- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
663-664

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sandnessjöen - Sandomierz - San Domingo [dåmi'ngå]. 1. Se Haiti 2. Se Comitan 3. Se Palenque - Sandomir. Se Sandomierz - San Donato [dånatå], furste af. Se Demidov 7 - Sandoni [-dåni], Francesca. Se Cuzzoni - Sandor-Gjalski [Jandår-], pseudonym. Se Babic - Sandoricum indicum, bot. Se Meliaceæ - Sandormsläktet, zool. Se Eryx - Sandoway - Sandown - Sandpapper - Sandpump, bergsv. Se Borrmaskiner, sp. 1228 - Sandpärlor. Se Glaspärlor - Sandrakotos (Sandrokottos), grekernas namn på Chandra Gupta (se d. o.) - Sandrart, Joachim von

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

snabbgående kustångarna och är utgångspunkt för många,
regelbundet trafikerade, lokala farleder. Helt
nära S. ligger den urgamla gården Sandnes,
som gett orten dess namn (se Alstenö).
K. V. H.

Sandomierz [sandå’mieʃ], oriktigt Sandomir,
Sendomir, stad i guv. Radom i ryska Polen, belägen
på Weichsels vänstra strand, 50 km. ofvanför
Sans inflöde. 7,349 inv. (1897).
Säte för rom.-katolsk biskop; progymnasium.
Bland byggnader märkas ett gammalt slott och
en praktfull katedral. Staden drifver handel i
synnerhet med trä och hvete. I dess omgifningar
finnes en mängd stenbrott, järn-, koppar-, bly-
och stenkolsgrufvor. S. anlades 1236 och blef
snart residens för regerande polska furstar. Det
uppbrändes af tatarerna 1240 och 1259, men nådde hög
blomstring under 1300-talet. Under Jagellonernas
tid var det en af Polens förnämsta städer.
1570 hölls där en synod, hvarvid de polske
dissidenterna antogo en gemensam förbundsakt
(Consensus Sandomiriensis). 1655 besattes S.
af svenskarna, som där i febr. 1656 började
slå en bro öfver Weichsel och byggde en
broskans, men polackerna under Lubomirski
lyckades bortsnappa det för denna afsedda
artilleriet och sköto därmed S. i brand;
deras beskjutning af slottet, som tappert
försvarades af öfverstelöjtnant Cronlod, ledde
dock ej till något resultat. Under tiden
hade Karl X slagit läger vid Gorzyca mellan San och
Weichsel och beredde sig att 24 febr.
öfvergå sistnämnda flod, så snart bron hunnit
fullbordas, men för att vilseleda de på andra
sidan stående polackerna under Lubomirski och
Czarniecki lät han äfven påbörja en bro öfver San,
hvars andra strand dock var besatt af litauerna
under Sapieha Vitebski. Öfvergången öfver
Weichsel kunde dock ej försökas, ty den
polska öfvermakten tvingade till slottets i
S. utrymmande, hvarvid det sprängdes i luften
med en mängd instormande fiender, och efter
Öfvergången skulle det gällt att uppklättra
för den af en dubbelt starkare fiende besatta och
mycket branta S.-stranden, hvarför konungen
beslöt att i stället öfvergå San. Där var bron
dock ej heller färdig längre än till en holme i
flodens midt, men till denna lät konungen
då öfverföra hela sitt artilleri och äfven rytteri
samt lät också fotfolk öppna eld från holmen,
hvilket allt så förbryllade litauerna, att dessa,
sedan några hundra utvalda svenskar under natten
till 26 kommit öfver på båtar och bemäktigat sig
en skans, trodde, att bron var färdig och konungen
med armén öfver, samt därför funno lämpligast att
taga till flykten. Bron färdigslogs då genast,
och Karl X marscherade därpå utan dröjsmål
öfver San samt hade därmed räddat sin på
udden mellan de båda floderna förut instängda här
ur den mest öfverhängande fara. Litauerna
förföljdes till Pravno, och marschen fortsattes
därefter på Weichsels högra strand till Praga, som
nåddes 5 april. 1702 samlades i S. en konfederation
mellan konung Augusts anhängare mot Karl XII.
(Se Karl, sp. 973.) Under dec. s. å. låg Karl
XII några veckor med sin här vid S., hvarifrån han
sedan afmarscherade till Lublin. – Under 1914–16
års världskrig besattes S. omväxlande af ryssar
och de förbundna centralmakterna. Sedan österrikarna
först bemäktigat sig staden, återtogs den 16
sept. 1914 af ryssarna. 5 okt. eröfrade de förre ett
brohufvud vid S., som sedermera utrymdes af ryssarna,
hvarefter österrikarna förstärkte de
tidigare utförda befästningarna och anordnade en mängd
stormhinder. Efter häftig beskjutning intogo
ryssarna emellertid S. 3 nov., men nödgades vid den
stora reträtten 1915 uppge detsamma, och 23 juni
återbesattes staden af de förbundne.
J. F. N. L. W:son M.

San Domingo [dåmi/ngå]. 1. Se Haiti. -

2. (S. C o mit a n) Stad. Se Comitan. -

3. (S. de P a le n q u e) Ort. Se P a len
q u e. Sandomir. Se Sandomierz.

San Donato [dånätå], furste af. Se Dem i-do v 7.
.

Sandoni [-dåni], Francesca. Se Cuzzoni. Sandor-Gjalski
fjandår-], pseudonym. Se B a-bic.

SandoYicum ^ndicum, bot. Se Meliaceae. Sandormsläktet,
zool. Se E r y x.

Sandoway [sändåuωai’], stad
i divisionen Arakan, distriktet S. (9,800
kvkm., 102,843 inv. 1911), vid Bengaliska
viken, på västra kusten af Nedre Burma. 12,485
inv. (1901). Hamn.
J. F. N.

Sandown [sä’ndaun],
stad och berömd badort på södra kusten af
engelska ön Wight. 5,551 inv. (1911). –
Sandown park [pa’k]. Se Esher 1.
J. F. N.

Sandpapper och Glaspapper, starkt papper,
som öfvergjutits med limvatten och sedan
öfverströtts med finkrossad kvartssand, flinta
eller glaspulver. Dylikt papper framställes numera
maskinmässigt i kontinuerligt arbetande apparater
och användes till en mängd slipningsändamål,
förnämligast polering af trä.

Sandpump, bergsv. Se Borrmaskiner, sp. 1228.

Sandpärlor. Se Glaspärlor. Sandra’kotos (S a n
d r o’k o 11 o s), grekernas namn på Chandra Gupta
(se d. o.).

Sa7ndrart, Joachim von, tysk målare och
konsthistoriker, f. 12 maj 1606 i Frankfurt a. M.,
d. 14 okt. 1688 i Niirnberg, tillhörde en gammal
flamsk familj (fadern hade invandrat från Hainaut),
var först efter hvartannat elev af kop-parstickarna
D. Soréau i Hanau, P. Isselburg i Niirnberg och
G. Sa-deler i Prag, men begaf sig omkr. 1625 till
Utrecht, där han blef lärjunge till Gerrit Honthorst,
som han, från den tiden egnande sig åt målarkonsten,
1627 följde till London. S. å. begaf han sig öfver
Holland till Venezia, där han särskildt studerade
Tizian och Paolo Yeronese, men fördrefs därifrån
af pesten och besökte då i sällskap med sin kusin,
M. le Bion, Bologna, Florens, Ferrara och Kom, där
han stannade till 1635, under umgänge med tidens
förnämsta artister och själf åtnjutande så stort
anseende, att påfven

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:44 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0354.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free