Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär / 653-654 (1916) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sandemar - Sandene - Sandens elektriska Herkulexbälte. Se Hemliga medel - Sandepu. Se rysk-japanska kriget 1904--05, sp. 1383 - Sander, Nils Fredrik

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fideikommisset omfattade 1914 tillsammans 70 3/4
mtl, tax. till 1,995,000 kr., nämligen 27 5/12 mtl i
Österhaninge, tax. till 733,300 kr., 4 1/2 mtl i Ornö,
Nämdö, Dalarö, Grödinge och Sorunda, med frälseräntor
tax. till 119,300 kr., 31 1/8 mtl i Almunge, Knutby,
Faringe och Bladåkers (Rungarn m. m.) socknar i
Roslagen, tax. till 999,000 kr.,

Fig. 2. Trädgården på Sandemar, sedd från slottet.

frälseräntor i Hargs och Roslags-Bro socknar, tax till
14,100 kr., samt 7 1/2 mtl i Uppsala-Näs och Dalby
socknar i Uppsala län, tax. till 129,300 kr. Med
K. M:ts medgifvande såldes hösten 1914 Rungarn,
Björkö, Söderby och St. Väsby med underlydande
fastigheter i Roslagen till Gimo bruks a.-b. -
Vid början af unionstiden innehades S. af Tyska
orden i Livland och kom sedan till Erik Axelsson
Tott, som 1467 lär ha köpt ordens alla egendomar i
Sverige. Under 1500-talet äro egendomsförhållandena
okända. På 1600-talet skall S. ha tillhört medlemmar
af ätterna Oxenstierna, Bonde och Falkenberg. Kungliga
rådet och presidenten Gabriel Falkenberg, som
1693 blef grefve af S., torde ha varit den,
som på 1690-talet lät uppföra slottet. Hans
arfvingar, brorsbarn, sålde 1738 egendomen till
lagman K. Wattrang (d. 1749), som gjorde S. med
flera gårdar i Uppland till fideikommiss. Från hans
sonsöner N. K. och J. G. Wattrang, båda ogifta,
öfvergick fideikommisset 1827 till deras kusins
sonson, den då 6-årige K. G. Braunerhjelm, som i
fjärde led härstammade från lagman Wattrang, och
innehafves nu af hans son Tom G. Braunerhjelm.

Sandene, fiskeläge och tilläggsplats för
ångbåtar innerst vid den lilla Gloppefjord i
Gloppens härad (Nordfjord), N. Bergenhus amt,
Norge. 291 inv. (1910). Elektricitetsverk,
spinneri. Flera hotell.
K. V. H.

Sandens elektriska Herkulexbälte. Se Hemliga medel.

Sandepu. Se Rysk-japanska kriget 1904-05, sp. 1383.

Sander, Nils Fredrik, skald, konstkännare, f. 26
(ej 25) sept. 1828 i Vintrosa församling i Örebro
län af bondsläkt, d. 30 maj 1900 i Stockholm,
gick i skola i Örebro och Strängnäs samt blef 1848
student i Uppsala. Såväl under skoltiden som under
studentåren måste han genom information själf bidraga
till sina studiers fortsättning. Som informator för
den bekante öfverste B. von Schinkels son fick han
1852-53 göra en utländsk resa, som blef af stort
inflytande på hans blifvande verksamhet. S. aflade
filos, kandidatexamen 1855
och ämnade sedan bereda sig till en docentur i
estetik, men ingick i stället 1856 som e. o. i
Ecklesiastikdepartementet och tjänstgjorde som
notarie i prästeståndet under de fyra sista
ståndsriksdagarna. Redan 1853 hade han erhållit
Svenska akad:s stora pris för vissa sånger ur
diktcykeln Den fallande stjenan. Sånger till Selma
(delvis utg. 1858). 1855 utgaf han, tills, med
R. v. Kræmer, K. R. Nyblom och K. G. Strandberg,
en poetisk kalender, "Qvartetten", och 1856 ensam
en diktsamling, Karlvagnen. 1857 promoverades
han till filos. doktor.

Fredrik Sander. Oljemålning af Georg v. Rosen.

1864-65 företog S. som Letterstedtsk stipendiat
en resa till södra Europa i och för konststudier,
och efter hemkomsten fick han 1866 anställning som
e. o. amanuens vid konstafdelningen i Nationalmuseum,
om hvars byggnadshistoria och samlingar han
s. å. utgaf ett arbete. Sistnämnda år blef han ock
befordrad till kopist inom departementet. Frukten
af hans verksamhet i Nationalmuseum, där han
1869 förordnades till förste amanuens, var ett
grundläggande arbete, Nationalmuseum. Bidrag till
tafvelgalleriets historia (4 dlr, 1872-76; I i 2:a
uppl. 1878). Efter att 1874 ha blifvit förordnad
till kanslisekreterare (han hade sedan 1870 varit
protokollssekreterare i K. M:ts kansli) lämnade han
sin tjänst som amanuens vid museet, men förordnades
i stället 1875 till led. af museinämnden. 1878 var
han medlem af den kommitté, som afgaf betänkande
och förslag ang. organisationen af förvaltningen
af museets konstafdelning. 1880 fick han anbud
att bli Nationalmuseets intendent, men undanbad sig
uppdraget. Inom departementet befordrades han 1882
till kansliråd och byråchef. Han tog afsked 1893. 1884
valdes han till hedersled. af Fria konsternas akademi
och 1889 till en af de aderton i Svenska akad. Utom
ofvannämnda dikter utgaf S. de vittra verken Dikter,
bilder från Grekland, det forna och det närvarande
(1870), Fogel på grön qvist. Berättelse med lyriska
dikter (1871), "Ros och törne. Ny grekiska folkdikter
i öfversättning" (1876): "Ariadnes krans. Ett
urval nygrekiska folkdikter från Kreta" (1877), "Ur
Childe Harolds pilgrimsfärd af lord Byron. Sången
om Grekland i öfversättning" (1885) m. m. Gentemot
den kosmopolitiska konstriktningen i vår tid höll
S. oaflåtligt fast vid den fosterländska konstens
kraf. Ehuru mycket förtrogen med och stor beundrare af
den klassiska litteraturen och konsten, uttalade han
sig bestämdt emot en blind antikdyrkan. Under senare
delen af sitt lif egnade han sig med hänförelse,
men föga kritiskt åt den fornnordiska litteraturen
och mytforskningen och författade Eddastudier. Brages
samtal om skaldskapets uppkomst (1882), Hvem var

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>