- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
1001-1002

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Scheiner [Ja'jner], Julius - Scheiners sensitometer [Ja'jners]. Se Sensitometri - Scheitholt - Schejchi, sekt. Se Persien, sp. 538 - Schekel. Se Sikel - Schelch. Se Megaceros - Schelde - Scheler, Max - Schelf-is - Schelins magpulver. Se Hemliga medel - Schelabov, A. J. Se Zjeljabov - Schell, Hermann

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

rörelser genom spektrografiska bestämningar af
spektrallinjernas förskjutningar. Genom undersökningar
öfver linjeförskjutningarna hos den bekanta variabla
stjärnan Algol lyckades Vogel och S. 1889 uppvisa
dubbelstjärnnaturen hos Algol och alla stjärnor af
den s. k. Algoltypen (se Variabla stjärnor).
En annan frukt af dessa spektrografiska arbeten var
S:s stora verk
Untersuchungen über die spectra der helleren sterne nach photographischen aufnahmen (1895).
S. deltog äfven på ett ingående sätt i förarbetena
för den stora fotografiska himmelskartan (se Astrofotografi),
lämnade en mängd värdefulla bidrag till utvecklingen
af de astrofotografiska teorierna och metoderna samt
ledde och utgaf äfven de delar af arbetet, som kommo
på Potsdamobservatoriets lott. Också inom den
fotografiska fotometrien utförde han ett flertal
betydelsefulla arbeten. Bland hans astrofotografiska
arbeten må f. ö. särskildt framhållas de på sätt och
vis i sin art banbrytande
Der grosse sternhaufen im Hercules, Messier 13 (1892) och
Ausmessung des Orionnebels nach photographischen aufnahmen (1895).
S. ville genom ytterst noggranna uppmätningar af
läget hos de olika stjärnorna inom stjärnhopen och
hos de olika partierna af nebulosan skaffa en grundval
för framtida bestämningar af eventuella rörelser inom
dessa himmelsobjekt. Dessa arbeten, särskildt det
förstnämnda, ha utgjort förebild för en hel rad
senare arbeten af samma art.

Under sina sista år studerade S. himlakropparnas
strålning. Bland hans större arbeten från denna tid
märkas
Untersuchungen über die solarkonstante und die temperatur der sonnenphotosphäre (1908)
samt de tills. med J. Wilsing utförda
Untersuchungen an den spektren der helleren gasnebel (1905) och
Temperaturbestimmung von 109 helleren sternen aus spektralphotometrischen beobachtungen (1909).
S:s betydelse låg inom den astronomiska forskningens
praktiska område. Han besatt där en ovanlig förmåga
att genomskåda och bekämpa de olika svårigheter,
som uppställde sig vid lösandet af en invecklad
uppgift. För den matematiska sidan af problemens
behandling hade han däremot mindre sinne. S. utgaf
läroböcker och populärvetenskapliga verk. Mest
bekanta äro
Die spektralanalyse der gestirne (1890),
Die photographie der gestirne (1897) och
Populäre astrophysik (1908),
hvart och ett i sin art ett föregångsarbete.

B–d.

Scheiners sensitometer [ʃa’jners]. Se Sensitometri.

Scheitholt [ʃa’jthålt], ty., mus., urform till cittran (se d. o.).

Schejchi, sekt. Se Persien, sp. 538.

Schekel. Se Sikel.

Schelch. Se Megaceros.

