- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
747-748

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Santander - Santander, Francisco de Paula - Sant' Angelo [a'ndjelå]. Se San Angelos borg - Santa Ninfa - Sant' Antimo - Sant' Antioco - Sant' Arcangelo de Romagna - Santarem - Santa Rosa - Santarosa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

747

Santander-Santarosa

748

bergigt. Bland mineralier märkas järn, koppar,
bly och stenkol. Därjämte finnas i mängd sali-ner
och mineralkällor. Boskapsskötsel och fiske äro
hufvudnäringar. - 2. (I forntiden Portus Blendii
och Fanum S. Andreas) Hufvudstad i nämnda provins,
pittoreskt belägen på en halfö i Vizcayaviken,
bildad af Kia de S. och omgifven af vinberg. 65,046
inv. (1910). Biskopssäte med katedral, som urspr,
var gotisk (1200-talet), men sedan så förändrats,
att föga återstår af den gamla byggnaden, präst-
och lärarseminarium, handels-och navigationsskola,
biologisk station, arena för tjurfäktningar. S. är
näst Coruna den viktigaste handelsstaden på
Spaniens norra kust. Genom tre järnvägar står det i
förbindelse med det inre landets järnvägsnät. Hamnen
är förträfflig. Liflig handel; de viktigaste
importvarorna äro tobak, kakao, kaffe, stockfisk,
trä- och järnvaror, petroleum; exporten utgöres
af konserver, hvetemjöl, järnmalm, vapen, papper
och vin. Stadens industri omfattar bl. a. tobaks-
och pappersfabriker, ång-kvarnar, bryggerier,
sockerraffinaderi, järngjuterier och skeppsvarf. -
S. har mycket besökta hafs-bad vid Sardinero, som
är förenadt med staden genom spårväg, och i dess
natursköna omgifningar finnas 7 varma mineralkällor. -
3. Två departement i sydamerikanska republiken
Colombia, hvilka ligga mellan Magdalenafloden och
Andernas östligaste kedja. Nord-S. (16,200 kvkm.,
204,381 inv. 1912) har till hufvudstad San José
de Ciicuta (se San José 4), Syd-S. (46,270 kvkm.,
400,084 inv. 1912) har till hufvudstad Buc aram
an ga (se d. o.). De båda dep. utgjorde före 1908
ett enda. Deras område är fylldt af Anderna, men
har många fruktbara högslätter, där man odlar
socker, kaffe, kakao, bomull och tobak, hvilka
varor exporteras i mängd. F. ö. är landet täckt
af täta urskogar; klimatet är hett och osundt.
1-3. J- F. N.

Santander, Francisco de Paula, sydamerikansk general
och statsman, f. 1792 i Rosario de Ciicuta, d. 1840
i Bogotå, deltog i befrielsekriget under Bolivars
befäl, till sist som divisionsgeneral, och blef
vice president i republiken Colombia 1821 samt
förde regeringen under Bolivars frånvaro i Quito och
Peru. Vid dennes återkomst ställde sig S. i spetsen
för oppositionspartiet och blef med anledning däraf
anklagad för delaktighet i en sammansvärjning mot
"befriaren". Han dömdes 1828 till döden, men benådades
och begaf sig till Europa, hvarifrån han återvände
efter Bolivars död. 1832-36 var han president
i Nya Granada, sökte som sådan bl. a. främja
undervisningsväsendets utveckling och var från
1837 till sin död medlem af republikens kongress.
(V. S-g.)

Sant’ Angelo [Vndjelå]. Se San Angelos borg.

Sarnta Ni’nfa, stad i italienska prov. Trapani
(Sicilien), vid järnvägen Palermo-Trapani. 7,092
inv. (1911, som kommun). Vinodling. J. F. N.

Sant’ Antimo [antimå], stad i italienska prov. Neapel,
vid järnvägen Neapel-Foggia. 10,279 inv. (1911,
som kommun). Vinstensfabriker. J. F. IS.

