- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
859-860

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Saussier [såsie], Félix Gustave - Saussure [såsyr]. 1. Horace Bénédict de S 2. Nicolas Théodore de S 3. Henri de S 4. Ferdinad de S - Saussurea - Saussurit

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Thimecourt (dep. Seine-et-Oise), hade under
fransktyska kriget 1870-71 befälet öfver 41 :a
infanteriregementet, tillfångatogs vid Metz,
men lyckades fly och inträdde vid Loirearmén som
brigadgeneral, fick därefter som sådan kommando
i Algeriet, men afsattes 1873 af den monarkiskt
sinnade regeringen, när han som deputerad uttalade
sig för republikanska grundsatser. 1876 ingick
han åter i armén, som brigadgeneral, blef 1878
divisionsgeneral och 1879 armékårchef. 1881 utnämndes
han till högste befälhafvare i Algeriet och förde
som sådan öfverbefälet under expeditionen till
Tunis. 1884 blef han militärguvernör i Paris, från
hvilken befattning han 1886 fick afsked på grund af en
uppkommen tvist med general Boulanger. På allmänna
opinionens fordran återinsattes han dock snart i
sin befattning och utnämndes till vice president i
högsta krigsrådet. Han erhöll afsked från aktiv tjänst
1898, dock med bibehållande af sistnämnda befattning,
hvilken han lämnade först 1903. S. ansågs som en af
arméns allra mest framstående officerare och lär ha
varit utsedd till dess högste befälhafvare i fält.
H- J-dt.

Saussure. 1. Horace Bénédict de S.,
schweizisk naturforskare, f. 17 febr. 1740 i Geneve,
d. där 22 jan. 1799, var 1762-86 professor i fysik
och filosofi där. S. gjorde studiet af Alperna
och Jura-bergen, deras geologiska, meteorologiska,
fysiska och växtgeografiska förhållanden till sitt lif
s uppgift. Därjämte sysselsatte han sig med studier
rörande värmeläran, kroppars utvidgning genom värme
och uppfann 1783 hårhygrometern (se Hygrometer, sp. 1481).

illustration placeholder


Resultaten af sina forskningar
nedlade han i Voyages dans les Alpes (4 vol.,
1779-96). S. hvarken slöt sig till något af de då
stridande geologiska partierna, ej heller uppställde
han något nytt geologiskt system, såsom då ofta seden
var; men han gjorde en ofantligt stor mängd noggranna
och värdefulla iakttagelser i olika riktningar. "Genom
ihärdigheten i och mångfalden af sina geologiska,
mineralogiska, fysiska och botaniska undersökningar,
genom dessas noggrannhet och riktighet liksom ock
genom sin karaktärs öppenhet och blygsamhet, som så
väl af spegla sig i hans skrifter, är S. en bild för
sig i naturvetenskapernas historia i slutet af 18:e
årh., en individualitet, som ädelt höjer sig öfver
dem, som omgåfvo honom". - S. blef led. af svenska
Vet. akad. 1784.

2. Nicolas Théodore de S., den föregåendes son,
naturforskare, f. 14 okt. 1767 i Geneve, d. där 18
april 1845, sysselsatte sig först med fysiska
uppgifter, särskildt lufttätheten på olika
höjder, och biträdde sin fader med iakttagelser på
Mont Blanc och Col du Géant. Han var en kort
tid professor i mineralogi och geologi i Genève
och blef rådsherre där, men vann sin största
berömmelse genom växtfysiologiska forskningar
och är en af näringsfysiologiens grundläggare.
Till hans viktigaste resultat, som hufvudsakligen
framlades i Recherches chimiques sur la végétation
(1804), hör i främsta rummet, att kolsyran, hvars
upptagande af växterna redan visats af Ingen-Houss
och Senebier, nu genom kvantitativa bestämningar
ådagalades vara ett näringsämne för växten, jämte
den upptäckten, att därmed förenar sig vatten
till ett byggnadsmaterial och att mineralsalter
äro oumbärliga för näringsprocessens fullbordan.
S. var äfven en af de förste, som i ammoniak antogo
en kväfvekälla för växterna.

3. Henri de S., den föregåendes brorson,
f. 1829, d. 1905, var en framstående entomolog, som
genomforskade Mexico (1854-56) och skref arbeten,
bl. a. 6 hftn Mélanges orthoptérologiques
(1863-78), om tusenfotingar, kräftor m. fl.

4. Ferdinand de S., den föregåendes son,
fransk-schweizisk språkvetenskapsman, f. 1857
i Genève, d. där 1915, är jämte Brugmann, Osthoff,
Leskien, Sievers, Verner o. a. en af nyskaparna
af den indoeuropeiska språkvetenskapen.
Hans allra mest betydande arbete är Mémoire sur
le système primitif des voyelles dans les
langues indo-européennes
(1879; anastatiskt nytryck
1886). Dels genom egna nya upptäckter, dels genom
sammanställning af de inom Leipzigskolan
("Jung-grammatici") vunna resultaten
skapade han härmed det grundläggande arbetet
öfver vokalläran inom ofvan nämnda vetenskap,
som ännu icke blifvit öfverträffadt.
Hans författarskap var sedan rätt ringa,
mest smärre uppsatser i "Mémoires de la société
de linguistique" och "Indogermanische forschungen",
där han offentliggjort banbrytande studier på
litauiskans område. S. verkade först som
maître de conférences vid École des hautes
études, men var efter 1892 professor i
sanskrit och jämförande indo-europeisk
språkforskning i Genève. Jfr Streitberg i
"Indogermanisches jahrbuch", II (1915).
1. B. L-n.* 2. C. Lmn. 4. K. F. J.

Saussurea DC, bot., örtsläkte af
fam. Compositæ, afd. Tubulifloræ, med många
arter i den norra tempererade zonen, i synnerhet
i bergstrakter, närmast släkt med kardborrarna och
tistlarna, men skildt från båda genom saknaden af
tornar på såväl holken som bladen. De medelstora eller
mycket stora korgarnas blommor äro purpurfärgade
eller blåaktiga. I Sverige förekommer allmänt
på gräsmark i fjälltrakterna den vackra S. alpina
(Serratula alpina), fjällskära, som har enkel,
10-50 cm. hög stjälk med på undersidan ludna, hela,
småtandade blad och cylindriska korgar i flock. De
röd-blå-violetta blommorna äro välluktande. Om
S. Lappa (Aucklandia Lappa) se Kootrot.
G. L-m.

Saussurit, miner., en efter H. B. de
Saussure uppkallad, genom den s. k.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:03 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0456.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free