Schelde (fr. l’Escaut, lat. Scaldis), flod i Frankrike,
Belgien och Nederländerna, upprinner i franska
dep. Aisne (Picardie) vid Catelet (110 m. ö. h.),
18,5 km. n. n. v. om S:t Quentin, och flyter mellan
vackra kullar i hufvudsakligen nordlig riktning
genom dep. Nord till Cambrai, där den förenar sig med
S:t Quentinkanalen och blir segelbar. Efter att ha
upptagit bifloderna Selle, Rhonelle och Henne från
h. samt Sensée och Scarpe från v., inträder den i
belgiska prov. Hainaut. I sitt lopp

genom denna provins och Öst-Flandern erhåller
den en betydlig utvidgning genom föreningen med
den segelbara Lys och två kanaler. I östlig och
nordöstlig hufvudriktning flyter den vidare, med
upptagande af bifloderna Dender och Rupel samt
med alltmer tilltagande bredd och djup, tills
den vid Fort Bath, på nederländskt område, delar
sig i två grenar, af hvilka den sydliga och mera
betydande, Wester-Schelde l. De Hont, flyter mellan
det holländska Flandern och prov. Zeeland, samt den
norra, Ooster-Schelde, upptagande Zoom, flyter genom
Zeeland. Båda grenarna falla ut i Nordsjön, den södra
vid Vlissingen, samt stå i förbindelse med Rhens och
Maas’ mynningar. Flodens hela längd beräknas till
343 km., hvaraf 89 i Frankrike, 195 i Belgien och
59 i Nederländerna. Segelbar är den genom skicklig
anordning af slussar på en sträcka af 325 km. Vid dess
stränder ligga bl. a. städerna Valenciennes, Tournay,
Oudenaarde, Gent och Antwerpen. Genom westfaliska
freden (1648) fingo holländarna rättighet att hålla
Schelde-mynningarna stängda för alla främmande fartyg,
och det var först genom fransmännens segrar 1792
och freden 1795, som dessa mynningar öppnades. Vid
Belgiens och Hollands skilsmässa 1839 förbehöll
sig Holland rätt att uppbära Scheldetull och band
därigenom Antwerpens handel. 16 juli 1863 löste sig
Belgien med omkr. 17 mill. fl. från detta band och
fick af andra makter denna aflösningssumma ersatt
i förhållande till omfattningen af deras trafik på S.

(J. F. N.)

Scheler, Max, tysk filosof, f. 1875 i München,
har varit docent i Jena och München,
Euckens lärjunge. Han har utgett bl. a.
Beiträge zur feststellung der beziehungen zwischen den logischen und ethischen prinzipien (1899),
Die transcendentale und die psychologische methode (1900),
Zur phänomenologie der sympathiegefühle (1913),
Der formalismus in der ethik und die materielle wertethik (s. å.) och
Abhandlungen und aufsätze (2 bd, 1915).

S–e.

Schelf-is (af ty. schelf, eng. shelf, eg. hylla,
sedermera den af grundhaf täckta kustplattformen
vid kontinenterna), de jämna, blott några tiotal
m. höga, mot hafvet i en brant mur slutande isfält,
som särskildt i sydpolartrakterna uppfylla vida
hafsbukter eller kanta landmassorna. Delvis hvila
de på hafsbottnen, delvis flyter deras rand på
hafvet. De utgöra ett mellanting mellan landis
och hafsis och uppstå hufvudsakligen af snö, som
faller på platsen. Det mest bekanta exemplet är den
s. k. Rossbarriären, som söderut afslutar Rosshafvet
(se Polarexpeditioner, sp. 1171).

O. N.

Schelins magpulver. Se Hemliga medel.

Scheljabov, A. J. Se Zjeljabov.

Schell, Hermann, tysk katolsk teolog, f. 1850 i
Freiburg i Breisgau, d. 1906 i Würzburg, blef efter
att i några år ha egnat sig åt praktisk-prästerlig
verksamhet 1884 e. o. och 1888 ord. professor i
Würzburg. S:s sträfvan var från början inriktad
på att åvägabringa en försoning mellan den katolska
kyrkan och dess läroåskådning å den ena, den moderna
kulturen och vetenskapen å den andra sidan. Af detta
intresse är ock hela hans, såväl kvantitativt som
kvalitativt synnerligen betydande litterära produktion
behärskad. Bland hans rent vetenskapliga arbeten äro
de förnämsta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 18:29:57 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0527.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free