- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
741-742

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Santa Cruz [kroth], Alvarez de Bazan, markis af S - Santa Cruz [kroth], Andres - Santa Cruz-öarna - Santa Elena - Santa Fé - Santa Fé-te. Se Symplocos - Santa hermandad [ermanda'th], sp. Se Hermandad - Santa Ines de Cumaná [komana']. Se Cumaná 2 - Santa Isabel, stad. Se Fernando Póo - Santa Isabel, hertig af. Se Calomarde - Santa Isabella [sä'nte isebel'le], ö. Se Isabel och Salomonöarna - Santalaceæ

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

741

Santa Cruz-Santalaceae

142

ringen ai Tunis. Han undsatte 1565 det af turkarna
hotade Malta och medverkade 1571 kraftigt till
den stora sjösegern vid Lepanto. Under Spaniens
krig med Portugal slog han i flera drabbningar den
fransk-portugisiska flottan. Till den stora armadans
öfverbefälhafvare var S. designerad, men utnämndes
ej, vare sig på grund af tilltagande sjuklighet eller
enär han kritiserat den af konung Filip II godkända
operationsplanen.

Sa’nta Cruz [kroth], Andres, sydamerikansk
politiker, f. 1792 i La Paz, d. 1865 i S:t Nazaire
i Frankrike, ledde på mödernet sina anor upp till
inkarikets härskarätt och var öfverstelöjtnant i
spanska kolonialarmén, då han 1821 slöt sig till
frihetsrörelsen. Han blef 1823 insurgenternas högste
befälhafvare i Peru och var sept. 1826-jan. 1827
president i det där upprättade provisoriska
regeringsrådet. Jan. 1829 efterträdde han general
Sucre som president i Bolivia och verkade som sådan
för en förening mellan Peru och Bolivia (se Bolivia,
sp. 1009). Han lyckades verkligen 1836 göra sig till
"protektor" öfver de båda staterna, men uppkallade
därigenom emot sig de öfver hans makttillväxt
bekymrade chilenerna, besegrades af dem vid Yungai
(20 jan. 1839) och nödgades afstå från makten. Efter
ett misslyckadt resningsförsök 1843 flydde han till
Chile och var därpå en tid från 1849 republiken Perus
sändebud i Paris. V. S-g.

Santa Cruz-öarna [kroth-] l. Drottning Charlottas
öar
, en engelsk ögrupp i Stilla hafvet, hörande
till Melanesien och belägen ö. om de sydligare af
Salomonöarna samt n. om Nya Hebriderna, mellan 10°
4’ och 11° 45’ s. br. samt mellan 165° 40’ och 166°
52’ ö. lgd. De omfatta 938 kvkm. och bestå af tre
större öar: Santa Cruz (560 kvkm.), Vanikoro (164
kvkm.) och Tapua (72 kvkm.), samt fyra mindre
förutom holmar och skär. Nästan hvarje ö har ett
flertal namn, tilldelade af olika upptäckare. De
minsta öarna äro flacka korallöar, de sju största
vulkaniska och höga. Den högsta är Vanikoro (924 m.);
på en af de mindre, Tinakula (Tenakora), finnes en 670
m. hög, ännu verksam vulkan. Äfven de vulkaniska öarna
omges af korallref och äro svårtillgängliga. Klimatet
är hett och fuktigt; svåra stormar rasa ofta. Till
sina naturförhållanden likna de Salomonöarna och Nya
Hebriderna; äfven befolkningen står nära invånarna på
dessa ögrupper och är således melanesier utom på den
sydligaste ön, Tucopia (66 kvkm.), där 700 polynesier
lefva. Hela befolkningen anslås till 7,700 pers.,
som lyda under en mängd höfdingar. De äro skickliga
sjömän och bygga båtar, vanligen urholkade ur en stam,
som kunna rymma 30 personer. – S. upptäcktes 1595
af spanjoren Alvaro Mendaña, som dog på S. Cruz, och
återfunnos af engelske amiralen Carteret 1767, hvilken
gaf gruppen namnet Drottning Charlottas öar. Sedan
led La Pérouse skeppsbrott på Vanikoro (1788). Öarna
togos 1898 i besittning af England. J. F. N.

