- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
723-724

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sannazaro [tsarå], Jacopo - Sanne - Sanne - Sannegårens järnväg - Sannesund - Sann höjd, astron. Se Höjd - Sannicandro Garganico - San Nicholas [sän ni'kåulas], ö. Se Santa Barbara 3 - San Nicola [nikå-], en af Tremitiöarna [se d. o.) - San Nicolas de los Arroyos - Sannikedal - Sannikovland - Sanning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tillbragte återstoden af sin lefnad. – För sin
diktning använde S. med samma lätthet latinet som
italienskan. Hans latinska elegier och epigram anses
vara de bäst lyckade alstren af hans diktkonst,
hvaremot hans stort anlagda poem De partu Virginis
i poetiskt värde ej motsvarade hans därpå nedlagda
möda. – Inom den italienska litteraturen (se
d. o., sp. 1085) har han en framstående plats
genom herderomanen Arcadia (hvaraf M. Scherillo
1888 utgaf en rikt kommenterad upplaga). – Jfr
Gaspary, "Geschichte der italienischen litteratur"
II. Kap. "Neapel, Pontano und Sannazaro".
P. A. G.

Sanne, socken i Göteborgs och Bohus län, Sörbygdens
härad. 4,675 har. 746 inv. (1915). Annex till
Krokstad, Göteborgs stift, Vikornas södra kontrakt.

Sanne l. Sande, fordom adlig sätesgård i Tunes
härad, Smaalenenes amt, Norge, egdes omkr. 1600
af Peder Brockenhuus, som gaf det i hemgift åt
sin brorsdotters man, kanslern Jens Bjelke, hvars
söner skrefvo sig "till S." På 1700-talet tillhörde
S. adelssläkterna Huitfeldt och Werenskiold. I
nyare tid har godset oftare bytt egare. Bland dess
tillhörande lägenheter är det stora Solli bruk med
industriella anläggningar, som få sin drifkraft från
Sollifossen. – Se L. Hagen, "Tune herred 1814-1914"
(1914).
K. V. H.

Sannegårdens järnväg, såsom Järnvägen Bohuslänska
statsbanan-Sannegården
i allmänhet
benämnes, är normalspårig (1,435 m.) och 3,8 km. lång
samt sträcker sig från Tingstad station vid längdbanan
genom Bohuslän till Sannegården vid norra sidan af
Göteborgs hamn. Järnvägen, som eges af Göteborgs stad,
men trafikeras af Statens järnvägar och som öppnades
för trafik 7 jan. 1914, ombesörjer endast godstrafik.
A. d’A.

Sannesund (förr äfven Sandesund), hamnstad vid
Glommen, Norge, och förstad till Sarpsborg, som
ligger 2 km. nordligare och är förbundet därmed
medelst gata. S. har flera betydliga industriella
anläggningar och liflig sjöfart (se Sarpsborg). –
Vid S. på älfvens östra sida hade generallöjtnant
Lützow 1716 anlagt ett öfre verk och ett nedre
retranchemang, hvilka befästningar besattes med
1,800 man under generalmajor Cicignon. När Karl
XII efter öfvergången af Onstadsund (se d. o.) kom
till S. med 2,000 ryttare och 1,000 man infanteri,
flydde norrmännen, och svenskarna gingo 21 maj
oantastade öfver Glommen. 1718 hade norrmännen
iståndsatt och åter besatt retranchemanget, som dock
ånyo utrymdes af dem vid annalkandet af svenskarna,
hvilka 15 nov. besatte detsamma. Juli-sept. 1814
anlade och besatte norrmännen en mängd batterier
och infanteriverk v. om Glommen från S. öfver
Alvim, Greager, Rolfsensund, Nökleby, Evje,
Hauge, Omberg och Næs till Fredrikstad,
men efter denna stads intagande af svenskarna
förlorade de nämnda befästningsanläggningarna
all betydelse, hvarför de af norrmännen utrymdes.
K. V. H. L. W:son M.

Sann höjd, astron. Se Höjd.

