- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
713-714

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sanktion - Sanktionera - Sankt Jakob - Sankt Jakobs bönehus. Se Pemar - Sankt Jakobs församling. Se Jakobs församling - Sankt Jan (fr. Saint-Jean), ö. Se Dansk-västindiska öarna - Sankt Johann - Sankt Johannes - Sankt Johannis, socken. Se Johannis - Sankt Johannis kloster. Se Kalmar, sp. 670 - Sankt Kanzian, graffält. Se Hallstatt-tiden, sp. 1148 - Sankt Karin, kyrka. Se Visby - Sankt Katarina, församling. Se Katarina - Sankt Katarinas orden. Se Ordnar, sp. 836 - Sankt Klara, församling. Se Klara, Sankt - Sankt Knutsgillen. Se Knutsgillen - Sankt Lars - Sankt Lasarusarkipelagen. Se Filippinerna, sp. 231 - Sankt Lasarusorden. Se Lasarus 2 - Sankt Lorenzoviken och Sankt Lorenzofloden. Se Saint Lawrence - Sankt Lukasgille. Se Lukasgille - Sankt Marias och Sankt Birgittas kloster. Se Munkeliv - Sankt Marie - Sankt Mary Pré, kloster. Se Leicester 2 - Sankt Matteus - Sankt Mauritius och Lasarusorden. Se Ordnar, sp. 834 - Sankt Maurus' kongregation (Congregatio Sancti Mauri). Se Maurinerna - Sankt Michel - Sankt Mikael, graffält. Se Hallstatt-tiden, sp. 1148 - Sankt Mikaels förtjänstorden. Se Ordnar, sp. 831 - Sankt Mikaels och Sankt Georgsorden. Se Ordnar, sp. 839 - Sankt Moritz

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

eller särskildt valda konvent, på det senare genom
referendum. – I envåldsmonarkien kan det ej bli
tal om sanktion, då monarken här alldeles ensam
har makt öfver lagstiftningen. Endast när andel
i denna i någon mån rättsligt tillkommer såväl
regering som folkrepresentation, finnes plats för
sanktionsrätt i vanlig mening. Därför hör denna
rätt egentligen hemma blott i den konstitutionella
monarkien. Sverige under frihetstiden erbjöd dock
skådespelet af en sådan med endast promulgationsrätt
(t. o. m. utan återförvisningsrätt) för konungen,
och enligt 1791 års franska författning hade konungen
blott suspensivt veto. I nutidens konstitutionella
monarkier är sanktionsrätten öfverallt (formellt)
oinskränkt utom i Norge, där konungen – till följd
af inflytelser från 1791 års franska författning –
har blott suspensivt veto med afseende på lagförslag,
som pröfvats af odelsting och lagting (se Norge,
sp. 1406). Norges grundlov § 82 frånkänner dessutom
honom uttryckligt sanktionsrätt ej blott angående
stortingets inre angelägenheter och dess beslut om
åtal, utan ock angående dess naturalisationsbeslut. I
öfriga frågor synes § 80 medge honom oinskränkt
sanktionsrätt, då däri säges, att han vid stortingets
åtskiljande antingen stadfäster eller förkastar dess
beslut, hvilket senare t. o. m. kan ske därigenom,
att han ej uttryckligen antar dem; men i senare
tid har den åsikt gjort sig gällande, att han i
grundlagsfrågor ej alls har någon sanktionsrätt. I
Sveriges grundlagar är konungens sanktionsrätt, ehuru
själfva uttrycket ej förekommer, genom noggranna
bestämmelser fastslagen. Vid vanlig lagstiftning
behöfver här konungen ej nödvändigt meddela den
riksdag, hvars beslut är föremål för hans sanktion
eller veto, någondera, utan lagen anses sanktionerad
därigenom, att den publiceras (se Publikation 2),
och förkastad därigenom, att den ej publiceras före
nästa riksdag. Sanktion eller veto med afseende
på grundlagsändringar föreslagna af riksdag skall
däremot meddelas denna på rikssalen. Af konungen
väckt förslag om grundlagsändring blir, om riksdagen
bifallit det (hvarom underrättelse skall lämnas
konungen på rikssalen), gällande utan sanktion,
hvilket visar, att vår lagstiftningsteori ej är
grundad på den ofvan omtalade tyska doktrinen. –
Där den konstitutionella monarkien utvecklat sig
till parlamentarism enligt engelskt mönster, har
vetorätten, ehuru formellt orubbad, faktiskt kommit
ur bruk och sanktionen därmed blifvit blott en tom
formalitet (se Parlamentarism, sp. 127–128). Af
samma skäl användes icke den franske presidentens
ofvan omtalade återförvisningsrätt. Därför att
den nordamerikanska republikens statsskick ej är
parlamentariskt, har däremot återförvisningsrätten
där kunnat bli aktuell. Jfr Lagstiftande makt.
S. B.

