- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
815-816

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sarovska klostret. Se Kadom - Sarpa - Sarpedon - Sarpen, vattenfall. Se Sarpfossen - Sarpfossen - Sarpi, Paolo - Sar planina [Jar], bergskedja. Se Schar-dag - Sarpsborg - Sarracenia L., bot. Se Sarraceniaceæ - Sarraceniaceæ

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

815

Sarovska klostret-Sarraceniacese

816

Sarovska klostret. Se K a d o m. Sarpa, biflod
till Volga fr. h., i ryska guv. Astrahan.
Längd 160 km.

Sarpedon (grek. Uaojzrjöcor), grek. myt., enligt
Iliaden son till Zeus och Laodameia, härskare
öfver Lycien och trojanernas bundsförvant i kriget
mot grekerna. Efter lysande tapperhetsprof föll
han vid stormningen af det grekiska lägret för
Patrok-los’ hand, och hans lik fördes på Zeus’
befallning af Hypnos och Thanatos (sömnens och
dödens genier) till hans lyciska hemland för att
där be-grafvas. Yngre sagor omtala S. som son till
Zeus och Europa och broder till Minos (se d. o.). Af
denne fördrifven från Kreta, skall han ha seglat
till Asien och där vunnit herraväldet öfver Lycien.
A. M. A. Sarpen, vattenfall. SeSarpfossen. Sarpfossen
1. S a r p e n, ett af Norges väldigaste vattenfall,
bildadt af Glommens högra, större arm tätt invid
Sarpsborg (22 m. fall på 60-70 m. lgd). Förr var
S. ett stort hinder för timmerflott-ningen på
Glommen, men sedan 1887 ledes timret förbi forsen
genom en timmerränna. Yid S. ligga två ansenliga
bruk med en rad stora industriella anläggningar,
Borregaard (se d. o.) på högra, H a f s l u n d
(se d. o.) på vänstra stranden. Dessa anläggningar
förbruka öfver 40,000 hkr af de omkr. 45,000 hkr,
som forsen representerar, öfver S. leda järnvägsbro
och viadukt. Strax nedanför forsen ligger Sannesunds
(se d. o.) hamn. K. V. H. Sa’rpi, Paolo, italiensk
historieskrifvare, f. 1552 i Venezia, d. där 1623,
inträdde tidigt som medlem i serviternas orden
samt blef snart ordens-provinsial och senare
ordens generalprokurator. Inför inkvisitionen
anklagades han emellertid för att stå i förbindelse
med kättare. Under republiken Ve-nezias strid med
påfven Paul V försvarade han såsom statens officielle
rådgifvare i kyrkliga ärenden (teo-logo-consultore)
med fasthet och djärfhet de världsliga regeringarnas
oberoende af påf-vemakten. Vid samma tid (1607)
blef han på romerska kurians anstiftan, såsom
med nästan fullständig visshet antagits, sårad
af lejda banditer. Under den följande tiden stod
S. i nära beröring med åtskilliga protestantiska
teologer och statsmän, hvilka (t. ex. fransmannen
Mornay och engelske gesanten i Venezia, Wotton)
på fullt allvar åsyftade republikens lösryckande
från påfvekyrkan. S. ställde sig sympatiskt till
dessa sträfvanden, dock icke i afsikt att bekämpa
katolicismen, enär de dogmatiska frågorna ej för honom
spelade någon afgörande roll, utan för att förhjälpa
religionsfriheten till seger i Italien, hvarigenom
påf-vens envåldsmakt skulle störtas. Förföljd af
ku-rian, drog han sig tillbaka till ett kloster i
sin födelsestad. S. var en af sin tids mest upplysta
katoliker och of verensstämde i väsentliga punkter

med protestanterna. Hans förnämsta historiska verk är
Istoria del concilio Tridentino (utg. pseudo-nymt
1619; ny uppl. 1858). Äfven hans bref skattas
mycket högt. Biogr, af Bianchi-Giovini (1836), miss
G. Campbell (1869) m. fl. K. Ben-rath har utgett
"Paolo Sarpi. Neue briefe 1608 -1616" (1909). -
Jfr ock G. Kein, "P. S. und die protestanten"
(Helsingfors, 1904). (G. E.)

Sär planina [Jar], bergskedja. Se Schar-dag.

Sarpsborg, vid Sarpfossen, Smaalenenes amt, en
af Norges äldsta städer. Olof den helige anlade
på den landtunga, som skjuter ut i Glommen strax
n. om forsen, en befäst kungsgård och en kyrka
(Mariakirken). Kring denna kungsgård (borgargerdi =
Borregaard) växte upp en stad, som vid midten af
1200-talet fick namnet S. Urspr, hette stället blott
Borg, och där hölls "borgarting" med bor-gesyssel
(ung. motsvarande nuv. Smaalenene) som lagsaga. Den
gamla staden led mycket under gränskrigen och blef
1567 fullständigt förstörd af svenskarna. Den gamla
gården Borg försvann genom ett jordras 1702. Genom
lag af 9 aug. 1839 beslöts anläggande af staden
S. på samma ställe. S. består af två hufvuddelar:
egentliga S. och den 2 km. längre s. ut belägna
hamnstaden Sannesund (se d. o.); härtill kommer
det mellan dessa liggande godset Borregaard, som
inkorporerades med S. l jan. 1912, hvarigenom stadens
hela areal blef 9,6 kvkm.; omkr. 11,500 inv. (9,846
år 1910). Sågverksprivilegiernas upphäf-vande 1860
var till skada för S:s timmerutförsel, förr stadens
viktigaste inkomstkälla. S. är emellertid en af Norges
driftigaste industristäder (karbidfabrik, cellulosa-
och trämassefabriker, pappersbruk, såg- och zinkverk,
elektrisk kraftstation). 4 banker. I S. utkomma 2
tidningar ("Glommen" och "Sarpen"). Staden har egen
stortingsrepresentant. Genom Smaalensbanan förbindes
S. med Kristiania (109 km.) och Fredrikshald (28
km.). I S. kommer 1916 att resas en af G. Lserum
modellerad staty af Olof den helige. - Under
senare år har n. om S:s järnvägsstation anlagts
ett par befästningar, som utgöra en led i Möss-
Sarpsborg-Grönsund-afskärningen och tillhöra
sålunda Glommenlinjen (se d. o.). Befästningarna
utgöras af en öppen skans å Harebakken och ett
fort å en i Glommen utskjutande bergudde. Se
B. Christophersen, "S:s historie f ra 1016" (1901).
K. V. H. L. W:sonM.

Sarrace’ma L., bot. Se Sarraceniacese.

Sarraceniäceae, lot.3 växtfamilj af
ser. Sarra-ceniales. Blommorna äro tvåkönade,
aktinomorfa med 5-8 foderblad, 5 kronblad, många
ståndare, en pistill med 3-5-rummigt fruktämne och
l stift. Frukten är kapsel. Hithörande växter äro
fleråriga amerikanska sumpörter med strutformiga,
insektfångande blad. Familjen har endast 3
släkten: Sarracenia (fig. 1), Darlingtonia och
Heliamphora. Sarracenia-arterna växa i atlantiska
Nord-Amerikas mossar. Utmärkande för släktet är,
att öfre delen af stiftet hos de stora, ensamma,
hängande blommorna är paraplylikt utvidgad. De ofta
vackert tecknade och färgade bladen äro försedda
med ett icke rörligt lock. Insekter, som lockas af
vid kanten af bladstruten afsöndrad honung, fångas
i stor mängd och tillgodogöras af bladen. Sarracenia
purpurea innehåller en veratrinliknande alkaloid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:33:32 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0434.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free