Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär / 835-836 (1916) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sasson [seso'n], sir Albert Abdullah David - Sassulitj, Vjera. Se Zasulitj - Sassybark, farm. Se Digitalis, sp. 409, ErythrophlÏum guineense och Hjärtgift - Sastmola - Sasyk-kul, sjö i Ryssland. Se Ala-kul - Sat - Satakunta - Satalieh, stad i asiatiska Turkiet. Se Adalja - Satan (hebr. satan, scheitan, förföljare, fiende), religionshist. Se Djäfvul - Satanism - Satara - Sat celeriter fit, quidquid fit satis bene - Satellit

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

baronet. – Sonen sir Edward S., f. 1856, d. 1912, var
firmans chef och från 1899 till sin död (unionistisk)
led. af underhuset.
V. S-g.

Sassulitj, Vjera. Se Zasulitj.

Sassybark, farm.
Se Digitalis, sp. 409, Erythrophlaeum guineense
och Hjärtgift.

Sastmola (fi. Merikarvia), kustsocken i Ulfsby
härad och domsaga, Åbo och Björneborgs län, Finland,
utgör ett konsistoriellt pastorat af 2:a kl.,
Åbo ärkestift, Björneborgs nedre kontrakt. Areal
418 kvkm. 8,495 inv. (1913), finsktalande. Socknen
af skildes 1640 från Ulfsby pastorat. Den bör ej
förväxlas med Sastamola, som under medeltiden och
början af nya tiden var namnet på nuv. Karkku socken.
A. G. F.

Sasyk-kul, sjö i Ryssland. Se Ala-kul.

Sat, siamesiskt sädesmått = 12,5 liter.

Satakuntas vapen.

Satakunta [-kon-],
kustlandskap i sydvästra Finland, mellan Österbotten i
n. (gräns Suomenselkä), Tavastland i ö. (gräns en del
af Hämeenselkä) och Egentliga Finland i s. (gräns
i det närmaste Salpausselkä). Landskapet omfattar
sålunda, så när som på sydöstligaste hörnet, hela
den dalsänkning, som bildas af nämnda vattendelare
och hvars vattensamlingar söka sig utlopp till
Bottenhafvet genom Kumo älf. Denna dalsänkning
genomstrykes från n. ö. till s. v. af flera,
ställvis afbrutna, lägre höjdsträckningar, hvilka
bilda ganska betydliga vattenbäcken i det stora
vattensystemet: Näsijärvi, Pyhäjärvi, Kyrösjärvi
m. fl. Pyhäjärvi, som genom Tammerfors ström mottar
Näsijärvis vattenöfverflöd, utgjuter sig genom
Nokia ström i Kulovesi, hvilken efter upptagandet
af tillflöde från Kyrösjärvi förenar samtliga nämnda
vattenbäckens vattenöfverskott och ger upphof åt Kumo
älf. Från Salpausselkä upptar denna älf Loimijoki
å, som genomrinner bland andra Pyhäjärvi sjö, I
västlig riktning strömma n. om älf ven Sastmola å
och s. om densamma Eura å, som utrinner ur den 148
kvkm. stora Pyhäjärvi. Bland vattendrag må nämnas
äfven Kjulo å, som utgår från Kjulo träsk och utmynnar
i Eura å. Landskapet mellan höjdsträckningarna
är tämligen flackt. Höjdsträckningarnas områden
äro däremot kuperade, och särskildt östra delen af
landskapet är synnerligt rikt på naturskönhet. Västra
delen af landskapet sluttar mot Bottniska viken
jämförelsevis starkt, hvarför Kumo älfs strömfåra
är fylld af forsar. Kusten stupar i hafvet utan
att bilda någon skärgård. I hafvet utanför, i den
s. k. "Raumosjön", har man ock funnit de djupaste
ställena i Bottenhafvet. Västra samt en del af
mellersta och södra delarna af landskapet äro särdeles
bördiga och jämförelsevis tätt befolkade. De inre
delarna äro uppfyllda af stora sträckor kärr, moras
och sandmoar. Landskapets areal är omkr. 24,300 kvkm.
Befolkningen, som 1913 uppgick till
omkr. 415,000 personer, är af samma härstamning
som tavastlänningarna samt till lynnet trög
och inbunden. Dess språk ansluter sig till den
tavastländska dialekten, eller det nuv. finska
skriftspråket. Befolkningen har sin förnämsta
näring i jordbruk och boskapsskötsel. Allmännaste
sädesslagen äro råg, korn och hafre. I östra
delen odlas ganska allmänt lin. Betesmarkerna
äro goda. Fisket är rikt. Särskildt Kumo lax och
sik äro berömda. Bland fiskslag, som förekomma,
må f. ö. nämnas gädda, abborre, gös, braxen, id och
lake. På kräftor finnes riklig tillgång. Skogarna äro
vidsträckta. Afverkningen under senare tid har varit
hejdlös. Allmännaste trädslagen äro tall och gran samt
björk i dalgångarna. Af rofdjur förekomma lo, varg
och räf samt mård, hermelin och utter. Dessutom jagas
ekorre, skogsfågel och hare. Landskapet är fördeladt
på Åbo och Björneborgs, Vasa och Tavastehus län. Till
Åbo och Björneborgs län höra 43 socknar, l kapell
och 2 städer: Raumo och Björneborg; till Vasa län 6
socknar; till Tavastehus län 16 socknar och 1 stad:
Tammerfors. Socknarna i Åbo och Björneborgs län äro
fördelade på Ulfsby, Ikalis, Tyrvis och Loimijoki
härad, i Tavastehus län på Ruovesi och Birkkala
härad; socknarna i Vasa län tillhöra Kuortane härad.
A. G. F.

