Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Santa Barbara - Santa Barbara de Samaná. Se Samaná - Santa Catalina - Santa Caterina Villarmosa - Santa Catharina - Santa Clara - Santa congregazione dell' indice [-gatsiåne dell i'nditje], Indexkongregationen. Se Index librorum prohibitorum, sp. 485 - Santa conversazione [-tsiåne], it., målark. Se Heligt samtal - Santa Cruz - Santa Cruz [kroth], Alvarez de Bazan, markis af S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och källor samt en liten fiskarkoloni. De små Santa
Barbara (3,6 kvkm., 167 m. hög) och San Nicholas
(40 kvkm., 272 m. hög) äro hemvist för oerhörda
skaror sjölejon och hafsfågel. –
4. Ö. Se S. 3. –
5. Stad i nordamerikanska staten Kalifornien,
vid Stilla oceanen (Santa Barbarakanalen,
se S. 3), slutpunkt för en linje af South
Pacificbanan. 11,659 inv. (1910). Högre skolor,
vin- och fruktodling. Bergoljelager. Vinterkurort
("Amerikas Mentone").
1–5. J. F. N.
Santa Barbara de Samaná. Se Samaná.
Santa Catalina. 1. Ö. Se Santa Barbara 3. – 2. Badort. Se Las Palmas.
Santa Caterina Villarmosa [-måsa], stad i
italienska prov. Caltanissetta (Sicilien) nära
järnvägen Palermo–Catania. 7,966 inv. (1911) i hela
kommunen. Svafvelkälla, oliv- och vinodling.
J. F. N.
Santa Catharina [-ri’nə]. 1. Stat i södra delen af
Brasiliens förenta stater, begränsad i n. af Rio
Yguassú och dess biflod Rio negro, i v. af Rio dos
Antas och Peperi Guassú, i s. af Uruguay och dess
källflod Rio das Pelotas samt i ö. af Atlantiska
oceanen. Inberäknadt öarna, bland hvilka São Francisco
och Santa Catharina äro de förnämsta, utgöres arealen
af 43,535 kvkm. Landet genomdrages från n. till
s. af Serra Geral och Serra do Mar. Floderna äro
många, men endast Itajahy, Ararangua och Mampituba
äro segelbara på korta sträckor. Den af ståtliga
urskogar bevuxna östra bergsluttningen äfvensom
kustremsan äro ytterst fruktbara. Klimatet är sundt,
i anledning hvaraf en mängd främlingar, särskildt
tyskar, anlagt kolonier inom landet. De förnämsta
jordbruksprodukterna äro majs, ris, arrow-rot,
matte, bomull, lin, socker, kaffe, bönor, frukt och
tobak. Boskapsskötsel bedrifves hufvudsakligen i de
västra distrikten. Vid Tubarão finnas stenkolslager,
för hvilkas export en bana blifvit byggd till hamnen
Laguna. Folkmängden beräknades 1913 uppgå till
510,000 personer. De viktigaste tyska kolonierna äro
Dona Francisca (se d. o.), Blumenau (se d. o. 2)
och Theresopolis. Hufvudstad är Florianopolis (se
d. o.), på ön Santa Catharina. – 2. Ö tillhörande
ofvannämnda stat, skild från fastlandet genom en
385 m. bred kanal. Areal omkr. 550 kvkm. ön, som är
kuperad och bördig, koloniserades af portugiser 1720,
och där ligger statens hufvudstad (se Florianopolis).
1–2. (J. F. N.)
Santa Clara. 1. (Villa Clara) Hufvudstad i en
provins med samma namn, omfattande mellersta delen af
västindiska ön Cuba (24,760 kvkm., 567,277 inv. 1914),
belägen i det inre af ön. 54,885 inv. (s. å.). S. står
i järnvägsförbindelse med Habana, Cienfuegos,
Tunas, Sagua la grande och Santiago. Kaserner och en
teater. Stor sockerodling. I närheten koppar- och
järngrufvor. – 2. Köping (town) i nordamerikanska
staten Kalifornien, 15 km. s. om San Francisco-buktens
sydligaste vik. 4,348 inv. (1910). Universitet
(sedan 1913, förut college) med 375 stud. och
50 professorer. Observatorium. Fruktodling
och frukthandel. – 3. Ö. Se Juan Fernández.
