- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
895-896

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sayana - Sayce [sei's], Archibald Henry - Saye and Seale [sei'-en-sil], lord och viscount. Se Fiennes 1 och 2 - Sayett - Sayn - Saynete [sai'nete], sp. Se Sainete - Sayn und Wittgenstein [sajn ont vi'ttgenstajn], tysk greflig och furstlig ätt - Sayous [sajo], Pierre André - Sayre - Sayre [säe'], Lewis Albert - Says Law [seiäs lå'], bergstopp. Se Lammermoor hills - Sayula

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

uttolkare berömde Madhava (se d. o.). En mängd verk
tillskrifves S., i synnerhet utförliga tolkningar
(kommentarer och parafraser) till Veda-böckerna
och andra delar af den indiska religiösa och
filosofiska litteraturen. Berömdast är hans
omfattande kommentar till "Rigveda" (se d. o.),
utg. af M. Muller i hans stora Rigvedaupplagor
(bd 1-6, 1849-74; 2:a uppl., bd 1-4, 1890-92). –
Jfr L. v. Schröder, "Indiens literatur und cultur
in historischer entwicklung" (1887), Macdonell,
"History of sanskrit literature" (3:e uppl, 1909),
och Winternitz, "Geschichte der indischen litteratur"
(I, 1908).
K. F. J.

Sayce [sei’s], Archibald Henry, engelsk orientalist,
särskildt assyriolog, f. 1846 nära Bristol,
prästvigd 1870, blef 1876 Max Mullers efterträdare
som e. o. professor i jämförande språkforskning i
Oxford och 1891 professor i assyriologi där. Bland
hans arbeten märkas Outlines of Accadian grammar
(1870), Babylonian literature (1871), An Assyrian
grammar for comparative purposes
(1872), Principles
of comparative philology
(1874), Introduction to
the science of language
(2 bd, 1880), Monuments of
the Hittites
(1881), Fresh light from the ancient
monuments
(1884; 7:e uppl. 1892; "Talande stenar",
1896), Ancient empires of the east (1884), Hibbert
lectures on Babylonian religion
(1887), Records of the
past, new series
(2 bd, 1888-90), Egypt of the hebrews
and Herodotus
(1895), Babylonians and assyrians
(1900), Egyptian and babylonian religion (1903) och
Archaeology of the cuneiform inscriptions (1907).
D. M.

Saye and Seale [sei’-en-sil], lord och viscount. Se
Fiennes 1 och 2.

Sayett (fr. sayette), ett slags kamgarn för
strumpstols- och tapisseriarbeten.

Sayn [sajn], köping och luftkurort, 87 m. ö. h.,
i preussiska Rhenprovinsen., 10 km. n. om Koblenz,
vid floden S. (högerbiflod till Rhen). 3,363
inv. (1905). Furstens af Sayn und Wittgenstein slott
(uppf. 1848-50) och därofvanför ruinerna af borgen
S. (från 900-talet), som förstördes under Trettioåriga
kriget.

Saynete [sai’nete], sp. Se Sainete.

Sayn und Wittgenstein [sajn ont vi’ttgenstajn],
tysk greflig och furstlig ätt. Då den gamla
grefveätten Sayn (med stamborgen Sayn, se d. o.,
vid Koblenz) utgick på manslinjen 1246, tillföll
grefskapet den siste grefvens syster, gift med
grefve Gottfrid II af Sponheim (hvars stamborg
Sponheim, nu i ruiner, låg nära staden Sobernheim
i nuv. preussiska reg.-omr. Koblenz). Af deras
sonsöner fick 1277 den ene grefsk. Sponheim, den andre
grefsk. Sayn. En af den senares ättlingar fick genom
gifte grefsk. Wittgenstein (i öfre Lahntrakten) och
antog 1361 namnet S. und Wittgenstein. 1607 delades
de samlade S.-Wittgensteinska besittningarna på tre
linjer: S.-W.-Berleburg, hvaraf en gren 1792 fick
riksfurstlig värdighet och en annan 1834 upphöjdes
i preussiskt furstligt stånd (och inom hvilken
linje finns ett 1860 stiftadt fideikommiss, hvars
innehafvare bär titeln furst S.-W.-Sayn), S.-W.-Sayn,
utgången på mansstammen 1632, och S.-W.-Hohenstein}
som 1801 fick riksfurstlig värdighet.

