- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
967-968

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schauman, svensk-finsk, urspr. kurländsk adlig ätt - Schaumann, Adolf Friedrich Heinrich - Schaumburg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mödanden sitt galleri utvidgadt och ordnadt. Som
medlem af ridderskapet och adeln vid flera landtdagar
tog S. ej sällan till orda i konstfrågor.

3. Josef August S., den föregåendes broder,
publicist, f. 7 juli 1826 i Helsingfors, d. 28
aug. 1896 på sin villa å Stansvik nära Helsingfors,
blef student 1842 och filos. kandidat samt filos.
magister 1850. Han var en af de förste i Finland,
som gjorde arbetet i tidningspressens tjänst
till hufvudsaklig lefnadsuppgift. 1853–55
redigerade han "Morgonbladet", 1859–61 veckobladet
"Papperslyktan" och 1861–63 "Helsingfors
tidningar". Han var varm anhängare af de liberala
idéerna och bekämpade J. V. Snellman, som
i sitt "Litteraturblad" svarade i skarpa ord.
Polemiken gällde Januariutskottet (se d. o.).
Med anledning af Snellmans angrepp afstod han från
tidningens ledning och tog afsked af sina läsare,
som emellertid betygade honom sin erkänsla,
hvarefter han återtog redaktionen (1861).
1864 uppsatte S. "Hufvudstadsbladet" som
ett notisblad utan angifvet politiskt syfte.
Genom omsorgsfull skötsel, lämplig anordning och
pigg stil vann detta dagblad, som han redigerade
in på 1885, betydande publicistisk och
ekonomisk framgång. S. var en verksam medlem
af Helsingfors stadsfullmäktige och invaldes som
ledamot af ridderskapet och adeln 1863–94 i
flera viktiga landtdagsutskott. Han var en
bland grundläggarna af det liberala partiet och
förblef dettas program trogen. Efter att ha lämnat
"Hufvudstadsbladet" i andra händer utgaf S. i häften
"Nu och förr" (1886), där han dels diskuterade
dagspolitiken, dels skildrade förhållandena
i Helsingfors under sin barndom. Under sina
sista lefnadsår var han sysselsatt med att samla
och redigera sina lefnadsminnen och utgaf det
intressanta arbetet Från sex årtionden i Finland
(1892–94; omfattar tiden till slutet af 1861).

4. Fredrik Waldemar S., den föregåendes kusins
son, militär, f. 10 aug. 1844 i Helsingfors,
d. där 16 sept. 1911, blef efter
afslutad kurs vid Fredrikshamns kadettkår
1862 löjtnant vid 7:e skarpskyttebataljonen,
genomgick generalstabsakademien i Petersburg
1868, blef 1875 öfverste i generalstaben,
1878 stabschef vid 7:e infanteridivisionen, 1885
föredragande af finska militärens ärenden hos
krigsministern, 1886 generalmajor, 1888 chef
för generalguvernörens stab för finska militären
och därjämte, 1889, ordf. vid öfverkrigsdomstolen i
Finland samt 1896 generallöjtnant. S. utnämndes 1894
till guvernör i Vasa län och 1898 till senator och
chef för militieexpeditionen i senaten. I s. k.
blandade kommittéer för behandling af de finska
militära frågorna häfdade han Finlands rätt.
Till följd af generalguvernören Bobrikovs
inflytande erhöll S. plötsligt 1899
afsked från militärtjänsten, men kvarstod med
geheimeråds rang i senaten till 1900, då
han i samband med ryska språkmanifestets
utfärdande anhöll om sitt entledigande. Hans
son Eugens (se S. 6) attentat mot Bobrikov
föranledde en husundersökning, hvarefter han
några månader hölls häktad i Peter-Pauls-fästningen i
Petersburg. Han frigafs därifrån, men anklagades för
högförräderi i Åbo hofrätt och hölls häktad i finskt
fängelse, tills han 1905 frikändes af hofrätten.