Sanktionera, stadfästa, och Sanktionsrätt. Se S a n
k t i o n.

Sankt Jakob an der Birs (se B i rs), stadsdel i
Basel, Schweiz, är bekant genom den strid, som där
utkämpades 26 aug. 1444 mellan 1,600 edsförbundna
och 30,000 armagnaker under befäl af dauphin Ludvig
(se Armagnaker). Trots sitt nederlag tvingade
de förre fienderna till återtåg. En storartad
minnesvård (af Schlöth) restes nära slagfältet
1872, och dagen firas årligen med en folkfest.
(J- F. N.)

Sankt Jakobs bönehus. Se P em ar.

Sankt Jakobs församling. Se Jakobs församling.

Sankt Jan (fr. Saint-Jean)3 ö. Se D a n s
k-västindiska öarna.

Sankt Johann, förr stad i preussiska reg.-omr. Trier,
vid Saar> midt emot Saarbriicken, sedan 1909
inkorporerad i denna stad. Storartad järnindustri.
(J. F. N.)

Sankt Johannes. 1. Socken i Östergötlands län, Lösings
härad. 3,761 har. 3,091 inv. (1915). S. utgör ett
pastorat i Linköpings stift, Norrköpings kontrakt. -
2. Församling i Malmö stad, bildad 1906, utgör
ett privilegieradt pastorat i Lunds stift, Oxie
kontrakt. 30,772 inv. (1915). - 3. Församling i
Stockholm. Se Johannes församling. - 4. Kyrka. Se
Göteborg, sp. 894.

Sankt Johannis, socken. Se J o h a n n i s, Sankt.

Sankt Johannis kloster. Se K a l m a r, sp. 670.

Sankt Kanzian, graffält. Se Ha 11st ätt-tiden,
sp. 1148.

Sankt Karin, kyrka. Se Visby.

Sankt Karins, socken. Se Karins.

Sankt Katarina, församling. Se Katarina.

Sankt Katarinas orden. Se O r d n a r, sp. 836.

Sankt Klara, församling. Se Klara, Sankt.

Sankt Knutsgillen. Se Knutsgillen.

Sankt’ Lars, församling i Linköping, inkorporerad
år 1911 (se Linköping, sp. 691). 5,865 har. 5,407
inv. (1915). Annex till Linköpings domkyrkoförsamling.

Sankt Lasarusarkipelagen. Se Filippinerna, sp. 231.

Sankt Lasarusorden. Se Lasarus 2.

Sankt Lorenzoviken och Sankt Lorenzo-floden. Se
Saint Lawrence.

Sankt Lukasgille. Se Lukasgille.

Sankt Marias och Sankt Birgittas kloster. Se M u n
k e l i v.

Sankt Marie. 1. F. d. församling. Se Marie, S:t, 1. -
2. Finsk socken. Se M a r i e, S:t. - 3. Kapell. Se
K å 11 a n d s ö och O 11 e r s t a d.

Sankt Mary Pre, kloster. Se Leicester 2.

Sankt Matteus. 1. Församling i Stockholm. Se Matteus
1. -2. Kyrka. Se Norrköpings norra församling och
fig. 6 å pl. I till art. Norrköping.

Sankt Mauritius och Lasarusorden. Se Ordnar, sp. 834.

Sankt Maurus’ kongregation (Congregatio Sandi
Mauri). Se Maurinerna.

Sankt Michel, län, stad, domsaga m. m. i Finland. Se
Michel, Sankt.

Sankt Mikael, graffält. Se H a list a 11-tiden,
sp. 1148.

Sankt Mikaels förtjänstorden. Se Ordnar, sp. 831.

Sankt Mikaels och Sankt Georgsorden. Se Ordnar,
sp. 839.

Sankt Moritz [mårits]. 1. (Rätorom. San Mu-rezzan)
By och berömd klimatisk kurort i schweiziska kantonen
Graubiinden i öfre Engadindalen, området Maloja,
1,775-1,855 m. ö. h., på stranden af den af Inn
bildade S:t Moritzsjön (82 har, 1,771 m. ö. h.) och
vid Albulabanan. 1,576 inv. (1900). Flera storartade
hotell. I S.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:03 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0381.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free