Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sarlo [-lå], Francesco de - Sarmater - Sarmaticus, pseudonym. Se Liebert, E. von - Sarmatiska slätten. Se Europa, sp. 1070 - Sarmentaceæ, bot. Se Vitaceæ - Sarmiento [-tå], Domingo Faustino - Sarmientokanalen. Se Patagoniska kanalerna, sp. 216 - Sarmizegethusa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
811
Sarmater-Sarmizegethusa
812
darwinismo (1887), Lo studio dei sentimenti
nella psicologia inglese contemporanea (1892),
La psico-logia di Cristina de Svezia (1892),
Saggi di filosofia (1896, 1897), Metafisica
(1898), II concetto delV anima ’1900), I dati
deW esperienza (1903), Princip tt di scienza
etica (1909), La patologia mentale (1909) m. fl.
S-e.
Sarmater, ett ö. om Don, mellan Svarta och Kaspiska
hafven boende folk, som under århundradena närmast
f. Kr. eröfrande utbredde sig mot v., öfver det
gamla skytiska området, allt intill Donau och
Karpaterna. Med undantag däraf, att kvinnan hos
dem tyckes ha intagit en friare och mera hedrad
ställning än hos sky terna, skildras de såsom
fullständigt liknande de senare. Med all sannolikhet
äro de sålunda att hänföra till de skytiska folken
eller stå dem åtminstone ganska nära. De olika
meningar, som blifvit uttalade om s k y-terna (se
d. o.) och deras härkomst, gälla således äfven i
samma utsträckning om sarmaterna. Hos forntidens yngre
geografer vardt namnet S a r-m a t i a en beteckning
för hela det ofantliga östeuropeiska slättlandet på
andra sidan Karpaterna allt inåt Asien; och genom
Tanais (Don) ansågs det delas i ett europeiskt
och ett asiatiskt område. Under Markomannerkrigen
i 2:a årh. e. Kr. kämpade sarmaternas västligaste
förgreningar vid kvadernas sida mot romarna under
Marcus Aure-lius, liksom de synas förut som dacernas
bundsförvanter ha stridt mot romarna under Trajanus
Sarmatiska pansarryttare, flyende för romerskt
kavalleri. Relief från Trajanuskolonnen.
(se fig.). Under folkvandringen namnes detta folk
ännu någon gång, vid sidan af gepider, hunner m. fl.;
men därefter försvinner det fullständigt ur historien.
E. Sn.*
Sarma^icus, pseudonym. Se Liebert, E. von.
Sarmatiska slätten. Se Europa, sp. 1070.
Sarmentäceae, bot. Se V i t a c e se.
Sarmie’nto [-tå], Domingo Faust i n o, argentinsk
president, f. 1811 i San Juan, d. 1888 i Asunciön
(i Paraguay), deltog 1829 på den uni-tariska sidan i
inbördeskriget mellan unitarier och federalister (se
Argentina, sp. 1441-42) och utvandrade efter Kosas’
och federalisternas seger .till Chile. Han återvände
1836 och inrättade en
flickskola i sin fädernestad, men flyttade
1840 åter till Chile och inrättade där (1842)
normalskolan i Santiago, det första lärarseminariet
i Sy d-Amerika. S. verkade äfven som utgifvare
af läroböcker för undervisningens höjande och
uppsatte 1843 "El progreso", den första i Santiago
tryckta tidningen. 1845-47 företog han på chilenska
regeringens uppdrag en resa i Europa och Förenta
staterna för att studera folkskoleväsendet där. Till
Argentina återvände S. 1851 och deltog 1852 i general
Urquizas resning mot diktatorn Rosas. Han utgaf
i Buenos Aires en pedagogisk tidskrift, blef 1857
inspektör för undervisningsväsendet, 1859 senator,
1860 undervisnings- och 1861 inrikesminister samt
1862 guvernör öfver San Juan. Han var argentinskt
sändebud 1864-65 i Chile och 1865-68 i Förenta
staterna. Under sin vistelse i Washington valdes
han till argentinska republikens president och
tillträdde sitt ämbete okt. 1868. Under hans ämbetstid
(till 1874) slöts (1870) en förmånlig fred med
Paraguay och uträttades mycket för samfärdselns
förbättrande genom anläggning af järnvägar och
telegraflinjer, hvarjämte invandringen från Europa
metodiskt främjades. S. intresserade sig alltjämt
lifligt för skolundervisningens utveckling, och
massor af skolor anlades i skilda delar af landet,
hvarjämte ett observatorium upprättades. Efter
sin afgång från presidentposten blef S. senator och
utgifvare af tidningen "El censor". Vid sidan af sitt
journalistiska skrift-ställeri utgaf S. bl. a. den
pedagogiska programskriften "De la educaciön
populär" (1848) och en biografi öfver Abr. Lincoln.
V. S-g.
Sarmie’ntokanalen. Se Patagoniska kanalerna, sp. 216.
Sarmizegethusa (Colonia Ulpia Trajana Augusta),
det forna Daciens hufvudstad i sydvästra delen af
Siebenburgen i närheten af "järnporten"; där bodde
den daciske decebalen (konungen). S. eröfrades under
kejsar Domitianus omkr. år 88 af Tertius Julianus,
gick åter förloradt, men återtogs af Trajanus
102. För att försäkra sig om fortfarande besittning
af den nya provinsen, den tidens guldland, anlades
öfverallt starka militärkolonier och samhällen med
romerska eller romaniserade invånare, främst i S.,
som fick sitt namn efter den store kejsaren, blef
ståthållarens bostad och förvaltningens medelpunkt
och bar ännu i följande årh. hedersnamnet metrofpolis
("moderstaden"), äfven sedan Dacien delats i tre
förvaltningsområden; där sammanträdde fortfarande
den daciska landt-dagen. S. blef en af den romerska
civilisationens medelpunkter i länderna bortom
Donau, men försvinner snart ur historien. På dess
ruinfält i den vackra Håtszegdalen, hvilket rumänerna
kalla Gra-disjte och ungrarna Vårhely, finnas 12
valakiska byar och viktiga ruiner, i synnerhet af
amfiteatern. Talrika inskrifter af stort historiskt
värde ha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
