärda och graciösa romaner och noveller, som spegla hans eget fina och försynta väsen; af dessa kunna nämnas Madame de Sommerville (1834), Marianne (1839; "Mari-anna", 1842), där han tecknat G. Sand, Le docteur Herbeau (1841; "Doktor Herbeau", 1843), Vaillance et Richard (1843; "Vaillance", 1876), Fernand (1844), Catherine (1845), Valcreuse (1846; "Slottet Valcreuse", 1849), M:lle de la Seigliére (1848; "Fröken de la Seigliére", 1888; kanske hans mästerverk), Madeleine (s. å.; "Madeleine", 1865), La chasse au roman (1849; "Jagten efter äfventyr", 1850), Un héritage (1850; "Arfvet", s. å.), Sacs et parchemins (1851), La maison de Penarvan (1858; "Blått blod", 1877), Un debut dans la magistrature (1862), La roche aux mouettes (1871; "Fiskmåsklippan", 1873), Jean de Thom-meray (1873) m. fl. Tills, med Augier skref han för teatern La pierre de touche (1854; "Pröfvo-stenen", 1856) och Le gendre de monsieur Poirier (1854; "Klädeshandlaren och hans måg", 1855). Dessutom omarbetade han tills, med Augier flera af sina romaner för teatern. Af dessa har särskildt Mademoiselle de la Seigliére (1851; "Fröken de la Seigliére", 1852) haft lysande framgång samt håller sig ännu på den franska repertoaren och annorstädes. - Se Brunetiére, "J. S." och, för öfrig litteratur, Thieme, "Guide bibliographique de la littératue française 1800-1906" (1907).
J-M.
Sande Backhuijzén, H. van de, målare. Se Backhuijzen.
Sande Bakhuijzen [-höjsen], Hendricus Gerardus van de, holländsk astronom, f. 2 april 1838 i Haag, blef, sedan han några år varit gymnasiallärare, 1867 professor i fysik vid polyteknikum i Delft och var 1872-1909 professor i astronomi vid universitetet i Leiden och direktor för observatoriet där. 1900 blef han ständig sekreterare vid Internationella jordmätningen. Han har utgett en mängd arbeten, särskildt inom den praktiska astronomien och geodesien, delvis i förening med sin broder Ernst Frederik van de Sande Bakhuijsen (f. 8 jan. 1848 i Haag), som 1909 efterträdde honom som professor och observatoriedirektor i Leiden
B-d.
Sandeberg, Fredrik (Frits) Isidor David af, en af pionjärerna för den moderna svenska idrotten, f. 15 aug. 1859 i Stockholm, till yrket banktjänsteman (1879-80 i Riksbanken, sedan 1880 hos bankirfirman
C. G. Cervin), har sedan 1875 verksamt deltagit i Stockholms idrotts-lif som medstiftare, styrelseled, eller ordf. i en mängd idrottsföreningar samt varit medlem af ett stort antal kommittéer för ordnande af allmänna idrottstäflingar. Bland annat nedlade han ett nitiskt arbete vid organiserandet af Nordiska spelen i Stockholm 1905 och 1909 samt af Olympiska spelen där 1912. Han är led. i öfverstyrelsen för svenska gymnastik- och idrottsföreningarnas riksförbund sedan 1906 (hvars förvaltningsutskott han tillhörde 1907-13), af Sveriges olympiska kommitté sedan 1913 och af k. Stadionstyrelsen sedan 1915.
E. B-ll.
Sandebugten. Se Sande 1.
Sandefjord, stad innerst vid den omkr. 10 km. långa Sandefjordsfjord, en vik af Skage-rak, i Jarlsberg og Larvik amt, Norge. 5,183 inv. (1910). Redan på
1300-talet var S. lastageplats ("ladested") för en ganska betydlig timmerhandel, men ännu 1830 hade orten blott 700 inv. Stad blef S. 1845. För sin
uppkomst har det att tacka anläggningen (1837) af S. bad. S. besitter följande kurmedel: en koksaltkälla (upptäckt 1837 af doktor Thaulow) af 10° C.3 som håller 34-35 kbcm. fritt svafvelväte samt klornatrium 11 gr. och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
