- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
743-744

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Santalaceæ - Santalales - Santaler - Santali, språk. Se Santaler - Santalin - Santalmissionen - Santalor - Santalsyra. Se Sandelträ - Santa Lucia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

743

Santalales-Santa Lucia

744

(Australien) är fruktskaftet ätligt och köttigt
förtjockadt på samma sätt som hos Anacar-dium.
O. T. S. (G. L-m.)

Santalales, 6ot., växtserie inom Archichlamy-dece
bland dikotyledonerna, utmärkt af cykliska, vanligen
homoiochlamydeiska blommor med ståndarna motsatta
hyllebladen. Fruktämnet är undersittande. De
flesta hithörande växter äro mer eller mindre
parasitiska (undantag fam. Olacacecs). De viktigaste
familjerna äro Santalacece, Olacacece, LoranthacecK
och Balanophoracece. Jfr Hyste-rop h y t a.
G- L-m.

Santäler, den förnämsta grenen af stammen kolh,
Brittiska Indiens uräldsta folkstam, bosatt i
Bengalen (se Kolh med fig. l och utom där anförd
litteratur äfven E. Heuman, "Om Santalfolket
och dess nuvarande hemland", i "Ymer" 1892). -
Santalernas språk, s an ta Ii, tillhör de kolari-ska
(khervariska) språken. På detsamma finnas endast
religiösa läroböcker o. d. Missionären L. Skrefsrud
har inlagt stora förtjänster om dess behandling genom
"Grammar of the Santhal langu-age" (Benares, 1873). Af
nyare arbeten (utom under Kolh nämnda) må framhållas:
E. Heuman, "Grammatisk studie öfver santal-språket"
(i "Oversigt över det Danske videnskabernes
selskabs forhandlinger" 1892) med V. Thomsens
"Bemserk-ninger om de khervariske sprogs stilling"
(ibid.) och "Nogle bemaerkninger om Santhal-sproget"
(i "Nord. Santhal-Missions festskrift" 1892). K. F. J.

Santali, språk. Se S a n t a l e r.

Santalin, farm. kem., rödt färgämne i s. k. rödt
sandelträ, lignum Santali rubrum, af Pterocar-pus
santalinus L. fil. (se P t e r o c a r p u s).

Santälmissionen, missionsverksamheten bland santalerna
(se d. o.), grundlades af dansken H. P. B orre se n
(f. 1825, d. 1901) och norrmannen L. 0. Skref sr u d
(f. 1840, d. 1910). Efter brytningen med den tyska
missionen i kolhernas land under dansk-tyska kriget
1863-64 leddes de 1867 till Santalistan i Bengalen
och upprättade där sin första station, Ebeneser, som
sedan varit denna missions hufvudstation. Under de
två första åren gjorde de sig grundligt förtrogna med
infödingarnas språk, seder, samhällsinrättningar och
religion. I deras religiösa sägner funno de många
anknytningspunkter för evangelieförkunnelsen, så
äfven i den sanningskärlek, öppenhet, omedelbarhet
och kärlek till land och folk, som kännetecknade
infödingarna. Svåra hinder lågo i flera dåliga
sidor i nationalkaraktären, särskildt i den allmänna
dryckenskapslasten, och det svåra sociala läge, hvari
de befunno sig genom sitt beroende af samvetslösa
hinduer, och rättslöshet i allmänhet. Missionärerna
framträdde från början såsom folkets verkliga vänner
och lyckades genom energiska och kloka åtgärder
få engelska domstolar inrättade, skattefrågan
reglerad, rätten lagstad-gad, brännvinsförsäljningen
förhindrad och hela landet, som förut lydt under
hinduiska länsherrar, lagdt direkt under engelska
regeringen. Detta bidrog naturligtvis till att
tillvinna dem infödingarnas förtroende. Ett godt
grepp var ock att, sedan en församling kommit till
stånd, de snart ur hennes midt lyckades få infödda
medarbetare, som drogo ut i byarna, två och två,
och predikade evangelium. Så blef missionstanken

