- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
721-722

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sanmicheli [-keli], Michele - San Miguel - San Miguel - San Miguel [mige'l], Evristo - San Miniato - San Murezzan. Se Sankt Moritz - Sann - Sannaga, flod. Se Sanaga - Sannahed - Sannarp - Sannazaro [tsarå], Jacopo

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Cypern och Kreta, men de vackraste äro Veronas
fästningsportar
, Porta nuova, Porta Stuppa och
Porta San Zeno, i moderniserade doriska former
och med användning af rustik ej blott i väggytor,
utan äfven för beklädning af pelare och pilastrar,
såsom ett uttryck för säkerhet och kraft. S. skapade
den veronesiska palatstypen med monumental värdighet
och måttfull dekorering. Af hans palats må nämnas
Palazzo Bevilacqua, P. Canossa och Pompei (se
fig.) i Verona. I Venezia är hans yppersta skapelse
Pal. Grimani, hvars fasad visar en mästerlig förening
af högrenässansens former med traditionell veneziansk
hållning. Bland hans kyrkobyggnader i Verona och
dess omgifning märkes Madonna di Campagna i hans
födelseort, en stor rundkyrka med härligt inre af
korintiska pilastrar, triforieartadt galleri och
åttkantig kupol. C. R. N.*

San Miguel [mige’l]. 1. Hafsvik, bildad
af Stilla oceanen, s. om Panamaviken, vid
sydamerikanska republiken Colombias kust. – 2. Stad i
centralamerikanska republiken Salvador, anlagd 1520 på
en osund slätt n. ö. om den ännu verksamma vulkanen
San Miguel (2,170 m.). 24,768 inv. (1914). Stor
indigohandel. Dess hamn är La Union, vid
Fonsecaviken. – 3. S. de Allende [aljen’de], stad i
mexikanska staten Guanajuato, vid Rio de la Lära och
järnvägen Mexico-Laredo. 10,547 inv. (1900). Högre
skola, stort väfveri, tillverkning af sadlar. –
4. S. de Mayumo [majo’må], stad på ön Luzon
bland Filippinerna n. ö. om Manila-bukten. 14,919
inv. (1903), hvilkas antal redan s. å. ökades till
omkr. 20,000 genom införlifvande af S. Ildefonso. –
5. S. de la Palma. Se Palma, sp. 1338. – 6. S. de
Tucumán
[tokoma’n]. Se Tucumán 2. – 7. Ö. Se Santa
Barbara
3.
1-4. J. F. N.

San Miguel [mige’1]. 1. (S. de la Palma). ö. Se
Palma. – 2. (S. de Ibarra) Stad. Se Ibarra. –
3. S. de Piura [pio’ra], stad. Se Piura 2.

San Miguel [mige’l], Evaristo, hertig, spansk
general, f. 1785, d. 1862, var en af deltagarna i
Riegos pronunciamento i Cádiz 1820. Efter revolutionen
blef han genom revolutionärernas inflytande 1822
utrikesminister. I denna befattning, för hvilken
S. saknade hvarje utbildning, bidrog S. genom
sin utmanande hållning mot stormakterna till att
framkalla den franska interventionen till förmån för
absolutismen. Hans försök att i Katalonien hindra
fransmännens framträngande misslyckades. Under den
följande reaktionsepoken var S. bosatt dels i London,
dels i Paris, återkom 1834 till Spanien och återfick
sin militärgrad. Som medlem af deputeradekammaren
slöt han sig till det progressistiska partiet. I
Esparteros ministär var S. 1839 marinminister och
1840 krigsminister under Arara. 1843 delade han
Esparteros fall. I julirevolutionen 1854 tog han del
genom ledande af juntan i Madrid. Han verkade därefter
för bibehållande af konungadömet. Vid denna tid erhöll
S flera höga värdigheter, blef grand af Spanien och
hertig. Efter 1856 spelade S. ingen politisk roll. Han
författade bl. a. Relation de l’expédition de Riego
en Andalousie
(1821) och Historia de Felipe II (1844).
E. N-nn.

San Miniato [miniatå]. 1. (S. al Tedesco) Stad i
italienska prov. Florens, nära floden Arno
och Florens-Pisa-banan. 20,542 inv. (1911) i
hela kommunen. Biskopssäte, gymnasium, seminarium;
glasbruk, halmflätning. Den 1488 ombyggda katedralen
prydes af statyer, vackra mosaiker och fresker
af Spinello Aretino. 1226 bestämdes S. af kejsar
Fredrik II till riksvikariens residensstad. –
2. Kyrka i Florens (se d. o., sp. 614).
1 o. 2. (J. F. N.)

San Murezzan. Se Sankt Moritz.

Sann, en 85 km. lång biflod till Save (fr. v.),
upprinner på Sanntaleralperna, på gränsen
mellan Kärnten, Krain och Steiermark, flyter
genom en vacker dal i östlig riktning till
Cilli i Steiermark, fortsätter därefter åt
s. s. v. och faller ut i Save vid Steinbrück.
J. F. N.

Sannaga, flod. Se Sanaga.

Sannahed, förutvarande läger- och mötes(öfnings-)
plats i Kumla socken, Kumla härad, Örebro län,
5 km. n. om Hallsbergs köping. Den användes under
åren 1815-1912 af Lifregementets grenadjärer
(Närkes regemente, Lifregementet till fot) och
1846-50, 1860-64, 1866-67, 1882-85 och 1887-1904
äfven af Lifregementets husarer (Lifregementets
husarkår). Jämlikt K. M:ts och riksdagens beslut
1915 skall fältet med en del af därvid belägna,
Kronan tillhöriga byggnader försäljas dels till Kumla
kommun., dels till enskilda spekulanter. Återstående
byggnader skola användas till landstormsförråd,
truppbaracker (på andra öfningsplatser),
förråd för sjukvårdsmateriel m. fl. ändamål.
H. J-dt.

Sannarp, gods i Årstads socken, Hallands län,
utgör med underlydande 8,85 mtl, tax. till 750,000
kr. (1914). Det bebyggdes till sätesgård omkr. 1580
af Korfitz Thott och tillhörde hans änka till
1649 och två af hans döttrar till 1671. 1721
såldes det till öfversten K. O. Lagercrantz,
som under frihetstiden spelade en mindre hederlig
roll på Riddarhuset och under ryska kriget. Hans
dotterdotters man, hofjägmästaren Fr. Lagercrantz,
förskingrade sin hustrus förmögenhet, och S. måste
1794 säljas, till generalmajoren S. H. Horn, hvars
måg G. A. v. Boltenstern 1843 sålde S. till ministern
frih. Elias Lagerheim, hvilken i sin tur afyttrade
det 1855. Nuvarande egare är M. Treschow.

illustration placeholder


Sannazaro [-tsarå], Jacopo, italiensk skald,
f. 1450 i Neapel, d. där 1530, bar i den af Pontana
(se d. o.) stiftade akademien namnet Actius Sincerus.
S. var af förnäm släkt, rikt begåfvad och fullt
hemmastadd på humanisternas studieområden samt stod
högt i gunsten hos furstarna af aragonska huset,
särskildt Fredrik I. Honom förblef han trogen äfven
i motgångens dagar, följde med i landsflykten
till Frankrike och stannade hos honom till hans död,
1504, då han återvände till Neapel och där

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:33:32 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0385.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free