5. Georg Karl August S., son till S. 3,
biblioteksman, historisk skriftställare,
f. 14 sept. 1870 i Helsingfors, student 1887.
filos. doktor 1911, tjänstgjorde från 1889 som
e. o. amanuens vid universitetsbiblioteket i
Helsingfors, blef ord. amanuens 1893, var tillika
bibliotekarie vid de vetenskapliga samfundens i
Helsingfors bibliotek från 1905 till 1914, då
han utnämndes till universitetsbibliotekarie.
S. har författat bl. a.
Biografiska undersökningar om Anders Chydenius (1908; utg. af Sv. litt. sällsk. i Finland),
Studier i Frihetstidens nationalekonomiska litteratur. Idéer och strömningar 1718–1740 (akad. afh. 1910) och
Om förvaltningen af offentliga forskarbibliotek (1913).
Han har jämte A. v. Christierson öfversatt och
bearbetat Ch. Gides "Nationalekonomins grunddrag"
(1:a uppl. 1899, 4:e uppl. 1914) samt med utförlig
biografisk inledning utgett A. Menzers "Folkpolitik"
(1909). S. har äfven utgett och med en inledning
försett Sv. litt. sällsk:s i Finland edition af P. Kalms
"En resa till norra Amerika". Ett antal uppsatser
i tidningar och tidskrifter har han sammanställt i
Kulturhistoriska och andra uppsatser (1912).

6. Eugen Waldemar S., son till S. 4,
f. 10 maj 1875 i Charkov, blef student i Helsingfors
1895 och efter aflagd universitetsexamen extrakopist
i Finlands senat 1900 samt kammarförvant i
Skolöverstyrelsen 1902. 16 juni 1904 dödade S.,
därtill ledd af patriotiska motiv, medelst
revolverskott generalguvernören Bobrikov (se d. o.),
hvarefter han omedelbart gaf sig själf döden.

1–6. M. G. S.

Schaumann, Adolf Friedrich Heinrich, tysk historiker,
f. 1809, d. 1882, fördes från juridiska studier
öfver till historiska (hans första arbete var den
prisbelönta skriften
Geschichte des niedersächsischen volkes bis 1180, 1839),
blef e. o. professor i Göttingen 1842 och ord. prof.
i Jena 1846. 1851–67 var han överbibliotekarie och
historiograf i konungariket Hannover. Som sådan skref
han en i utprägladt welfisk anda hållen populär
Handbuch der geschichte der lande Braunschweig und Hannover (1864).
Sedermera utgaf han en del på källforskningar
byggda värdefulla undersökningar inom hannoversk
historia. – Hans tidigare arbeten behandla dels
medeltiden, dels tiden närmast efter Napoleons fall.

N. H–tz.

Schaumburg (eg. Schauenburg), f. d. tyskt grefskap
i westfaliska kretsen, vid Weser, begränsadt
af furstendömet Kalenberg, grefskapen Lippe och
Ravensberg samt furstendömet Minden. Grefskapet erhöll
sitt namn efter den emellan Rinteln och Oldendorf
belägna borgen Schauenburg, hvars byggherre Adolf
I 1030 af kejsar Konrad II erhöll kringliggande
område i förläning. Efter att ha varit förenadt med
Holstein (se d. o.) 1110–1290 blef S. upphöjdt till
furstendöme 1620, men efter den furstliga manslinjens
utslocknande (1640) blef det i westfaliska fredsslutet
(1648) deladt mellan Braunschweig-Lüneburg,
Hessen-Kassel och Lippe. (Genom arfprins Fredriks
af Hessen uppstigande på Sveriges tron kom det
schaumburgska vapnet, som tillhörde hessiska
hjärtvapnet, att 1720–51 ingå i svenska riksvapnet;
se Riksvapen, sp. 401.) Den lippeska delen bildar
f. n. furstendömet Schaumburg-Lippe (se d. o.). Det
område,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:03 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0510.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free