Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Savery, holländsk konstnärsfamilj - Savery [sei'veri], Thomas - Savfet pascha, Muhammed - Saw gin [så' dJi'n], eng. Se Egrenermaskin, sp. 1459 - Savi - Savi, Gaetano - Savigliano - Savigny [-vinji]. 1. Friedrich Karl von S 2. Karl Friedrich von S - Savigny [-vinji], M. J. C. L. de. Se Sav. - Savile [sä'vil], sr George
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Savery-Savile
870
nande motiv, blef kammarmålare hos kejsar Mattias,
återvände 1613 till Amsterdam och bosatte sig 1619
i Utrecht. S., som var lärare åt W. van Nieulandt,
Gillis d’Hondekoeter och A. van Everdingen,
målade dels alplandskap med vilda naturscenerier,
upptornade klippor och vattenfall med ruiner,
vildsvinsjakter o. s. v., dels mer idylliska
landskap med mytologiska framställningar,
i synnerhet Orfeus spelande för djuren, hvaraf
exemplar ses i ett flertal museer, bl. a. i Haags
museum, National gallery i London, i Stockholms
nationalmuseum och i Stockholms högskolas samling.
1-2. O. G-g.
Savery [séYveri], Thomas, engelsk mekaniker,
f. omkr. 1650, d. 1716, erhöll 1698 patent på en af
honom uppfunnen ångmaskin, den första i sitt slag,
som lämnade något praktiskt resultat. Genom denna
maskin, som först efter hans död kom till någon större
användning, blef han en af Watts föregångare.
Savfet pascha, Muhammed, turkisk statsman,
f. 1815, d. 17 nov. 1883, beklädde under 1850-
och 1860-talen förvaltningsposter af skilda slag,
var 1865-66 minister i Paris och tillhörde efter sin
återkomst turkiska kabinettet i olika egenskaper,
mest som undervisningsminister. 1875 öfvertog han
utrikesportföljen, som han innehade under den stora
Balkankrisens första tid, men i juli 1877 lämnade;
redan i febr. 1878 blef han åter utrikesminister och
måste underteckna freden i San Stefano 3 mars. Han
var storvesir juni- dec. 1878, under hvilken tid
Berlinfreden (13 juli) afslöts. Efter sin afgång var
han 1879 åter, en kort tid, minister i Paris, ledde
ånyo utrikes-ärendena till okt. s. å., hvarpå han fick
sig uppdraget öfvervakandet af förvaltningens olika
grenar och reformfrågornas föredragning för sultanen.
H. B-n.
Saw gin [så’ dji’n], eng. Se Egrenerma-skin, sp. 1459.
Savi, vid växtnamn italienske botanisten G a e-tano
Savi (se d. o.); vid djurnamn dennes son Paolo Savi,
f. 1798, d. 1871.
Savi, Gaetano, italiensk botanist, f. 13 juni 1769 i
Florens, d. 28 april 1844 i Pisa, var professor i Pisa
och föreståndare för därva-rande botaniska trädgård
samt utgaf många skrifter, mest af floristiskt
innehåll, af hvilka de mest omfattande äro Flora
Pisana (l, 2, 1798), Trattato degli alberi della
Toscana (1801; ny uppl. 1811), Botanicon etruscum
(l-4, 1808-25) och Flora italiana (1-3, 1818-24). -
S. var från 1816 korresp. led. af sv. Vet. akad.
C. Lmn.
Savigliano [saviljänå], stad i italienska prov. Cuneo
(Piemont), på en fruktbar slätt vid Maira samt
järnvägarna Turin-Cuneo och S.-Saluzzo, 52 km. s. om
Turin. 17,600 inv. (1911) i hela kommunen. Gymnasium,
teknisk skola, bibliotek, järnindustri, sockerfabrik,
silkesspinnerier m. m. Handel med boskap och
hampa. Staden har gamla fästningsverk, vackra palats
och en triumfbåge, rest till åminnelse af Viktor
Amadeus I (1619). Nära invid S. vann österrikisk-ryska
hären en seger öfver fransmännen 4-5 nov. 1799.
(J. F. N.)
Savigny [-vinji]. 1. Friedrich Karl von
S., tysk rättslärd, f. 21 febr. 1779 i Frankfurt
a. M., d. 25 okt. 1861 i Berlin, blef 1800 j
uris doktor och 1803 e. o. professor i Marburg,
kallades till professor 1808 i Landshut och 1810
vid det nyupp-rättade universitetet i Berlin samt
utnämndes 1817 till medlem af preussiska statsrådet
och ställdes 1842 spetsen för ett nyinrät- l tadt
ministerium för lagstiftning. Efter revolutionen
1848 lefde han som privatman. S. var en af de
främste förkämparna för den historiska skolan inom
rättsvetenskapen (se härom Naturrätt, sp. 601, och
Puchta 2) och motståndare till den af Thibaut och
Gönner m. fl. representerade filosofiska skolan, mot
hvilken S. 1814 utgaf sin berömda skrift Vom beruf
unsrer zeit fur gesetz-gebung und rechtswissenschaft
(senast omtryckt 1892). Mest betydande är S. som den
nyare tidens förnämste lärare i romersk rätt. Hans
viktigaste arbeten äro: Das recht des besitzes (1803;
7:e uppl. 1865), Geschichte des römischen rechts im
mittelalter (6 bd, 1815-31; 2:a uppl., 7 bd, 1834-51),
System des heutigen römischen rechts (8 bd, 1840-49,
ofullb.; register därtill 1851) och dess fortsättning
Das obligationenrecht (2 bd, 1851-53). Jämte Eichhorn
och Göschen påbörjade han 1815 "Zeitschrift fur
geschichtliche rechtswissenschaft". Hans Vermischte
schriften utkommo 1850 i 5 bd. - Till hugfästande
af S:s minne upprättades 1863 i Berlin ett institut
för rättsvetenskap, Die Savigny-stiftung, som sedan
1880 utger den ansedda publikationen "Zeitschrift
der Savigny-stiftung fur rechtsge-schichte", i två
fortlöpande serier (Germanistische abtheilung och
Komanistische abth.), till hvilka 1911 fogades en
tredje (Kanonistische abth.).
2. Karl Friedrich von S., den förres son, preussisk
diplomat, f. 1814, d. 1875, beklädde före 1864 några
sändebudsposter, var 1864 -66 Preussens representant
vid förbundsdagen i Frankfurt och förde sedan jämte
Bismarck fredsunderhandlingarna med de tyska stater,
hvilka 1866 deltagit i kriget med Preussen. Då han
ej, såsom allmänt troddes skola ske, utnämndes till
rikskansler i Nordtyska förbundet, utträdde han 1868
ur statens tjänst samt blef i stället inom riksdagen,
såsom en af det klerikala centerpartiets ledare
(1870-71), en skarp motståndare till regeringen.
1. (C. G. Bj.)
Savigny [-vinji], M. J. C. L. de. Se S a v.
Savile [Wvil], sir George, l:e markis af Halifax,
engelsk statsman, f. 11 nov. 1633, d. 5 april 1695,
tillhörde en ansedd Yorkshire-släkt, satt 1660 i
"convention parliament", upphöjdes dec. 1667 till
baron Savile och viscount Halifax samt slöt sig i
öfverhuset till de s. k. trimmers 1. medelvägsmännen,
hvilkas förnämsta förmåga han var. Han bekämpade
ifrigt "caba-lens" (se d o.) öfverdrifvet
franskvänliga politik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