från början lefvande bland de san
talkristne. Skolverksamheten har ock gjort en
betydelsefull insats i missionsarbetet. De tre
förstlingarna döptes 1869; 1871 uppgick antalet
santalkristna till 35-och 1913 till 17,953. Efter
tider af stor framgång har det varit sållningstider,
hvarpå åter följt tider af mera stilla och
djup växt. - Då Santalistan var öfverbefolkadt,
grundlade missionärerna 1882 i Assam en koloni,
som utvecklat sig på ett löftesrikt sätt och äfven
upptagit en själfständig mission bland bergfolket
mech. Assamkolonien räknade

1898 2,049 medlemmar, 1913 4,170.
Missionärernas antal är f. n. (1915) ett 30-tal
(manliga och kvinnliga), stationernas antal 22.
Betydande språkliga arbeten äro utförda,
särskildt genom Skref srud. 1888 utfärdades
af nordiska vetenskapsmän inbjudning för bildande
af en fond till santallitteraturens förmån. Utom
grammatiska och lexikaliska arbeten bör särskildt
nämnas, att hela bibeln öfversatts och förelåg
färdigtryckt i slutet af 1913. Santälmissionen har
ock sin egen tryckpress. - Missionens officiella
namn är Nordisk hem-mission bland santalerna.
Därmed är antydt, att själfva ledningen af
arbetet ligger på missionsfältet i missionärernas
händer. En reglerande missionsstyrelse i
Norden finnes icke. Där har Santälmissionen
endast understödjande kommittéer, en i Danmark
(organ: "Dah-kvala"), en i Norge (organ:
"Santalen") och en i Amerika, hvarjämte den äfven
i England kan räkna på enskilda understödjande
vänner. Jämväl i Sverige bildades kommittéer för
Santälmissionen i Göteborg, Stockholm och Uppsala,
och ett särskildt organ, "Johar", utgaf s under
åren 1888 -1907. Det såg då en tid ut, som om
santal-missionen skulle komma att göra skäl för sitt
namn af "nordisk", i synnerhet då en svensk,
licentiaten E. Heuman, 1886 inträdde som medarbetare
i densamma. Men med Heumans utträde

1899 och öfvergång till svenska kyrkans
mission bland tamulerna i södra Indien försvagades
intresset, och f. n. torde Santälmissionen
i Sverige kunna räkna på endast några få
enskilda vänner. Santälmissionen är sålunda
f. n. dansk-norsk-engelsk-amerikansk.
Inkomster och utgifter balansera på omkr.
100,000 rupier (l rupie = l,2i kr.).
A. K.

Santalol [-lål], farm. kem.} benämning på två
terpenalkoholer, som väsentligen utgöra den flyktiga
oljan i hvitt sandelträ, lignum santali album,
som erhålles af Santalum album (se San-talum).
C. G. S.

Santälsyra. Se Sandelträ.

Santa Lucia [sä’nte lösi’ä], engelsk ö i Västindien,
hörande till guv. Windward islands, 35 km. s. om
Martinique. 602 kvkm. 48,637 inv. (1911), mest
fransktalande katolska färgade, ön är vulkanisk och
bergig samt höjer sig i toppen Piton de Canaries
till 958 m., har lager af svaf-vel och alun samt
heta källor. Starkt skogbe-vuxen. Odling af socker,
kaffe, kakao, kryddor och bomull. Jämte dessa äro rom,
blåträ och boskap exportvaror. Utförseln hade 1913-14
ett värde af 274,460 pd st. och införseln af 288,400
pd. De in- och utgående fartygen hade en dräktighet
af 3,5 mill. ton. öns hufvudort är Port Castries
1. Carenage (se d. o.). - ön

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 19:01:24 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0396.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free