- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
789-790

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Saratov - Sarauw [sarao]. 1. Kristian Fredrik Konrad S -- 2. Georg Frederik Ludvig S - Saravak - Saravia - Sarzin [-sä], J. F. Se Sarasin - Sarbievius, latinisering af Sarbiewski (se d. o.) - Sarca, flod. Se Mincio - Sarcey [sarsä], Francisque

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

789

Sarauw-Sarcey

790

tillhör guv. Samara. S. anlades 1592 på den vänstra
flodstranden. lo. 2. (J. F. N.)

Sarauw [saräo]. 1. Kristian Frederik Konrad S.,
dansk militärförfattare, f. 1824 i Slesvig,
d. 1900, student 1843 i Kiel, ingick 1848 som
frivillig i slesvig-holsteinska hären, deltog i
många större träffningar och blef 1849 löjtnant. Som
sådan upptogs han 1852 i danska hären, förde ett
kompani i 1864 års krig och avancerade 1865 till
kapten. Hans framställning i "Berlingske tidende"
af fransk-tyska kriget 1870-71 (utg. i 2 bd 1872)
väckte stor uppmärksamhet; men då det visade sig,
att i den tyska editionen uttalades en väsentligt
annan, afgjordt tyskvänlig uppfattning än den, som
kommit till orda i den danska, måste han i jan. 1872
lämna krigstjänsten. Han blef då medarbetare i tyska
tidningar och militära tidskrifter, författade Der
russisch-turkische krieg (1878) och Die feldziige
Karls XII (1881) samt Betragtninger över vore
forsvarsforhold (1882). 1874 trädde han så i
förbindelse med en fransk militär upplysningsbyrå
för att leda dess spioneri i Tyskland och blef
därför sommaren 1885 under en resa i Tyskland häktad
samt i febr. 1886 dömd till 12 års straffarbete,
men frigafs redan i juli 1887. Han återvände då
till Köpenhamn och var den följande tiden militär
medarbetare i "Politiken". .- 2. Georg’ Frederik
Ludvig S., brorson till S. l, arkeolog, botanist,
f. 1862 nära Vording-borg, Danmark, blef studient
1881, egnade sig först åt skogsvetenskap och botanik,
särskildt växt-fysiologi, samt studerade 1881-92 vid
danska, tyska och franska högskolor och institut
och erhöll 1892 danska Videnskabernes selskabs
pris för afh. Rodsymbiose og Mykorrhizer scerlig
hos skovtrceerne (i "Bot. tidskrift", 1893). Han var
1894-1911 anställd som assistent vid nationalmuseets i
Köpenhamn lornsakssamling, studerade 1911 fornkunskap
i Uppsala och blef 1913 filos, licentiat där. Sedan
1912 är han intendent vid Göteborgs musei arkeologiska
afdelning. Bland S:s arkeologiska arbeten märkes
En stenålders boplads i Maglemose ved Mullerup
sammenholdt med beslcegtede fund (i "Aarböger for
nord. oldkynd. og. hist.", 1903).

Sara’vak, ett under engelsk öfverhöghet stående rike
(hvars regent bär titeln ra j a) på nordvästra kusten
af Borneo, mellan Kap Datu i s. och Kap Bärarn
i n. Omkr. 109,000 kvkm. 500,000 inv. (malajer,
dajaker o. a. stammar samt kineser). Kusten är med
undantag af södra delen låg och sumpig eller sandig. I
landets östra del träffas berg till 3,000 m. höjd. De
största floderna äro Bärarn, Rejang med stort delta
och Batang. Rejang är segelbar för medelstora fartyg
under 260 km., men genom sandbankar äro alla floderna
otillgängliga från hafvet. Temperaturen växlar mellan
20° och 32°, regnmängden per år är omkr. 4,000-
5,000 mm.; dock är klimatet ganska sundt utom
vid öfvergången mellan regntiden och den torra
tiden. Produkterna äro desamma som i Brittiska
Nord-Borneo (se d. o.). Statsinkomsterna voro
1913 170,570 pd st., utgifterna 163,267 pd. Någon
statsskuld fanns icke. Importen steg s. å. till
661,469 pd, exporten till 801,058 pd (mjöl 119,072
pd, peppar 156,330 pd, kautschuk 142,932 pd, guld
125,697 pd). Hufvudstad är Kuching (1. Serawak)
i landets västligaste del, 37 km. från

mynningen af floden S. med liflig handel och 20,000
inv. - S. har bildats af sir James Brooke (se d. o.);
nuv. raia är sir Charles Brooke (se d. o.), som
1888 ställde sitt rike under engelsk öfverhöghet.
J. F. N.

Sara’via, stad på västra kusten af ön Negros, bland
Filippinerna. 13,132 inv. (1903). Sjöfart och handel.
J- F. N.

Sarazin [-sä7], J. F. Se Sa ra si n.

Sarbiévius. latinisering af S a r b i e w s k i
(se d. o.).

Sarbie^ski, Maciej Kazimierz, polsklatinsk skald
af litauisk börd, f. 1595, d. 1640, studerade vid
akademien i Vilna, inträdde 1612 i jesuitorden, blef
professor i filosofi och teologi vid Vilnas akademi
och konung Wladyslaws hofpredi-kant. Hans latinska
diktning, hvaraf mycket gått förloradt, utgöres
hufvudsakligen af eden och di-tyramber: Luricorum,
Silviludia, Miscellanea, Epi-grammata och Posthuma. På
sin tid firad som "polsk Horatius" och af påfven Urban
VIII utmärkt med guldmedalj och lagerkrans, var han
dock något öfverskattad och framträdde, sedan det
polska språket redan inträdt i sin "guldålder". En
god upplaga af hans skrifter utkom i Antwerpen
1632, den senaste i "Biblioteca poétarum latinorum"
(1840) samt dikter (1892). Polsk öfv. af Syrokomla
(1872). Jfr Langbein, "Commentarii de M. C. Sarbievii
vita, studiis et scriptis" (1574), och Kolanowski,
"De M. C. Sarbievio, Polonico Horatio" (1842).
A-d J.

Sa’rca, flod. _Se M i n c i o.

Sarcey [sarsa], Francisque, fransk skriftställare,
f. 8 okt. 1827 i Dourdan, d. 16 maj 1899 i Paris,
genomgick Ecole normale och anställdes som lärare i
landsorten, men på grund af fritänkeri utsattes han
för förföljelse och tog afsked 1858 samt egnade sig
åt journalistik. Han hade debuterat i "Le Figaro",
där han skrifvit med bifall mottagna skildringar från
landsorten under pseudonymen Satané Binet; sedan
medarbetade han i många tidningar. Redan 1859 hade
han funnit sitt egentliga område: teaterkritiken,
som han först skref i "L’opinion nationale",
sedan, från 1867 till sin död, i "Le temps", under
hvilken tid han uppnådde sin största ryktbarhet och
enastående auktoritet. Han vann denna genom ovanlig
kännedom om scenens fordringar och dramats teknik,
genom hänsynslös ärlighet och godmodig öppenhet,
genom sundt förstånd och humoristisk framställning,
hvilken i hög grad slog an på den bredare publiken,
men f. ö. förskaffade honom sympati inom alla
kretsar. Han anslog gärna en personlig ton, talade om
sin närsynthet och andra sina egenheter cch var öfver
hufvud borgerlig till sin person, sitt uppträdande
och i sina omdömen - stundom alltför borgerlig;
däraf benämningen "onkel Sarcey".

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:37:01 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0421.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free