Sant’ Antioco [-tlåkå], i forntiden Plumba-ria,
italiensk ö vid sydvästra kusten af Sardinien, med
hvilket den är förenad genom en af romarna byggd
bro. 109 kvkm. 5,417 inv. (1901).

ön, med hufvudorten S. (4,489 inv. 1911), den
feniciska, sedan romerska staden Sulci, har puniska
och romerska grafvar, katakomber, kastell, ett dussin
nuragher (se d. o.) och fornminnen. J- F. N. Sant’
Arca’ngelo di Romagna [-djelå -råma^ja], stad i
italienska prov. Forli,, vid Rubicon, nära Adriatiska
hafvet. Påfven Klemens XIV:s födelseort. 10,191
inv. (1911) i hela kommunen.

Santarem [söterö?]. 1. Hufvudstad i portugisiska
distriktet S. (6,619 kvkm., 325,775 inv. 1911)
och förr i prov. Estremadura, vackert belägen på Te
jos högra strand, vid järnvägen Lissabon-Oporto, 74
km. n. n. ö. från Lissabon. 9,897 inv. (1911). Staden,
som omges af gamla fästningsverk, är säte för en
biskop samt har prästseminarium, normalskola och
ruiner af ett moriskt citadell. Tillverkning af
ylle- och virkade varor, odling af vin, oliver
och frukt. Urspr, en romersk koloni, benämnd
Scallabis, kallades S. af araberna Schantara och
var under medeltiden de portugisiske konungarnas
residens. 16 maj 1834 stod i stadens närhet den
afgörande strid, genom hvilken troninkräktaren
dom Miguel blef besegrad. - 2. Stad i staten
Para i Brasilien, vid den segelbara Tapajoz,
vid dess mynning i Amasonfloden. Omkr. 5,000
inv. Viktig flodhamn med liflig handel (kakao,
kautschuk, kopaivabalsam, sassa-parill etc.).
1-2. (J-F. N.)

Santa Rosa [råsa]. 1. Stad i centralamerikanska
republiken Honduras, i landets västra del. 10,574
inv. (1914). Stora tobaksplantager. –
2. Stad i nordamerikanska staten Kalifornien,
70 km. n. ö. om S. Francisco. 7,817 inv.
(1910). Vin- och rosodling. S. förhärjades af
den stora kaliforniska jordbäfningen 18
april 1906. –
3. (S. de Vite’rbe) Stad
i sydamerikanska republiken Colombia,
dep. Boyacá. 2,521 m. ö. h. 9,000 inv. (1902).
Högre skola. Tillverkning af filthattar och
bomullstyger. – 4. Ö. Se Santa Barbara.
1–2. J. F. N.

Santarosa [-rasa], Annibale Santorre di Rossi
dePomarolo, italiensk frihetsman, f. 1783, d. 1825,
användes af Napoleon 1812 -14 som prefekt i Piemont. I
det kortvariga kriget mellan Savojen och Frankrike
1815 deltog S., under den följande tiden tjänstgörande
i krigsministeriet. Missnöjd med 1815 års organisation
af de italienska statsförhållandena och särskildt
öfver Österrikes öfvermakt i Italien, slöt sig S. till
det nationella officerspartiet. För militärrevolten i
Sardinien mars 1821 var S. den egentlige ledaren. Dess
syfte förklarades af honom vara att befria Sardinien
från Österrikes inflytande och att hindra denna makt
att krossa frihetsrörelserna i Neapel. Insurgenternas
underhandlingar med prins Karl Albert förmedlades af
S. Vid revolutionens misslyckande flydde han till
Frankrike, hvarifrån han senare nödgades bege sig
till England. 1824 begaf han sig till Grekland för att
deltaga i frihetskriget och stupade vid de egyptiska
truppernas anfall på Sfakteria 1825. Genom sin nobla,
men svärmiska natur är S. en typisk representant för
de tidigare italienske frihetskämparna. Han författade
La revolution piemontaise (1822), en skildring af
1821 års revolution; hans Lettere utgåfvos 1877 af
Bianchi E. N-nn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:03 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0398.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free