Till linjen S.-W.-Berleburg höra: 1. Ludwig
Adolf Peter
, grefve, sedan 1834 furst von Sayn-W.,
vanligen kallad endast Wittgenstein, rysk militär,
f. 1769, d. 1843, hvars fader invandrat till
Ryssland under kejsarinnan Elisabets tid. Han
gjorde under Tolstojs befäl fälttåget i Polen och
Preussen 1807 och fick 1812 befälet öfver 1:a kåren
af västarmén, med hvilken han hade till uppgift att
skydda Petersburg. Då Napoleon anträdde återtåget
från Moskva, framryckte han i dennes flank och
var nära att afskära honom från Berezina. Efter
Kutusovs död i början af 1813 högste befälhafvare
öfver den förenade preussisk-ryska armén, förde han
denna vid Grossgörschen och Bautzen, men blef där
besegrad, miste befälet samt öfvergick till bömiska
arméns högkvarter. Under fälttåget i Frankrike 1814
förde han 6:e armékåren, men blef sårad och måste
i mars därför lämna armén. Han blef 1818 medlem af
riksrådet och 1823 fältmarskalk. Vid utbrottet af
kriget med Turkiet 1828 fick han högsta befälet på
europeiska krigsskådeplatsen, men utvecklade alltför
liten verksamhet och nödgades träda tillbaka för
Diebitsch. 1834 förlänade konungen af Preussen honom
furstlig värdighet. – 2. Friedrich Ernst, grefve,
tonsättare, f. 1837 på slottet Sannerz i Hessen. Han
deltog som officer i italienska fälttåget 1859 och
tysk-danska kriget 1864, studerade musik för Rietz i
Leipzig och utgaf (under namnet F. E. Wittgenstein)
sånger (1865), orkesterverket Szenen aus der
Fritjofsage
(1876) samt operorna Die Welfenbraut
(1879) och Antonius und Kleopatra (1883).

Sayous [sajo], Pierre André, fransk-schweizisk
litteraturhistoriker, f. 1808 i Genève, d. 1870 i
Paris, blef 1846 professor i litteratur vid Genèves
högskola, men begaf sig 1852, sedan denna lärostol
blifvit af skaffad, till Paris och blef sekreterare
vid de reformerta kyrkornas centralråd. S. utgaf:
Études littéraires sur les écrivains français de
la reformation
(1841; ny uppl. 1854), Histoire
de la litteratur e française à l’étranger
(1853),
Le dix-huitième siècle à l’étranger (1861) m. m. Se
V. Rossel, "Histoire littéraire de la Suisse romande"
(bd II, 1891). – Hans son Édouard S., f. 1842,
d. 1898 som professor vid filos, fakulteten i
Besançon, skref bl. a. Histoire générale des hongrois
(1877; 2:a uppl. 1900), prisbelönt af Franska akad.
(P. A. G.)

Sayre [sai’], köping (borough) i nordamerikanska
staten Pennsylvania vid Susquehanna. 6,426
inv. (1910). Liflig metallindustri.
J. F. N.

Sayre [säö’], Lewis Albert, amerikansk kirurg,
f. 1820, d. 1900, blef 1842 med. doktor i New
York, var 1844-66 kirurg vid ett militärsjukhus och
öfvertog sedan professuren i ortopedisk kirurgi vid
det af honom inrättade Bellevue hospital medical
college. Bland hans många skrifter märkes Report
on Potts disease with a new method of treatment
by suspension
(1876), där han för första gången
omnämner gipskorsetten vid behandlingen af skolios.
R. T-dt.

Says Law [sei’s lå’], bergstopp. Se Lammermoor hills.

Sayula [-jo’-], stad i mexikanska staten Jalisco,
vid järnvägen Guadalajara-Colima och vid en periodisk
sjö, hvars botten, när vattnet bortdunstat, är täckt
af ett lager soda. 7,888 inv. (1900).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:56:28 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0474.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free