1–3. J. F. N.
Santa congregazione dell’ indice [-gatsiåne dell i’nditje],
Indexkongregationen. Se Index librorum prohibitorum, sp. 485.
Santa conversazione [-tsiåne], it., målark. Se Heligt samtal.
Santa Cruz [kroth]. 1. Territorium (gubernacion)
i Argentina, det sydligaste i Patagonien, mellan
territoriet Chubut, Atlantiska hafvet och Chile,
med en areal af 276,900 kvkm. enl. officiell uppgift
(294,000 enl. beräkning af institutet i Gotha) och
8,620 inv. (1912 beräknad folkmängd). Hufvudorten,
Puerto Gallegos, med kyrka, skola, kasern,
marinbyggnader, varuhus och omkr. 1,000 inv. –
2. Departement i östra delen af sydamerikanska
republiken Bolivia. 375,760 kvkm. 297,620 inv. (1914
beräknad folkmängd). S. är till största delen ett
lågland ö. om Anderna; endast i s. v. fylles det af
utsprång från dessa berg. I n. v. genomströmmas
det af de många källfloderna till Mamoré, i
s. ö. tillhör det Paraguays flodområde. Klimatet
är hett och fuktigt, marken mycket fruktbar, men
föga odlad. Där odlas sockerrör, kaffe, kakao,
bomull, majs, maniok, ris, sydfrukter etc. De stora
urskogarna äro rika på värdefulla träslag, kautschuk
och droger. Äfven metaller förekomma (guld, silfver,
kvicksilfver). Emellertid äro f. n. boskapsskötsel
och hästafvel de viktigaste näringarna. – 3. (S. de
la Sierra) Hufvudstad i nyss nämnda dep., ligger
på en trädlös slätt 442 m. ö. h. vid foten af
Anderna. 20,535 inv. (1914). S. är välbyggdt, idkar
liflig handel samt är säte för en biskop. Af staten
subventionerad Sociedad de estudios geográficos é
historicos (stift. 1903). – 4. Stad i nordamerikanska
staten Kalifornien, vid Monterey-viken af Stilla
hafvet, 90 km. s. om S. Francisco, till hvilket
den har järnväg. 11,146 inv. (1910). S. har mycket
vackra omgifningar, bl. a. två nationalparker,
Sempervirens park och Fremont grove of big trees,
med de kaliforniska jätteträden. Mycket besökt
hafsbadort. – 5. Ö. Se Santa Barbara 3. – 6. (S. de
Mudela) Stad i spanska prov. Ciudad real (Nya
Kastilien) vid järnvägen Madrid–Córdoba. 4,898
inv. (1900). Antimongrufva, tillverkning af
stålvaror. – 7. (S. de la Palma). Se Palma,
sp. 1338. – 8. (S. de Tenerife) Hufvudstad på
spanska ögruppen Kanarieöarna, belägen på nordöstra
kusten af ön Tenerife. 63,004 inv. (1910). Säte
för spanske generalkaptenen öfver ögruppen och
militärguvernören och en appellationsdomstol. Hamnen
(Puerto de S.), med starka kustbefästningar,
har liflig sjöfart, och S. är genom telegrafkablar
förenadt med Cádiz, Lissabon, Syd-Amerika
och västra Afrika. – 9. Stad på ön Luzon, bland
Filippinerna, på västra kusten, 20 km. s. v. om
Lingayen. 12,747 inv. (1903). Handel och sjöfart. –
10. Stad. Se Graciosa 1. – 11.
(S. de Mar Pequeña) Hamn i Marokko, vid Kap Nun, som innehades af
spanjorerna 1507–27 och då var af stor kommersiell
betydelse. 1860 afträddes den åter af Marokko till
Spanien, men spanjorerna togo den icke i besittning. –
12. Ö. Se Santa Cruz-öarna.
1–12. J. F. N.
Santa Cruz [kroth], Alvarez de Bazan, markis af S.,
spansk sjöhjälte, f. omkr. 1510 i Asturien, d. 1588 i
Lissabon, erhöll tidigt själfständigt befäl i striden
mot korsarerna, som han besegrade, och åtföljde 1535
Karl V vid beläg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
