Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär / 753-754 (1916) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Santesson, svensk, från Småland härstammande släkt - Sant' Eufemia-bukten - Santi, Raffaello

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Nobel". I tal och skrift har han kraftigt verkat
för folkets sedliga uppfostran, och han har, ehuru
utpräglad fredsvän, alltid varit en den ifrigaste
anhängare af ett fullt verksamt försvarsväsen. S. har
vid särskilda tillfällen uppträdt som lycklig
diktare; en del af hans sånger utgaf s under
titeln Valda dikter 1912 som ett bidrag till
pansarbåts-insamlingen.

1. (K. W-g.)
2 o. 5. R. T-dt,

Sant’ Eufemia-bukten [-eofé-], it. Golfo di Sant’
Eufemia, en half cirkelformig bukt, som Tyrrhen-ska
hafvet bildar på Kalabriens västra kust. Den har
sitt namn af en liten by nära dess nordöstra strand.

J. F. N.

Fig. 1. Rafaels själfporträtt (omkr. 1505). Florens.

Santi, Raffaello, italiensk målare och
arkitekt, f. 1483 (sannolikt 28 mars) i Urbino, d. 6
april 1520 i Kom. Hans familjenamn latiniserades till
Sanctius, hvaraf uppkom det italienska
S a nz i o; utanför Italien kallas han oftast Rafael
(Raphael, Raffael). Hans fader, Giovanni
S. (d. 1494), var en aktningsvärd målare af föga
betydelse. Af honom tyckes sonen ha fått sin första
ledning. Han blef sedan lärjunge till Timoteo Viti,
som varit elev af F. Francia i Bologna och som
öfverflyttade till Urbino 1495. 1500 målade S. i
Peruginos ateljé i Perugia. Hans ytterst smidiga
mottaglighet för intryck utifrån visar sig redan i han
tidigaste verksamhet. Liksom han först följt i Vitis
spår, upptog han sedan Peruginos framställningssätt
och typer. Han påverkades äfven af sin äldre kamrat
Pinturicchio, men den gamla uppgiften, att han skulle
ha medverkat i dennes freskoarbeten i Sienas Libreria
1503 ff., är obevisad och föga trovärdig. Bland
hans kända ungdomsverk äro de små noggrant utförda
målningarna S. Mikaels strid med draken (Louvre),
Gratierna (Chantilly) och Riddarens dröm (National
gallery, London). Inflytande af Perugino röjes i ett
par framställningar af Den korsfäste, omgifven af
helgon (i Petersburg och i Monds galleri i London) –
ett par madonnor (Madonna Connestabile, Petersburg,
Madonna Solly, Berlin) äro mera trefvande och
klumpiga. Afgjorda framsteg beteckna Marias kröning
(1503, Vatikanen), altarbilder med en tronande madonna
jämte helgon (i National gallery och P. Morgans
samling) samt främst Sposalizio (Jungfru Marias
förmälning, 1504, Breragalleriet i Milano). Sistnämnda
målning visar på ett slående sätt, hur S. förädlade
och förskönade Peruginos såväl kompositions- som
teckningssätt och typer – äfven af perspektivet med
det lilla rundtemplet i taflans bakgrund åstadkom han
en harmoni, som saknas i föregångarens kompositioner
af liknande art.

1504 slog sig S. ner i Florens, där vid denna tid
ett rikt konstlif blomstrade. Han studerade Lionardo
da Vincis ryttarstrid, som utställdes i kartong
1505 jämte Michelangelos badande soldater, han
studerade Masaccios fresker i S. Maria del Carmine,
och att han tog intryck af Fra Bartolomeo, visar
fresken Treenigheten, som han påbörjade 1505 under
sin vistelse i Perugia. Denna fresk (i S. Severo;
S. utförde endast öfre delen, det nedre partiet
tillfogades efter 1520 af Perugino) är i kompositionen
påtagligt inspirerad af Fra Bartolomeos "Yttersta
domen" (fullbordad 1499, nu i Uffizigalleriet;
S. upptog senare kompositionens hufvuddrag i
"Disputa"). I Perugia målade S. bl. a. altarbilden
Madonna Ansidei (1506, National gallery). Han
återvände snart till Florens. Från de år han vistades
där stammar flertalet af hans madonnabilder. Madonna
del Granduca (Pitti-galleriet, knästycke) torde
vara en af de tidigaste. Han arbetar – som bevarade
tecknade skisser utvisa – ihärdigt och med omsorg på
att sammansluta grupperna till en enhetlig och fast
komposition efter de uppslag Lionardo gett och med
rikt och harmoniskt linjespel. Madonnorna från detta
skede höja sig till ideal mänsklig skönhet i uttryck
och form. Figurerna insättas i regel i ett idylliskt,
ideellt komponeradt landskap. Motivet utvidgas ofta
genom tillfogande af den lille Johannes, någon gång
äfven af Josef och Elisabet. Bland dessa grupper äro
Madonnan med steglitsan (Uffizigalleriet), Madonnan
i det gröna (Wien), La belle jardiniére (Louvre
1507, af bildad i art. Jardiniére), andra i
München (Madonna Canigiani, afbildad i art. Heliga
familjen), Chantilly, Budapest, Madrid, Petersburg,
Berlin m. fl. En stor kyrktafla är Madonnan
under baldakinen, som S. lämnade ofullbordad (den
kompletterades efter S:s död; Pittigalleriet). Bland
de porträtt, som belysa S:s florentinska skede,
är den själfulla bilden af en okänd kvinna (Donna
ignota) samt själj-porträtt (fig. 1; mycket skadadt
och öfvermåladt, båda i Uffizigalleriet). De båda
porträtten af An-gelo och Maddalena Doni betviflas
af en del forskare vara utförda af S., likaså Donna
gravida (dessa i Pittigalleriet). Till detta skede
hör slutligen Kristi grafläggning (1507, målad för
S. Francesco i Perugia, nu i Villa Borghese i Rom),
där S. i en invecklad komposition sökte samla hvad
han lärt. Kompositionen är nästan pinsamt studerad,
konstlad och full af reminiscenser från andra bilder,
föga lyckad i det koloristiska, öfver hufvud taget af
större intresse i sökandet än i resultatet. Märkliga
äro de tre hithörande predellamålningarna (i
Vatikanens galleri).

S:s florentinska skede varade till hösten 1508,
då påfven Julius II på Bramantes inrådan kallade
honom till Rom. Där blef påfven så intagen af honom,
att han lät den pågående dekoreringen af en våning
i Vatikanen afbrytas och gaf S. i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>