- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
979-980

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Scheele [Jele], Karl Vilhelm - Scheele [Jele], von, svensk, urspr. gammal pommersk adlig ätt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(med 1,200 riksdalers årslön) vid akad. i
Berlin 1776. Vet. akad. slog 1789 och Svenska
akad. 1827 minnespenningar öfver honom. Ett
monument öfver honom uppsattes i Köpings kyrka
1827 af apotekarsocieteten. Hundrade årsdagen
af hans födelse firades 1886, hvarvid utgåfvos
tal och minnesteckningar af K. E. Bergstrand och
P. T. Cleve. Jfr äfven uppsatser af K. V. Blomstrand i
"Lefnadsteckningar öfver Vet. akad:s ledamöter" III
(1891) och S. Jolin i "Ord och bild" (1892). 1892
restes hans (af Börjeson utförda) sittande staty i
Humlegården i Stockholm (i sammanhang med festligheter
därvid utgafs genom I. Nordin ett "Minnesblad"),
och 1912 följdes denna af Milles’ intressanta staty
i Köping, på hvilken S. framställes som syrets
upptäckare. På båda statyerna framställes han
som en spenslig man, medan han i själfva verket var
undersätsig och fetlagd med rödlätt ansikte. S. var en
af de ädlaste och finaste personligheter vi känna. Han
var rik genom en utomordentlig blygsamhet i sina
anspråk. Hans omsorg att ekonomiskt förkofra apoteket
i Köping och att sörja för föregångarens efterlämnade
anhöriga var ytterst osjälfvisk och rörande
välvillig. S:s namnteckning meddelas å pl. III till
art. Autograf.
P. T. C. (S. A-s.)

Schéele, von, svensk, urspr, gammal pommersk
adlig ätt, som kom öfver till Sverige 1710 med
bruksegaren Kristian S. (f. 1691, d. 1750) samt
naturaliserades och adlades 1768 von S. med dennes
söner assessorn i Göta hofrätt Adam S. (f. 1720,
d. 1804) och bruksegaren Kristian Benjamin S. (f. 1721, d. 1799).

1. Frans Adolf von S., sonson till den ofvannämnde
Kristian Benjamin
von S., bergsman, f. 21 okt. 1795 på Eckersholm,
Jönköpings län, d. 20 juli 1863 i Filipstad, blef
student i Lund 1809, aflade 1812 bergsexamen,
ingick 1814 i bergsstaten, förordnades 1821 till
geschwor-ner i Värmland, erhöll 1824 bergmästares
titel, vardt 1835 ord. bergmästare i Värmland
och fick 1860 titeln öfverintendent. S. innehade
äfven hof-charger (hofjunkare 1818, kammarjunkare
1829). - S. utvecklade synnerligen nitisk och
mångsidig verksamhet till fromma för Värmland, hvars
landshöfding till gagnet han kallats. Genom att efter
studier al bergsbrukets utveckling i andra länder i
en mängd uppsatser redogöra för sina iakttagelser
och rön samt som praktisk konsulent främjade
han bergshandteringen. I egenskap af mångårig
sekreterare i Värmlands hushållningssällskap arbetade
han träget för länets allmänna ekonomiska bästa. Flera
företag dels igångsattes af S., dels befordrades af
honom med uppoffrande intresse, såsom Filipstads
bergselementarskola, Värmlands brandstodsbolag
och hy-poteksförening för jordegare, Värmländska
bergs-mannaföreningen, Värmlands naturhistoriska
förening och det på grundvalen af hans samlingar
utarbetade stora verket "Vermland i teckningar"
(1858 ff.). S. var ordf. i styrelserna för
kommunikationsanstalterna inom länets bergslag,
lasarettsdirektion och Filipstads stadsfullmäktige
m. m. Han belönades med bl. a. Järnkontorets
och Värmlands läns hushållningssällskaps stora
guldmedaljer.

2. Karl Axel Adam von S., den föregåendes
broder, litograf, f. 12 april 1797 på
Prinsnäs, Norra Sandsjö socken, Jönköpings län,
d. 29 aug. 1873 i Stockholm, blef 1818
fänrik vid Upplands regemente, erhöll
1826 afsked som löjtnant och snart därpå
ur armén. Han begaf sig samtidigt till München,
studerade där den uppblomstrande stentryckskonsten
under ledning af dess uppfinnare Senefelder,
återkom 1828 och anlade 1829 ett tryckeri
i täflan med de förut befintliga, från
hvilket utkommo flera större planschverk,
bl. a. det af honom själf litografierade Minnen ur
Napoleons lefnad
(1830-39). 1840 och senare
utförde han karikatyrer, Den underbara
kabinettskattan, Bikupan, Scott-taflan
m. fl.
1842-70 vistades han i Petersburg och var sedan
anställd vid en färgfabrik i Stockholm.

3. Knut Henning Gezelius von S., de
föregåendes brorson, teolog, biskop, f. 31 maj 1838
i Stockholm, blef student i Uppsala 1856, filos,
doktor 1863, teol. kandidat och docent i teol. prenotioner 1867,
prästvigd 1872, förste teol. adjunkt och kyrkoherde
i Hagby 1873, teol. doktor 1877, på kallelse af
fakulteten e. o. professor i teol. prenotioner och
teol. encyklopedi s. å. och ord. professor i
samma ämnen 1879. Han utnämndes 1885 till biskop
i Visby. Under sin akademitid utöfvade S. omfattande
teol. skriftställarskap. Efter
utnämningen till biskop har han vid sidan af sina
ämbetsåligganden, dit deltagande i kyrkomötena
alltsedan 1888 hört, inlagt stora förtjänster vid
upprätthållandet af Sveriges och svenska kyrkans
internationella förbindelser. Talangfull talare,
språkkunnig och synnerligen representativ, har
han deltagit i och presiderat vid en mängd in-
och utländska kongresser. Så har han stått i intim
kontakt med Allgemeine evangelisch-lutherische
konfe-renz, presiderade vid världskonferensen
för K. F. U. M. i Stockholm 1888 och vid allmänna
religionskongressen där 1897, har deltagit i in-
och utländska antialkohol- och fredskongresser,
har haft lifliga förbindelser med Augustanasynoden
i Amerika - under ett längre besök där 1901 höll han
föreläsningar vid amerikanska colleges -, var svenska
kyrkans representant vid den af kejsar Vilhelm II
verkställda invigningen af en evangelisk kyrka i
Jerusalem 1898. Resan skildrade han i På helig mark
(1900). Den gaf honom uppslag till stiftandet s. å. af
Svenska Jerusalemsföreningen (se Jerusalemsförening),
som alltjämt stått under hans ledning. Från 1887 har
S. ständigt varit ordf. vid de svensk-lutherska


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:44 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0516.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free