- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
885-886

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sax - Sax. Se Sass, M. C. - Saxare, folk. Se Angelsaxar och Sachsare - Saxarfjärden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

saxen känd äfven i Sverige (se fig. 3 o. 4).
Först under vikingatiden kom här den yngre, nu använda
handsaxtypen i bruk. – Saxen som verktyg eller
verktygsmaskin inom metallbearbetningsindustrien
nyttjas för af klippning af plåt, rundjärn,
profiljärn o. d. För klenare dimensioner användas
handsax eller handdrifna smärre maskiner (bänksax,
rundsax; se Bleckslageri samt fig. 3 o. 4 däri). Till
bearbetning af gröfre material, såsom fartygsplåt,
användas mycket tunga, kraftiga maskinsaxar för
rem- eller elektrisk drift, oftast anordnade med
excenterrörelse och stora svänghjulsmassor (fig. 5). –
2. Jaktv., benämning på
gillrade fångstredskap, hvilka med byglar, som
slå ihop, fasthålla villebrådet. I många fall har
man plägat anbringa lockbete å dem. Saxar ha vid
djurfångst sedan gammalt haft stor användning i
Sverige. Särskildt har denna fångstmetod brukats för
räf (fig. 6), men genom 1912 års jaktlagstiftning
har användning af sax förbjudits för däggdjur;
sax får användas endast för fångande af skadliga
fåglar. Praktiskt taget, är det alltså endast
stolpsax och sax med bulvan, som ännu kunna
användas. Denna inskränkning, som tillkommit af
djurskyddsvänliga motiv, har emellertid från flera
håll ansetts alltför mycket försvåra rofdjurens
efterhållande, och saxförbudets upphäfvande har
begärts från flera delar af landet. – 3. Ett redskap,
hvarmed brandvakter i städer förr voro utrustade för
att infånga nattliga bråkmakare (brandvaktssax).
Dess form framgår af fig. 7. Ringens
fjädrar slöto sig kring delinkventens hals. –
4. Sjöv. En till lyftning af svårare tyngder använd
inrättning, som utgöres af två spiror eller bommar,
hvilkas nedre ändar (fötter) sättas åtskilda,
hvaremot de öfre kryssas och sammanbindas samt
stöttas i sin upprätta ställning af tåg (stag),
hvilka fastsättas i marken, till ringbultar ombord
e. d. I krysset sättes en gina eller tälja, hvarmed
tyngderna lyftas. Då mastkran ej finnes att tillgå,
insättas masterna i ett fartyg med dylik sax, hvilken
i nödfall kan tillriggas af fock- och storrårna.
2. G. G. 4. E. N.*

illustration placeholder
Fig. 4. Fornsvensk sax från vikingatiden,

funnen på Björkö.


illustration placeholder
Fig. 5. Elektriskt drifven plåtsax för plåt

upp till 25 mm. plåttjocklek.


illustration placeholder
Fig. 6. Räfsax, uppgillrad. (Nordiska museet.)


illustration placeholder
Fig. 7. Brandvaktssax. (Nordiska museet.)


Sax, belgiska instrumentmakare. 1. Charles Joseph
S., f. 1791 i Dinant, d. 1865 i Paris, verkade från
1815 i Bruxelles och vann rykte som tillverkare
af bleckblåsinstrument samt tillverkade äfven
flöjter, klarinetter, oboer, violiner, harpor och
pianon m. m. Han utrönte förbättrade proportioner
för blåsinstruments mensur och torde ha haft
stor andel i sonens (se S. 2) uppfinningar. –
2. Adolphe (eg. Antoine Joseph) S., f. 1814 i
Dinant, d. 1894 i Paris, besökte konservatoriet
i Bruxelles och sysselsatte sig i början med att
förbättra klarinettens konstruktion. Obemedlad kom
han 1842 till Paris, medförande ett af honom uppfunnet
instrument, som han kallade saxofon (se d. o.). Varmt
rekommenderadt af Halévy, Berlioz m. fl., kom detta
instrument snart i bruk och infördes småningom allmänt
i de franska och belgiska militärorkestrarna, där
det ersatte fagotten och delvis klarinetten. Sina
och sin faders erfarenheter ang. den bästa
resonansen på blåsinstrument tillämpade S. äfven
i nya konstruktioner af trumpeter (saxotromba),
horn (se Saxhorn) o. s. v. 1857 blef han
lärare i saxofon vid Pariskonservatoriet. Jfr
Lajarte, "Instruments Sax" (1867).
2. A. L.*

Sax. Se Sass, M. C.

Saxare, folk. Se Angelsaxar och Sachsare.

Saxarfjärden, en af de större fjärdarna i Stockholms
skärgård, belägen ö. om Trälhafvet och för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 1 12:12:28 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0469.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free