Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär / 829-830 (1916) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sasanidisk konst - Sasaram - Sasbach - Sasebo - Saseno - Sasinek, Frantisek - Sasjen - Saskatchewan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

spänd båge från sin galopperande springare sända
en dödande pil mot lejon, vildsvin eller hjortar
(se fig. 1). På en annan rund silfvertallrik, som
fått namnet Kosrus skål, ses härskaren sittande på
en af vinghästar stödd tron. På andra silfverkärl ses
lifsträdet användt som motiv (se fig. 2). Sasanidiska
härskare finnas afbildade äfven på gemmer och
denarer (se fig. 12 i art. Persien). Af de sistnämnda
kommo åtskilliga under den tidiga vikingatiden till
Sverige i sällskap med de arabiska mynten. – Den
sasanidiska konsten behärskade i flera århundraden den
äldsta islamitiska konsten i Persien och sträckte
sitt inflytande äfven till kazarerna i sydöstra
Ryssland. Enstaka motiv vandrade ända upp till
Sverige.

Fig. 2. Sasanidisk silfverkanna sedd från två sidor, med bilder af lifsträdet och hippokamp.

Litt.: J. de Morgan, "Recherches archéologiques
de la mission de M. J. de Morgan en Perse" (IV),
O. von Falke, "Kunstgeschichte der seidenweberei"
(1913), J. Smirnov, "Argenterie orientale"
(Petersburg, 1909).
T. J. A.

Sasaram [sasöra’m], stad i Brittiska Indien,
distriktet Shahabad, Bengalen, vid östra indiska
järnvägen. 23,097 inv. (1911). Afganen Scher schahs
(kejsare i Delhi 1540-45) graf, det yppersta exemplet
på muhammedansk arkitektur i Bengalen. Den står på
en ö i en konstgjord sjö.

Sasbach, by i badensiska kretsen Baden. 1,777
inv. (1905). 28 juli 1675 stod vid S. en strid mellan
de kejserliga under Montecuccoli och fransmännen
under Turenne, i hvilken Turenne stupade. Obelisk
rest 1829 af franska regeringen.
(J. F. N.)

Sasébo, hamnstad på västra kusten af japanska ön
Kiushiu, ken Nagasaki. 93,051 inv. (1908). örlogshamn
och hufvudort i ett af Japans fem maritima
distrikt. Järnväg till Nagasaki, Kumamoto, Kagoshima
och Moji.
J. F. N.

Saseno [-nå], i forntiden Sason, klippö utanför
Avlona(Valona)-viken af Adriatiska hafvet, midt emot
Kap Glossa (Linguetta). 10 kvkm., med en
höjd ö. h. af 331 m. S. tillhörde förr turkiska
vilajetet Janina; efter kriget 1913 blef det föremål
för tvist mellan Albanien och Grekland, som afträdde
det 24 maj 1914. Ön ockuperades af italienarna 30
okt. s. å.
J. F. N.

Sasinek, Frantisek, slovakisk författare
(pseud. Franko Chvojnicky), f. 1830 i norra
Ungern, prästvigdes 1853, utvisades på grund
af sitt patriotiska tänkesätt ur Ungern och
bosatte sig i Österrike. Han tog verksam del i den
slovakiska nationalföreningen Matica slovenská och
redigerade en tid tidskriften "Slovesnost". Han
utgaf 1872-73 Archiv starych ceskoslovenskych
listín, písemnosti a dejepisnych povodín och 1876
-83 Slovensky letopis pre historiu, topografiu,
arcfiaeologiu a ethnografiu. Han författade många
arbeten om Ungerns äldre historia och slovakernas:
Dejiny drievnych národow na uzemi terajsieho Uhorska
(1867; 2:a uppl. 1878), Dejiny pociatkov terajsieho
Uhorska (1868), Dejiny královstva Uhorského (2 dlr,
1869, 1871), Dejepis Slovákov (1895) och Drzava
Velkomoravská (1896). Bland hans öfriga skrifter
märkes Ulfilas a glagolské písmo (1887). Dessutom
utgaf han en slovakisk visbok (spevník pre’lud)
och skref på tyska Die slovaken (1875).
A-d J.

Sasjen, ryskt längdmått = 3 arsjin = 2,133 m.

Saskatchewan [säskä’tschiwån]. 1. Flod i brittiska
Dominion of Canada, Nord-Amerika (se karta
till art. Amerika), uppstår genom föreningen af
två källfloder North S. och South S. Den förra
upprinner från glaciärer i Rocky mountains mellan
M:t Columbia och M:t Lyell, den senare bildas genom
flera källfloder från Rocky mountains, af hvilka den
sydligaste rinner upp på gränsen mellan Canada och
Montana. North S. upptar bland andra bifloder Battle
river, South S. Bow river och Red Deer river. De
mötas ö. om Prince Albert i prov. S., den förra 1,241
km., den senare 1,304 km. från sina källor, och bilda
floden S., som flyter först åt n. ö. genom en sjörik
trakt, därpå åt s ö. till Cedar lake samt faller ut i
Winnipegsjön, sammanlagdt 454 km. Denna sjös aflopp,
Nelson, kan betraktas som en fortsättning af S. Floden
är segelbar till Edmonton vid North S. 1,243 km. från
dess mynning, men segelbarheten afbrytes på några
ställen genom forsar och fall, af hvilka de viktigaste
äro Grand rapids vid mynningen. Medräknas Nelson,
har S. en längd af 2,800 km. och ett vattenområde
af 1,165,000 kvkm. – 2. Provins i Dominion of
Canada, har en areal af omkr. 651,876 kvkm.,
hvaraf 21,543 kvkm. vatten. S. ligger mellan 49°
och 60° n. br. samt mellan 102° och 110° v. lgd
och begränsas af Montana och North Dakota i s.}
af Alberta i v., af distr. Mackenzie i n. och af
Manitoba i ö. Landet genomflytes af floderna S. och
Assiniboine samt är rikt på sjöar. Södra hälften
af prov. är nästan h. o. h. ett präriland, och
det är endast n. om floden S., som några större
skogsområden finnas. Klimatet liknar Manitobas,
utom att i sydvästra delen våren kommer något
tidigare. Till slutet af april är temperaturen
något högre än i Manitoba, men maj-dec. något lägre
på samma breddgrad. I Regina (Koblenz’ breddgrad)
har man registrerat ett absolut maximum af 41,5°
C. och ett minimum af -49°, i Prince Albert (Bremens
breddgrad) resp. +35° och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>