Satalieh, stad i asiatiska Turkiet. Se Adalja.

Satan (hebr. satan, scheitan, förföljare, fiende),
religionshist. Se Djäfvul. – Satanisk, djäfvulsk.

Satanism, satansdyrkan; namn på den litterära
riktning, som Byron, Shelley o. a. ansågos företräda;
i Frankrike i senare hälften af 1800-talet en i
främsta rummet af J. K. Huysmans företrädd riktning,
som förnekade Gud, men koketterade med djäfvulen.

Satara [sata’öra] l. Setara, stad i
brittiskindiska presidentskapet Bombay, distriktet
Satara (12,478 kvkm., 1,081,278 inv., 1911), belägen
vid öfre Kistna. Omkr. 20,000 inv. Staden har ett
starkt citadell, som eröfrades af engelsmännen 1818,
samt en vacker kyrka.

Sat celeriter fit, quidquid fit sartis bene, lat.,
hvad som göres väl, göres fort, citat från Suetonius,
"Augustus", 25.

Satellit (af lat. satelles, lifvakt), Måne,
Drabant, astron., kallar man en sådan himlakropp,
som åtföljer en planet under dess rörelse och kretsar
kring den på samma sätt som planeten själf rör sig
omkring solen. Man ger stundom samma namn åt den
mindre af komponenterna i en dubbelstjärna. –
I vårt solsystem har man hittills funnit 27
satelliter, nämligen jordens måne, de 2 Marsmånarna,
9 Juppitersmånar, 10 Saturnusmånar, 4 Uranusmånar
och 1 Neptunusmåne. Satelliternas rörelser åtlyda
samma lagar som planeternas. Sålunda beskrifva de
kring sina hufvudplaneter ellipser, och kvadraterna
på deras omloppstider förhålla sig omvändt som
kuberna på banornas storaxlar. De flesta röra sig
liksom planeterna i direkt led och i plan, som nära
sammanfalla med planetbanornas. Undantag göra blott
banorna för Uranus- och Neptunus-satelliterna samt 2
af Juppiters- och 1 af Saturnus-satelliternas banor,
hvilka röra sig i motsatt led mot

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>