Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sanfara - Sanfedister - San Felice Circeo [felitje tjirtjä'å], ort. Se Circeo - San Felipe - San Feliu de Guixols - San Fernando - San Fernandoorden (Sankt Ferdinands orden). Se Ordnar, sp. 838 - San Francesco d'Albaro - San Francisco
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sanfara, landskap i västra Sudan.
Sanfedister (af it. san, helig, och fede, tro;
"trosvänner") kallades redan 1799 i södra Italien
konungadömets och kyrkans, reaktionens anhängare i
motsats till republikanerna, och till dem kunde räknas
calderari (se d. o.). Efter 1815 användes
ordet i Kyrkostaten på påfvedömets ifriga vänner,
som bekämpade alla liberala sträfvanden, särskildt
genom att förfölja carbonari (se d. o.). Med tiden
antogo de en militärisk organisation, som for fram med
stor våldsamhet och undertrycktes först af Pius IX.
San Felice Circeo [felitje tjirtjä’å], ort. Se
Circeo.
San Felipe. 1. Provinshufvudstad. Se Aconcagua 2. -
2. S. de Asturia [asto’ria] Stad. Se Oruro 2. -
3. (S. de Benguela) Hufvudstad. Se Benguela 2. -
4. (S. de Jativa) Stad. Se Jativa. -
5. (S. de Linares) Stad. Se Linares 2. -
6. (S. Puerto Belo) Stad. Se Puerto. -
7. (S. y Santiago de Montevideo) Stad. Se Montevideo 2.
San Feliu de Guixols [feli’o de gijå’ls],
stad i spanska prov. Gerona (Katalonien), vid
Medelhafvet och vid järnvägen S.-Gerona. 11,333
inv. (1900). Tillverkning och export af
kork (för omkr. 5 mill. pesetas årligen).
J. F. N.
San Fernando [eng. uttal: san fenä’ndåu,
sp. uttal: fernandå]. 1. (Fordom Isla de
León) Hufvudort på Isla de S., i spanska
prov. Cádiz, vid Sevilla-Cádiz-banan. 25,611
inv. (1910). Kasern, sjökrigsskola, observatorium,
det sydligaste i Europa, produktion af salt och
annan industri. N. ö. om S. ligger på en liten
ö marinarsenalen La Carraca. - 2. Hufvudstad i
chilenska prov. Colchagua, vid en arm af Rio Rapel och
vid järnvägen Santiago-Valdivia. 8,164 inv. (1902). -
3. Stad på brittisk-västindiska ön Trinidad, vid
Paria-golfen. 7,613 inv. (1901). Dålig hamn; stor
sockerodling samt export af asfalt. - 4. Stad. Se
Maldonado. - 5. Kastell. Se Figueras. -
6. S. de Apure [-po’-], stad i staten Bolivar, i
Venezuelas förenta stater, nära högra stranden af Rio
Apure, midt emot mynningen af Portuguesa. Omkr. 4,000
inv. Under regntiden kunna äfven stora fartyg gå upp
till S., hvadan S., som är exportort för den fruktbara
traktens produkter (hudar, bomull, indigo m. m.),
har betydlig handel. - 7. S. de Buenavista [bwe’-],
stad i argentinska prov. Buenos Aires, 27 km. n. v. om
Buenos Aires, vid Rio de las Conchas mynning i La
Platå. Omkr. 63000 inv. Omtyckt sommar-vistelseort med
museum och bibliotek. - 8. (S. de Catamarca) Stad. Se
Catamarca 2. - 9. S. de Lerma. Se Salta 2. - 10. S. de
Nuëvitas [nwervi-], hamn till staden Puerto Principe
(se Puerto 17) på Cuba med järnvägsförbindelse med
densamma. Omkr. 5,000 inv. Export af socker och
melass, l-10. J- F. N.
San Fernandoorden (Sankt Ferdinands orden). Se Ordnar,
sp. 838.