Sannicandro Garganico [-ka’ndrå -ganikå],
stad l italienska prov. Foggia (Apulien) vid
ett tillflöde till Lesina-lagunen. 11,250
inv. i hela kommunen (1911). Olivodling.
J. F. N.

San Nicholas [san ni’kåuläs], ö. Se Santa
Barbara
3.

San Nicola [ni’kå-], en af Tremitiöarna (se d. o.).

San Nicolas de los Arroyos [nikåla’s -lås
arråjå’s], stad i prov. Buenos Aires i Argentina,
vid floden Paraná och Rosariobanan. Omkr. 13,000
inv. Ångbåtsstation, biskopssäte med katedral,
lärarseminarium, stora slakterier och
nedfrysningsanstalter, handel med ull m. m.
J. F. N.

Sannikedal, härad och pastorat n. v. om Kragerö
kring nedre delen af Tokevasdraget i Bratsberg
amt, Norge. 196,83 kvkm. 2,675 inv. (1910). I
S. ligger Kils fiskeläge med 474 inv. (1910). Bland
större industriella anläggningar märkes Dalsfoss’
elektricitetsverk, hvarifrån Kragerö får kraft
och lyse.
K. V. H.

Sannikovland, en förmodad ö i Nya Sibirien (se
d. o.) i Norra Ishafvet, hvilken baron E. v. Toll
trodde sig ha sett 1886 och hvars uppsökande ingick
i målet för den färd, som han anträdde 1901, men från
hvilken han icke återkom.
J. F. N.

Sanning i den enklaste betydelsen betecknar en af den
sinnliga erfarenheten eller förståndsverksamheten
bekräftad uppfattning. Är denna uppfattning
motsvarad af en af alla iakttagen yttre verklighet,
så sättes som motsats mot den allmängiltiga sinnliga
uppfattningen de rent subjektiva själstillstånden,
såsom hallucinationer, syner, drömmar o. d., ehuru
äfven dessa såsom känslor kunna vara lika verkliga
som de normala förnimmelserna. Såsom hvilande
på direkta och mera oförarbetade sinnesintryck
uppställas äfven föreställningarna som sanna, och som
sanningens motsats uppställes i sådant fall dikt,
fantasiskapelse, ett godtyckligt sammanställande
af verklighetsintryck, som icke motsvaras af någon
rums- eller tidsbild. Af mera abstrakt natur och
svåråtkomligare blir sanningen, då ur jämförelsen
mellan de individuella föremålen eller företeelserna
en typ eller allmän mönsterbild för verkligheten
uppställes i form af ett klassbegrepp, en regel
o. s. v. I sammanhang med dessa föreställningar om en
viss bestämd sfär, inom hvilka verklighetens slag och
förändringar kunna falla, bli fordringarna på sanning
och omsorgsfull undersökning alltmera skärpta, och
hvad som dittills gällt för sanning, den på hugskott
och gissning grundade lösa förmodan, skiljes från
sanningen i dess högre vetenskapliga betydelse. Ett
sådant skiljande mellan den allmänna opinionens
påståenden och den filosofiska åskådningen utmärker
också historiskt perioder af ingripande betydelse
för sanningssträfvandet. Först härigenom kan en sådan
värdering af företeelserna ske, att sanningsbegreppets
supplement, begreppen om omöjlighet, orimlighet,
möjlighet, sannolikhet och nödvändighet, kunna
bestämmas. Endast genom förståndsoperationer,
innefattande jämförelse och klassifikation, inträder
ett fastare sammanhang mellan föreställningarna,
och sanningen blir en genom forskning vunnen
kunskap, målet för ett medvetet sträfvande och ej
blott som vid den sinnliga uppfattningen ett halft
omedvetet arbetsresultat. Som sanningens kännetecken
fattas på denna ståndpunkt klarhet och tydlighet,
och misstroende visas alla förnimmelser, som icke
tillfredsställa vårt förstånds fordran på sammanhang
och motsägelselöshet. Som tankelagar betecknas de
enklaste uttrycken

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:00:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcd/0386.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free