Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Saxofon - Saxon - Saxoner (lat. saxones), sachsare (se d. o.) - Saxonia - Saxo Politicus, pseudonym. Se Krabbe 4 - Saxtorp - Saxtorph, dansk läkarsläkt - Saxälfven. Se Fjällsjöälfven - Say [sä]. 1. Jean Baptiste S 2. Horace Àmile S 3. Jean Baptiste Léon S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"kvinterande", utan tonen hoppar vid öfverblåsning öfver
till oktaven, hvilket förenklar applikaturen. Klangen
är på en gång märgfull, genomträngande och säreget
melankolisk. Saxofonen bygges i sju olika dimensioner:
sopranino (pickolans läge), sopran (fig. 1), alt
(fig. 2), tenor, baryton, bas och kontrabas. Se
vidare Sax 2.
A. L. (E. F-t.)
Saxon [sakså’], badort i schweiziska kantonen
Valais, vid Rhônedalen och Lausanne-Briegbanan,
534 m. ö. h. 939 inv. (1900; som kommun
1,636). Mineralkällan håller jod, men är växlande,
så att den ibland företer stora jodmängder, men
ibland ytterst små. Mineralvattnet är bekant sedan
1839. Det används på platsen till bad och drickning
och försändes äfven i handeln. Säsong 1 maj-slutet af
okt. En där förut befintlig, mycket besökt spelbank
upphäfdes 1877.
Ln.
Saxoner (lat. saxones), sachsare (se d. o.).
Saxonia, lat., Sachsen. – S. transalbina (Sachsen på
andra sidan Elbe). Se Nord-Albingien.
Saxo Politicus, pseudonym. Se Krabbe 4.
Saxtorp, socken i Malmöhus län, Harjagers
härad. 1,969 har. 975 inv. (1915). Annex till Västra
Karleby, Lunds stift, Harjagers kontrakt.
Saxtorph, dansk läkarsläkt. 1. Matthias S., f. 1740,
d. 1800, tog 1766 medicinsk examen och efter en längre
utrikesresa 1771 doktorsgraden. Han hade egnat sig i
synnerhet åt förlossningskonsten under Joh. Bergers
vägledning och blef kort därpå stadsackuschör och
läkare vid barnbördshuset samt 1773 professor vid
universitetet, dock först 1795 ord. S. hade väsentlig
andel i barnbördshusets utvidgning 1785 (se Frederiks
hospital) och sedermera i dess ledning samt
därigenom stor förtjänst om förlossningskonstens
utveckling i Danmark. Han var en ypperlig lärare och
mycket produktiv författare, som blef ryktbar genom
sina arbeten om fosterbildningen. S:s Gesammelte
schriften utgåfvos af hans son (se nedan) 1803. –
Se E. Ingerslev, "M. S. og hans samtid" (1913).
2. Johan Sylvester S., den föregåendes son,
f. 1772, d. 1840, blef 1795 med. doktor, 1800 sin
faders efterträdare vid Födselsstiftelsen och
1805 professor vid universitetet. S. blef 1836
led. af sv. Vet. akad.
3. Matthias Hieronymus S., den föregåendes son,
f. 1822, d. 1900, blef 1855 kirurgie lektor och
1862 professor vid universitetet samt var
1866-86 öfverkirurg vid Frederiks hospital, där han
redan 1868 genomförde Listers antiseptiska metod
(han var den förste utlänning, som upptog den,
och medverkade därigenom väsentligen till dess
spridning äfven i andra länder). S. författade
Clinisk chirurgi (1877-79, med tillägg 1883, 4 bd)
och var en framstående lärare, fastän han efter 1864
års krig afsiktligt negligerade tysk vetenskap.
4. Sylvester S., den föregåendes brorson, f. 1851,
blef 1877 med. kandidat och 1886 doktor, var 1890-99
öfverkirurg vid det katolska S:t Josefs hospital i
Köpenhamn och sedan 1899 vid Kommunehospitalet. Han
har författat många afh. om urinorganens sjukdomar.
1-4. E. Ebg.
Saxån, vattendrag i Malmöhus län, uppstår på gränsen
af Harjagers och Önsjö härad, af två
smärre vattendrag, hvilka ha sina källor det
ena inom Torrlösa, det andra inom Asks socken,
båda på omkr. 135 m. höjd på Söderåsens södra
sluttning. S. utgör gränsskillnad mellan Rönnebergs
och Harjagers härad samt faller ut i Öresund. Bredd
och djup äro ganska betydliga; vid västliga vindar
stiger vattnet i åns västligaste del, på grund af
det ringa fallet, så betydligt, att bredden stundom
uppgår till 75 m. Den norra grenen, från Torrlösa,
har en längd af 31 km., den södra 40 km., från
föreningen till utloppet 3,2 km. Afrinningsområdet
är 350 kvkm. Jfr Dysieån.
Saxälfven. Se Fjällsjöälfven.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
