- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
735-736

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sansovino [-såvino]. 1. Andrea Contucci da Monte S - Sansovino. 2. Jacopo S - Sans pareil - Sans pédale - Sans peur et sans reproche [sãpör e sãreprå'J], fr. Se Chevalier - Sans phrase - Sanssouci - San Stefano - Santa. Se Santo

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

735

Sans pareil-Santa

736

i täflan om byggandet af florentinarnas nationalkyrka,
S. Giovanni de’ Fiorentini (före 1521), men Korns
plundring 1527 dref honom från staden, och kyrkan
fullbordades först på 1600-talet i helt annan
gestalt, än dess förste byggkonstnär tänkt sig. Ett
plastiskt verk från denna tid är en Madonna med
barnet, af marmor, i S. Agostino. Nu ämnade han
bege sig till Frankrike i Frans I:s tjänst, men
Venezia fasthöll honom, och där var han i mer än
fyrtio år förste mannen i arkitektur och skulptur,
den, som gaf Ve-nezias renässans dess prägel. Inom
arkitekturen förde han högrenässansens utvecklade
former till lagunstaden, där ungrenässansens naiva
och dekorationslystna arkitektur härskat ända till
1530. Men han lämpade den romerska stilen efter lokala
förhållanden och förvandlade ej sällan de allvarliga
arkitekturformerna till praktfulla dekorationer. Ett
bland hans första verk var Palazzo Corner della Ca
Grande (1532), men det yppersta är Biblioteca (nu
Palazzo reale, börjades 1536), Italiens praktfullaste
profanbygg-

Mg. 1. Jac. Sansovino. Efter en målning (Tizians
skola).

Fig. 2. Sidofasaden af Biblioteca i Venezia.

nåd (se fig, 2); en öppen arkad-arkitektur i två
va ningar med förbindelse af murpelare, bågar och
Itclonner, nedtill doriska, upptill Joniska, samt

högst upp en takbalustrad med en här af
figurer. Vidare följde Zecca (Myntet, nu användt
till bibliotek), strängt och allvarligt, samt den
utsökt vackra "loggetta" invid Marcotornet (den
krossades delvis vid kampanilens fall 1902, men är
sedan återuppbyggd). Af hans kyrkor är den bästa
S. Giorgio de’ Greci (efter 1538), enskeppig, med
tunnhvalf och kupol samt fasad i två våningar. I sina
skulpturverk visar S. sig, genom en viss måttfullhet
och sträfvan efter skön form, som lärjunge af Andrea,
men därjämte röjer han inflytande af den venetianska
målarskolan, med dess upphöjda naturalism. Till dessa
plastiska verk höra först de mera handtverksmässiga,
med hvilka Biblioteca pryddes, vidare bilderna på
Loggetta (1540), Madonnan m. fi. och de praktfulla
gallergrindarna, samt arbeten i S. Marco, nämligen
en berömd bronsdörr till sakristian (Kristi död
och uppståndelse jämte profeter), bronsreliefer på
korbalustradens bröstvärn (S. Marcos underverk),
brons-statyetter af de fyra ev angelist er na, i
hvilka S. gett efter för Michelangelos inflytande,
och en liten bronsdörr till sakramentsaltaret i
koret (Kristus om~ sväfvad af änglar, 1565). Därnäst
märkas: den i uttrycket rörande Johannes döparen,
på dopfunten i S. Maria de’ Frari (1554), graf
vård i S. Salva-tore öfver dogen Francesco Yenieri
(d. 1556), hvars ena sidofigur, Hoppet, är hans
vackraste skapelse, medan den andra, Kärleken, är
svag och maniererad, samt framför allt den öfver
portalen till kyrkan S. Giuliano befintliga statyn
af juristen Tommaso Ran-gone (1553). Slutligen
utförde han kolossalstoder af Neptunus och Mars
för dogepalatsets gård. För S. Antonios kapell i
Padua utförde han reliefen S. Antonio uppväcker en
själf mor derska. Jfr L. Pit-toni, "La libreria
di S. Marco" (1903) och "J. S. scultore" (1909).
1-2. C. K. N. (G-g N.)

Sans pareil [säparä’j], fr., utan like, oförliknelig,
makalös.

Sans pédale [säpedarl], fr., mus., utan pedal.

Sans peur et sans reproche [säpor e säroprå’j],
fr. Se C he v a Ii er.

Sans phrase [säfräs], fr., utan prat, rent ut.

Sanssouci [säsosi], fr., utan bekymmer; namn på
bl. a. ett slott i Potsdam (se d. o.).

San Ste’fano. 1. (Grek. Ha’gios Ste’fanos) Stad i
europeiska Turkiet, vid Marmarasjön, 18 km. s. v. om
Konstantinopel, vid järnvägen till Adrianopel. S. är
bekant genom den där 3 mars 1878 mellan Ryssland
och Turkiet slutna preliminärfreden. I denna måste
Turkiet erkänna Monte-negro, Serbien och Rumänien som
oberoende stater samt Bulgarien som ett själfständigt,
ehuru skattskyldigt furstendöme, hvarjämte Bosnien,
Her-cegovina, Tessalien, Epirus och Kreta skulle
erhålla en författning, som skulle ordnas och
öfvervakas af en europeisk kommission. Till
Ryssland afträddes det f. d. ryska Bessarabien
samt flera områden i Mindre Asien. Detta fördrag
blef dock betydligt förändradt på Berlin-kongressen
(se d. o.) i juli s. å. 1898 invigdes i Galataria,
4 km. n. v. om S., en rysk kyrka till minne af de
fallna under 1877-78 års kri<?. - 2. Italiensk
hamnplats i prov. Grosseto (Toscana), midt emot
Corsica. Befäst. - 3. ö. Se P o n z a-öarna.
1. (J. F. N.) 2. L. WrsonM.

Sa’nta. Se Santo.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:44 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0392.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free