San Francesco d’Albaro [-tje’skå dalbarå], östlig
förstad till Genua, Italien, vid Bisogno. 21,200
inv. (1901). Många vackra villor.
San Francisco [sän frənsi’skåu], i hvardagslag
förkortadt Frisco, förnämsta staden i
nordamerikanska staten Kalifornien och tillika den
mest betydande handelsstaden på Nord-Amerikas västra
kust, är belägen på 37° 47’ 22,55" n. br. och 122°
25’ 40,76" v. lgd, på spetsen af en 42 km. lång och
10 km. bred i nordlig riktning utskjutande halfö,
som skiljer San Franciscoviken från Stilla hafvet
(se fig. 1). Viken står i förbindelse med oceanen
genom ett 8 km. långt och 1,6 km. bredt sund, hvars
trängsta del kallas Golden gate ("gyllene porten") och
bildar själfva inloppet. Djupet vid lågvatten öfver
sandrefveln vid inloppet är 9 m., i själfva viken
från 18 till 30 m., så att de största skepp kunna
oberoende af tidvattnet inlöpa i S:s hamn. Staden,
som har en areal af 121 kvkm., är med sin hufvudmassa
belägen på den mot viken sakta sluttande östra sidan
af halfön. Den sträcker sig i v. ända till hafvet
och i s. till San Brunokullarna. På norra sidan äro
tre höga kullar, Telegraph hill, Nob hill och Russian
hill. En stor del af den mark, på hvilken särskildt
affärsdistriktet ligger, har vunnits genom fyllning
af viken. Detta har nödvändiggjort pålning af
byggnaderna. Öfver 30 parker och öppna platser finnas,
af hvilka Golden gateparken är den största (410
har). Där var endast en sträcka af kala sanddyner,
när staden 1870 öfvertog området. Nu är det en af
världens vackraste parker. Den är omkr. 4,7 km. lång,
men ganska smal och sträcker sig från nära hjärtat
af staden till hafsstranden. Inom parken ligger
Strawberry hill, en 129,8 m. hög kulle. I parken
förvaras fartyget "Gjoa", som af Roald Amundsen 1909
skänktes till staden. En bred körväg leder genom
parken till hafsstranden och längs denna, under
namnet Ocean boulevard, söderut till sjöar långt
utom stadsgränsen. Utmed hafsstranden ligger det
berömda Cliff house, San Franciscobornas förnämsta
förlustelseställe. På ringa afstånd därifrån ligga
Seal rocks (pl. I, fig. 4), några klippor i hafvet,
på hvilka hundratals sälar tumla om och sola sig,
fridlysta för jakt. Andra parker äro City garden
och Woodward garden. Det från spanska tiden som
militärstation behållna "Presidio" (omkr. 624 har)
är i själfva verket en del af parksystemet. Den
upptar yttersta nordvästra hörnet af halfön. En
mindre "reservation" ligger strax i s. v. från
Presidio. Den sammanhänger med den stora, numera
stängda, kyrkogården City cemetry, som är under
förvandling till park, Lincoln park. Andra kyrkogårdar
äro belägna på den mycket natursköna 142 m. höga Lone
mountain. Utmed hafsstranden ligger Sutro-badhuset,
152,4 m. långt och 76 m. bredt samt rymmande 68,130
hl. vatten, som intages från hafvet och uppvärmes i
väldiga cementtankar. Ett stort antal byggnader, från
10 till 20 våningar höga, har uppförts under senare
åren. Byggnadsstadgan innehåller stränga föreskrifter
i syfte att minska eldfaran. På grund af att särskildt
affärsdistriktet är så godt som nybyggdt, finnas få
större städer, som öfverträffa S. i fråga om moderna
byggnader. Bland dem, som uppförts efter 1906, äro
Börsen, Union trust, Phelan, Spreckels, Crocker och
Flood samt tidningen Calls (den högsta i S.) byggnader
m. fl. Af publika byggnader må nämnas City hall
(rådhuset), postkontoret (färdigt 1903 till en kostnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
