- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
897-898

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sayula - Sayyiderna, mongolisk dynasti. Se Indien sp. 525 - Sazava - Sazava - Sazonov [-så'nåff], Sergej Dimitrijevitj - Sb - Sbakh, arab. Se Schott - Sbch, förk. för Karl v. Seebach (se d. o.) - Sbeitia - Sbirrer - Sbornik - S. br. - Sbrutsch, flod. Se Zbrucz - S. b. u. - S. b. ö. s. - Sc. - S. C. - Scab - Scabies, lat., skabb (se d. o.) - Scabinus, mlat. Se Àchevin - Scabiosa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Tillverkning af lervaror, odling af
maguey (Agave mexicana; se Agave).
J. F. M.

Sayyiderna, mongolisk dynasti. Se Indien, sp. 525.

Sazava, biflod till Moldau, upprinner vid Saar
i Mähren på det bömisk-märiska höglandet och
faller vid Davle fr. h. ut i Moldau. Längd 198 km.
(J. F. N.)

Sazava, bömiskt kloster vid floden af samma namn,
grundlades omkr. 1032 af den ortodoxe eremiten
Prokop, som blef dess förste abbot och införde
cyrillisk liturgi. Efter hans död (1053) blefvo
de ortodoxe munkarna undanträngda af tyska, men
det slaviska elementet fick åter öfverhand under
den helige Bozetech (Adalbert). Under husitkriget
blef klostret förstördt 1421 och dess egendom
indrogs af staten. 1746 brann det upp. Här verkade
i senare delen af 1100-talet den till namnet okände
s. k. Sázavske munken, som på grundvalen af Kozmas
krönika skref på latin en bömisk historia (1730;
öfv. på tjechiska).
A-d J.

illustration placeholder


Sazonov [-så’nåff],
Sergej Dimitrijevitj, rysk statsman, f. 29 juli 1860
i guv. Rjazan, inträdde 1883 på diplomatbanan som
kanslitjänsteman i ryska utrikesministeriet, blef 1887
förste sekreterare där och 1890 ambassadsekreterare
i London, var 1894-1904 sekreterare vid ryska
legationen vid Vatikanen, 1904-06 ambassadråd
i London och 1906-09 rysk ministerresident
vid Vatikanen. S. utsågs 1909 till förste
adjoint åt utrikesministern Isvolskij och blef
okt. s. å. dennes efterträdare, i hvilken egenskap
han kort därpå åtföljde tsaren till dennes möte med
kejsar Vilhelm i Potsdam. S. hade från sin tjänstetid
i London bevarat lifliga sympatier för England och
ansågs till sin allmänna politiska läggning vara
moderat "västerländsk", men påverkades samtidigt
i sin utrikespolitik ganska mycket af de starka
nationalistiska och panslavistiska stämningarna
i Petersburgs tongifvande kretsar. Personligen
sannolikt af ganska fredlig läggning, verkade
han under Balkankrisen 1912-13 med framgång för
afvärjandet genom en kompromissuppgörelse af
faran för utbrottet af ett stormaktskrig, och
under de förhandlingar, som omedelbart föregingo
världskrigets utbrott 1914, ansågs han icke tillhöra
de stridslystnare bland Rysslands ledande män. Under
kriget har han i sina utrikespolitiska exposéer tid
efter annan med särskildt eftertryck framhållit
Rysslands behof af en tryggad utfartsväg till
Medelhafvet genom Dardanellerna samt gjort sig till
tolk för den i Ryssland rådande starkt tyskfientliga
stämningen. Sommaren 1912 åtföljde S. tsaren vid
dennes möte med konung Gustaf V i finska skärgården.
V. S-g.

Sb, kem., tecken för 1 atom stibium, antimon.

Sbakh, arab. Se Schott.

Sbch, förk. för Karl v. Seebach (se d. o.).

Sbeitla (lat. Sufetula), ruinstad i Tunisien,
omkr. 100 km. s. v. om Kairouan. Begrafven i sanden,
uppgräfdes den i slutet af 1800-talet genom franska
lärde och har befunnits vara den vidsträcktaste och
vackraste bland de romerska städerna i Tunisien. Den
förnämsta ruinen är en rektangulär, muromgifven gård,
72x60 m., kallad Hieron, till hvilken leder jämte
3 mindre portar en monumental triumfbåge med till
Antoninus Pius ställd inskrift. Vända mot denna
ingång ligga inom tempelgården tre med hvarandra
medelst arkader förenade tempel (sannolikt tillegnade
Juppiter, Juno och Minerva) med en sammanlagd längd
af 36 m. Hufvudkammaren i det mellersta och största
templet (Juppiters), som har kompositapelare, är 13,5
m., sidotemplen ha korintisk kolonnordning. Väggarna
i midttemplet ha delvis inmurade kolonner, de andra
ha pilastrar. Alla tre äro tetrastyltempel, och
fasaderna äro rikt smyckade. Dessutom finnas ruiner
af en Konstantins triumfbåge, en akvedukt och ett
fyrkantigt torn af senare ursprung. – Anlagdt i
slutet af 1:a eller början af 2:a årh. e. Kr. blef
Sufetula snart, under Antoninus och Marcus Aurelius,
en blomstrande stad, enär trakten, nu öde, var mycket
bördig och hade stora olivskogar, och var senare
ett af kristendomens centra i Nord-Afrika. Från
S. utgingo 6 stora vägar, bl. a. till Hadrumetum och
Thenae vid hafvet samt till Thevestae söderut. Vid
arabiska invasionen var det säte för exarken
Gregorius, och utanför dess murar utkämpades en strid,
där han blef slagen. Inkräktarna belägrade, intogo och
plundrade S., som ej mer omtalas i historien. Först
mot slutet af 1800-talet undersöktes S:s ruiner. Se
A. Graham, "Roman Africa" (1902).
Wbg.

Sbirrer (it. sbirri), en förr använd benämning på
de militäriskt organiserade och beväpnade stads- och
rättstjänarna i Italien, särskildt i Kyrkostaten.

Sbornik, ry., samling (af ett samfunds handlingar),
magasin.

s. br., förk. för sydlig bredd (se Bredd).

Sbrutsch, flod. Se Zbrucz.

S. b. U., förk. för Sorgens beklagande undanbedes.

S. b. Ö. S., förk. för Sorgens beklagande ökar
saknaden
.

Sc, kem., tecken för 1 atom scandium (skandium,
se d. o.).

Sc., förk. för lat. sculpsit (se d. o.) och scilicet.

S. C., förk. för lat. Senatus consultum, senatsbeslut,
och för South Carolina (Syd-Carolina).

Scab [skä’b], pl. scabs, eng. (okvädinsord,
belagdt redan från 1500-talet i bet. skabbig
varelse eller s. k. svart får; i amerikanskt
fackföreningsspråk vanligt sedan början af 1800-talet
i den numera brukliga speciella användningen,
i hvilken det inom den engelska arbetarvärlden
är mindre allmänt än eng. blackleg), arbetare,
som icke ingår i yrkets fackförening; särskildt
arbetare, som åtar sig arbete i yrket mot lägre
betalning eller på eljest sämre villkor än de af
vederbörande fackförening aftalade; strejkbrytare.
E. F. K. S-n.

Scabies, lat., skabb (se d. o.).

Scabmus, mlat. Se Échevin.

Scabiosa L., bot., ett till fam. Dipsacaceae hörande
släkte af medelstora örter med parflikiga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:45 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0475.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free