Santa Elena. 1. By i prov. Entre Rios, republiken
Argentina, är en af de största tillverkningsorterna
af köttextrakt; öfver 100,000 nötkreatur slaktas
årligen. – 2. By i prov. Guayas, i
sydamerikanska republiken Ecuador, nära Santa
Elena-golfven. I trakten finnas stora oljefält, som
bearbetas af två engelska bolag.
1–2. J. F. N.

Santa Fé. 1. Provins i sydamerikanska republiken
Argentina, begränsad i n. af Territorio del Chaco,
i v. af Santiago del Estero och Córdoba, i s. af
Buenos Aires, och i ö. skiljes det genom Paraná från
Entre Rios. 131,906 kvkm. 915,132 inv. (beräknad
folkmängd 1910). S. är en stor slätt med många
floder, af hvilka de största äro Paraná och Rio
Salado. Klimatet är sundt med en medeltemperatur i
norra delen af 22° och i den södra af 17° och med en
årlig nederbörd af 1,167 mm. Den enda mineralprodukten
är kalk. Den ytterst fruktbara jorden producerar
förnämligast hvete, därnäst lin, majs, lucern, hafre
m. m. Jordbruket är hufvudnäring; först i andra
rummet kommer boskapsskötseln. Industrien omfattar
sågverk, garfverier, järngjuterier, sockerfabriker
etc. Den viktigaste handelsplatsen är Rosario.
– 2. Hufvudstad i nämnda prov., vid en arm af
Paraná, ungefär midt emellan denna flod och Rio
Salado, 37 m. ö. h. 48,600 inv. (1914). Genom en
12 km. lång järnväg är S. förenadt med sin hamn
vid Paraná, Colastiné. S. är säte för en biskop
och har katedral, jesuitkollegium, universitet,
lärar- och lärarinneseminarium samt liflig handel. –
3. Hufvudstad i nordamerikanska staten New Mexico,
vid floden S. (biflod till Rio del Norte) och vid
Atchison–Topeca–S. och Denver–Rio grande-järnvägarna,
2,145 m. ö. h. 5,072 inv. (1910), mest mexikaner
och indianer. Säte för en katolsk ärkebiskop,
School of american archæology (inrättad 1907),
museum och slöjdskolor för indianbarn. I närheten
guldvaskerier. S., en af unionens äldsta städer,
är under sommaren en omtyckt luftkurort. – 4. S. de
Antioquia
[-ki’a]. Se Antioquia. – 5. S. de Bogotá
[bågåta’], hufvudstad. Se Bogotá. – 6. S. de
Guanajuato
[gωanachωa’tå], hufvudstad. Se Guanajuato 2.
1–2. J. F. N.

Santa Fé-te. Se Symplocos.

Sa’nta hermandad [ermanda^h], sp. Se Herrn a n d a d.

Sa’nta lne’s de Cumanå [komana’]. Se C u-m a n å 2.

Sarnta lsabe’1, stad. Se Fernando Po o.

Sa’nta lsabe’1, hertig af. Se Calomarde.

Santa Isabella [sä7nte is8be’l9], ö. Se I sa be l
och Salomonöarna.

Santalaceae. bot., växtfamilj af serien
Santa-lales, omfattande omkr. 250 till största
delen halfparasitiska mindre träd och buskar eller
örter, med spridda eller motsatta, hela blad utan
stip-ler. De vanligen små blommorna äro aktinomorfa,
sam- eller skildkönade, sambladiga, vanligen
4-5-flikade, med motsvarande antal ståndare. Frukten
är nöt eller stenfrukt. I Sverige finnes släktet
Thesium (se d. o.) och i södra Europa Osyris (se
d. o.) och Comandra. F. ö. äro familjens flesta
arter tropiska. Flera arter af släktena Santalum
(se d. o.), Fusanus o. a. lämna värdefullt virke,
många ha ätliga stenfrukter med mycket sött fruktkött
och mandelsmakande frön, t. ex. Fusanus acuminatus
(Santalum acumina-tum), quandang. Hos Exocarpus
cupressiformis

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:03 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0395.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free